Kris i svenskparadis – “Nära kollaps”

2024 01 27

Det råder stora problem på Kanarieöarna.

Den spanska ögruppen är som bekant ett av de hetaste resmålen för svenskar, speciellt under de kalla vintermånaderna.

Nu står dock Kanarieöarna inför stora problem, och det är just turismen som ställer till det ordentligt.

Kanarieöarna bedöms vara “på gränsen till kollaps” på grund av mängden turister som tar sig dit.

“Systematisk kollaps”

Det är organisationen Ben Magec, som arbetar med att bevara Kanarieöarna, som nu slår larm.

– Vi har överskridit vad området klarar av med över sju gånger, vilket har resulterat i en situation av systematisk kollaps på grund av den urbana utvecklingsstrukturen, säger talespersonen Eugenio Reyes till Daily Star.

Kanarieöarna bedöms ha blivit överexploaterat, och effekter som snart kan synas är minskande lokalbefolkning och överbelastning av offentliga tjänster.

Det har även negativ påverkan på naturen, och skapar problem inom infrastrukturen.

Har en gräns

Ben Magec är oroade över att överanvändningen av resurser och nedskräpning skapar stora problem för djur och natur.

– Kanarieöarna har en gräns.

Samtidigt pekar en omfattande studie från ett hållbarhetslabb i New York på att Kanarieöarna måste minska på turismen för att klara av situationen.

Reser igen

Efter pandemin har det svenska folket som bekant börjat resa mer.

Enligt uppgifter som Resurs resebarometer publicerade förra året tycks svenskarna dock hålla sig till Europa i högre grad än tidigare.

– När vi känner oss otrygga vill vi inte resa för långt bort från vårt land. Vi håller oss på välbekanta områden, säger resejournalisten Colette van Luik till SVT.

På andra plats

Det mest populära resmålet bland svenskarna är enligt resebarometern Danmark.

På andra plats kommer just Spanien, och därefter återfinns Tyskland, Finland, Norge och Grekland.

– Danmark är väldigt bra på att marknadsföra sig själva, de är duktiga på att lyfta upp sitt land, fortsätter van Luik.

Foto: O. Nord

Text: Redaktionen


30 januari 2026

Kina har tröttnat – inför 180 dagars blockad mot Ryssland

2026 01 30

Från den 1 januari har Kina infört nya regler för export till utlandet.

De nya reglerna gäller exporten av bilar som producerats i landet.

När de nya reglerna nu har tagits i bruk drabbas den ryska importen av kinesiska bilar.

– De kinesiska myndigheterna har aktivt börjat blockera leverans av bilar till Ryssland, uppger oberoende The Moscow Times.

– Vid tullen i Suifenhe har 500 nya bilar, som var avsedda för ryska köpare, beslagtagits.

Den nya regeln

Den nya regeln som Kina infört drabbar särskilt Ryssland då de ryska köparna tidigare har haft en knep för att komma ner i pris för bilarna.

Ryska företag har tagit beställningar av privatpersoner och sedan köpt bilar i Kina, där marknadspriset legat lägre på grund av statliga subventioner.

Sedan har de importerats som begagnade till Ryssland.

Men nu har alltså Kina satt en gräns på att en nyköpt bil måste stanna i landet 180 dagar efter köpet.

– Anledningen till att bilexporten blockeras är förbudet mot export av nya bilar under sken av att de är begagnade, uppger tidningen.

– Trots detta fortsätter säljare och ryska importörer att lova kunder leveranser i strid med reglerna, med hänvisning till avtal med fabriker och subventioner för specifika varumärken, utan att varna köparna.

LÄS OCKSÅ: ”Ni stöttar Ryssland” – Trump slår till

Får stå och vänta

De bilar som nu beslagtas kommer hållas kvar i Kina fram till sommaren innan de kan föras ut ur landet.

– De nya reglerna förväntas effektivt stoppa exporten av bilar från Kina till Ryssland, uppger tidningen.

– Enligt Autostat importeras hundratusentals bilar till Ryssland varje år, varav ungefär en tredjedel importeras av privatpersoner.

Kinas biltillverkning växer

Biltillverkning i Kina fortsätter att växa.

De kinesiska bilarna blir allt vanligare, också på den europeiska marknaden.

– Årssiffrorna för 2025 visade tillväxt i produktion, intäkter och kostnader, med en liten ökning av de totala branschvinsterna, uppger Car News China.

LÄS MER: ”Mycket farligt” – Trump varnar Storbritannien

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen