Kris för Kinas diktator – behöver utländsk hjälp

2022 11 28

De omfattande protesterna mot den kinesiska regimens nollvision mot covid-19 fortsätter.

I Shanghai har polisen spärrat av en gata där demonstranter samlats under de två senaste nätterna för att protestera mot regimens covid-19-politik, rapporterar The Guardian.

Massiva protester har under de senaste dagarna spridit sig till flera städer i Kina, bland annat Peking, Shanghai och Chengdu.  

Demonstranterna har, mer anmärkningsvärt, även protesterat mot avsaknaden av demokrati och yttrandefrihet i Kina.  

I ett filmklipp från en av demonstrationerna riktar en kinesisk kvinna direkt kritik mot den sittande regimen.

– Vi vill ha respekt, inte lögner. Vi vill ha reformer, inte en kulturrevolution. Vi vill ha en röst, inte en ledare. Vi vill vara medborgare, inte slavar, skanderar kvinnan enligt The Guardian.

Pressad diktator

Protesterna är de största som diktaturen har upplevt sedan massakern på Himmelska fridens torg 1989.

Det skriver Financial Times Yuan Yuang i en analys.

Hon framhåller att Kinas diktator Xi Jinping kan tvingas att vända sig till väst för att få ett slut på protesterna.

Vaccinationsgraden i Kina är relativt låg och miljoner riskerar att dö om Peking släpper på alla restriktioner.

Enligt Yuan Yuang måste Xi Jinping troligtvis annonsera en ny vaccinationskampanj och vända sig till väst för att i stor utsträckning få tillgång till så kallade mRNA-vaccin. Genom att tillåta mRNA-doser kan regimen få ner smittspridningen och därmed få ett slut på de mest omfattande protesterna, betonar Yuang.

– Då skulle kommunistpartiet kunna deklarera en vinst över covid-19,  fastslår skribenten i sin analys.

Bakgrund

Demonstrationerna tog fart efter att tio personer dött i en byggnadsbrand i Urumqi i regionen Xinjiang.

Regionen har varit nedstängd under de senaste månaderna på grund av en ökad smittspridning av covid-19. En stor del av befolkningen anser att nedstängningen av regionen föranledde dödsfallen.

Regimen i Peking har tillämpat en nollvision mot covid-19, vilket innebär att diktaturen genomgående stänger ner stora delar av sitt land när nya fall av viruset identifierats.  

Ökad smitta

Nya varianter av covid-19 har återigen satt fart på smittspridningen i Kina.

De senaste dagarna har smittan eskalerat och nått rekordnivåer.

I måndags rapporterade landet 40 000 nya fall, uppger National Health Commission

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen 


JUST NU: EU-jätte kan gå i konkurs

2025 09 08

Frankrikes nationalförsamling har avsatt premiärminister François Bayrou och hans minoritetsregering.

I måndagskvällens misstroendeomröstning röstade 364 ledamöter för att avsätta Bayrou, medan 194 röstade emot förslaget.

Bayrous ekonomiska politik pekas ut som den främsta förklaringen till hans fall. Premiärministerns regering har föreslagit massiva nedskärningar i nästa budget för att minska Frankrikes enorma statsskuld.

Riskerar konkurs 

Nu ser Bayrou föreslagna nedskärningarna ut att utebli. Det kan få stora konsekvenser för Frankrike, varnar TV2:s Frankrikekorrespondent Jesper Steinmetz.

– Det är ett djupt skuldsatt land. De lever på lånade pengar. Varje sekund lånar de ytterligare 5 000 euro och har faktiskt redan brutit gränserna för vad EU tillåter ekonomiskt, säger han till kanalen.

Om utvecklingen fortsätter kan Frankrike gå i konkurs, bedömer Steinmetz.

– Det finns inte samma tradition av att göra kompromisser som det exempelvis finns i Danmark. Det finns ingen acceptans för att sätta sig ner tillsammans och komma överens om en färdplan för framtiden.

Så går ett land i konkurs

Det är ovanligt att länder går i konkurs, men det har hänt vid några tillfällen under historien. Det hände bland annat Argentina 2001 och Ryssland i slutet av 1990-talet.

Till skillnad från ett företag som går i konkurs upphör inte ett land att existera.

– Ett land kan inte gå i konkurs på samma sätt som ett företag, men de kan "ställa in betalningar", som det kallas, har Harry Flam, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, sagt till Expressen.

Om Frankrike inte kan betala sina räntor och lån kommer landet att tvingas till förhandlingsbordet.

– Långivare och den som är skyldig sätter sig ner och försöker komma fram till hur mycket landet kan betala, sade Harry Flam till DN när Grekland riskerade konkurs 2012.

LÄS MER: Chockbesked för stormakt – tillväxten halveras

Foto: Ratfink1973

Text: Redaktionen


Rysk militärhelikopter i Baltikum

2025 09 08

En rysk militärhelikopter har kränkt Natolandet Estlands luftrum.

Helikoptern av modellen MI-8 befann sig i estniskt luftrum i flera minuter. Händelsen inträffade i regionen Vaindloo, utanför Estlands norra kust.

Nu kallar Estlands utrikesdepartement upp Rysslands chargé d'affaires som tjänstgör i ambassadörens ställe.

– Detta är ett allvarligt brott mot internationell rätt. I dag kallar vi upp Rysslands chargé d'affaires för att lämna en protest, skriver Estlands utrikesminister Margus Tsahkna på X.

Stängde av kommunikationen

Den estniska flygledningen försökte kontakta den ryske piloten.

Men eftersom piloten stängt av helikopterns transpondrar gick det inte att upprätta någon kommunikation.

– Vid tidpunkten för överträdelsen hade helikoptern inte någon kontakt med den estniska flygtrafikledningen, rapporterar den estniska nyhetsbyrån ERR.

Flera incidenter

Det är den tredje gången under 2025 som ryska flygfarkoster kränker Estlands luftrum.

Den 22 juni flög ett ryskt transportflygplan av modellen IL-76 in i estniskt luftrum nära Vaindloo. Flygplanet stannade kvar i estniskt luftrum i cirka fyra minuter.

Några veckor tidigare, den 13 maj, hade ett rykst stridsflygplan kränkt Estlands luftrum. Händelsen inträffade samtidigt som den estniska flottan eskorterade ett fartyg som tillhörde den ryska skuggflottan. Enligt flera medier var incidenterna kopplade till varandra.

LÄS MER: USA ställer ultimatum: Då slår vi till mot Putin

Fördömer terrorbombningarna 

Margus Tsahkna riktar också kritik mot den ryska upptrappningen i Ukraina. De senaste veckorna har Ryssland genomfört några av krigets största luftattacker mot ukrainska städer och byar.

– Vi fördömde Rysslands eskalerande attacker mot Ukraina, inklusive den stora drönar- och robotattacken i går, som drabbade Kyiv och flera andra städer, skriver utrikesministern.

Minst elva personer dödades och 75 skadades i attacken.

Regeringsbyggnaden i Kyiv var ett av flera mål som attackerades i huvudstaden. Byggnadens tak och övre våningar träffades. Det är första gången som Ryssland lyckas attackera regeringsbyggnaden.   

LÄS MER: Rysk vd hittad död – utan huvud 

Arkivfoto: Igor Dvurekov

Text: Redaktionen