Krisbesked för H&M

2024 03 15

Storföretagen H&M och Postnord fick idag ta emot ett riktigt dystert besked när de hamnade i botten i en viktig mätning.

H&M och Postnord är två storbolag som spelar en viktig roll i det svenska samhället.

Men det är långt ifrån alla svenskar som har en positiv syn på dessa varumärken.

Detsamma gäller för SBB, SJ och Swedbank.

Alla dessa bolag har anledning att fundera över sitt anseende hos svenska folket, visar en ny mätning.

Svenska bolag med lågt anseende

Undersökningen handlar om vilka bolag som svenskarna anser har bäst respektive sämst anseende, rapporterar DI.

Det är analysföretaget Reputation & Trust Analytics som har genomfört undersökningen.

Och bland de bolag som har sämst anseende hittar vi alltså kända varumärken som H&M, Postnord, SBB, SJ och Swedbank.

Sämst anseende har klädjätten Shein.

Postnord ligger tvåa bland bolag med lägst anseende, medan SBB ligger fyra, SJ sjua och H&M nia.

Fått hård kritik

Att ett så känt svenskt varumärke som H&M bedöms ha dåligt anseende kan ha flera orsaker.

H&M har bland annat fått kritik av folk som anser att företaget är en för dålig arbetsgivare.

Under 2023 anklagades företaget dessutom för att fuska med återvinningen – kläder som skulle återvinnas hamnade i stället på sopberg i Afrika, avslöjade Aftonbladet.

– Det har varit tufft att läsa, men jag tycker också att det ger en tydlig bild av de stora utmaningar som branschen står inför, sade H&M:s chef för resursanvändning, Cecilia Strömblad Brännsten, till tidningen efter granskningen.

De har högst anseende

Det finns dock andra svenska varumärken som har desto större anseende hos svenska folket.

Det bolag som har högst anseende, enligt bedömningen hos de tillfrågade i undersökningen, är Ikea.

Därefter följer ABB, Volvo, Scania, Systembolaget och Länsförsäkringar.

Alla dessa bolag bedöms alltså ha ett högt anseende, enligt undersökningen från Reputation & Trust Analytics.

Foto: Sei

Text: Redaktionen


25 feb 2026

Byt butik – direkt uppmaning till hela svenska folket

2026 02 26

Om en dryg månad, den 1 april, sänks matmomsen från 12 till 6 procent.

Men många har ifrågasatt om det verkligen kommer att leda till billigare mat i butikerna.

Pensionärernas riksorganisation, PRO, som granskat matpriser i 30 år, är en av grupperna som tillhör skeptikerna.

– Det finns en betydande risk att matjättarna inte alls sänker priserna, och tar för sig av den lägre momsen i form av vinst. Där vill vi inte hamna, har PRO:s ordförande Åsa Lindestam tidigare sagt.

Uppmaningen: byt butik

Nu varnar regeringen via civil- och konsumentminister Erik Slottner matjättarna för ett sådant scenario.

– Se nu till att sänkningen kommer konsumenterna till del, för ni har ögonen på er nu. Om ni inte låter sänkningen komma konsumenterna till del kommer det skada ert varumärke, säger ministern på en pressträff under onsdagen.

Erik Slottner har även en direkt uppmaning till svenska folket: byt butik till den som de facto sänker priserna.

– Om en vara är billigare i en butik, välj den butiken, uppmanar ministern.

LÄS OCKSÅ: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

Inget samband hittills

Enligt Konjunkturinstitutet, som bevakat matpriserna sedan det blev klart att momsen skulle sänkas, syns inte några spår av prishöjningar till följd av skatteförändringen.

En liten ökning på 0,1 procent kunde dock noteras i januari, enligt oberoende Matpriskollen.

Det är dock en missvisande liten siffra, menar undersökningsföretaget. Genomsnittet “döljer dramatiska prishöjningar på enskilda vardagsvaror”, framhåller organisationen i en ny granskning.

– Det handlar om prishöjningar som konsumenten märker direkt vid hyllan. Det är oroande att så många artiklar blivit så mycket dyrare, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen, i en kommentar.

Willys var enligt samma mätning den matkedja som höjde priserna mest av alla i januari.

LÄS MER: Svenska matpriser överraskar – ”nu vänder det”

Foto: Ica-Gruppen resp Willys, City Gross och Coop

Text: Redaktionen


25feb26

”Plocka bort honom” – Jimmie Åkesson med tungt avgångskrav

2026 02 25

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson kräver att en av Socialdemokraternas mest etablerade politiker lämnar sitt uppdrag.

Avgångskravet riktas mot Sveriges tidigare justitieminister Morgan Johansson, som i dag är utrikespolitisk talesperson för S.

Åkesson reagerar kraftigt på att Johansson delat ett inlägg på X från LO-utredaren Mats Eriksson, där Sverigedemokraterna anklagas för ”etnisk rensning”.

– Varför använder Ludvig Aspling så många ord när det kan uttryckas med två: etnisk rensning, skriver Eriksson med hänvisning till ett inlägg från SD-ledamoten om att antalet asylsökanden till Sverige minskar.

I inlägget skrev Aspling:

– Får vi en mandatperiod till kommer vi se en total kollaps av asylindustrin i Sverige. Och ja vi jobbar på övriga kategorier invandrare också.

”Måste plocka bort honom”

Mats Erikssons anklagelse om ”etnisk rensning” delades vidare av Morgan Johansson.

Nu kräver Åkesson att S-toppen avgår.

– Morgan Johansson sprider uppfattningen att Sverigedemokraterna och regeringen ägnar sig åt "etnisk rensning". Det är ett fullständigt huvudlöst agerande som rimligen måste diskvalificera honom från varje tungt politiskt uppdrag i framtiden, skriver han på sina sociala medier och fortsätter:

– Magdalena Andersson måste plocka bort honom från dessa uppdrag – eller så behöver hon förklara varför hon anser honom lämplig.

LÄS MER:  Teknikjätte storsatsar – öppnar åtta nya butiker i Sverige

Svarar på kritiken  

Socialdemokraterna har inte kommenterat avgångskravet.

Mats Eriksson har däremot uttalat sig om kritiken.    

– SD:s utvisningspolitik handlar inte om ”stram invandring”. Den handlar om att kasta ut så många som möjligt med utländsk bakgrund. Syftet är det som alltid varit SDs; ett etniskt rent Sverige. Visst kan man diskutera exakt ordval, men etnisk rensning ligger väldigt nära till hands för att beskriva det syftet, skriver han på X.

LÄS OCKSÅ: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen