Kriminalvården tvingas till panikdrag – ”Det är oerhört pressat”

2024 02 10

Det är akut platsbrist i svenska häkten, arrestceller och fängelser.

Ökningen av anhållna och gripna har lett till att Kriminalvården tvingats flytta häktade personer till polisens arrester.

Det har i sin tur gjort att även polisernas arrester blivit fulla, något som har lett till att både Region Stockholm och Region Syd har gått upp i stabsläge.

En tänkbar lösning

Kriminalvårdens regionala stab i Malmö har gått längre än så.

De har skickat ut ett mejl till sina verksamhetsställen.

I mejlet framgår att de ser över möjligheterna till att belägga gymnastiksalar med intagna för att komma till bukt med den hårt ansträngda platsbrister.

Det rapporterar Aftonbladet.

Ingenstans att placera

Under förra helgen var det överbelagt i hela Region syd.

– Vi lyckades lösa situationen med transporter runt om i landet men det var oerhört tufft, säger Torbjörn Nyberg, enhetschef för operativ samordning på Kriminalvården, till Aftonbladet.

Han berättar för tidningen att en beläggning i en gymnastiksal ska motsvara en normal boendekorridor med omkring 25 - 30 klienter.

”Oerhört pressat”

Att använda gymnastiksalar på det här sättet skapar oro hos flera av de anställda.

– Det är oerhört pressat för personalen att behöva ta hand om så många på samma yta och det är lätt att friktion uppstår i den typen av miljö, säger Torbjörn Nyberg till tidningen.

Kriminalvården växer

Kriminalvården arbetar hårt för att komma tillrätta med platsbristen. 

– Kriminalvård pågår hela tiden och våra lokaler används dygnet runt. Samtidigt sker allt från enklare skötsel och moderniseringar av lokalerna till större renoveringar och utbyggnader, uppger Kriminalvården via sin hemsida. 

Vidare framhåller Kriminalvården att de skapar platser både långsiktigt med nya ordinarie platser och kortsiktigt med tillfälliga platser för att kunna möta behoven. 

Under 2023 fanns det cirka 2 950 ordinarie häktesplatser och cirka 5 700 anstaltsplatser plus ett antal tillfälliga så kallade beredskapsplatser.

– Fram till år 2033 planerar vi för att utöka till cirka 27 000 ordinarie anstalts- och häktesplatser, uppger myndigheten.

Foto: Kriminalvården

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen


07 maj 26

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? 

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna. 

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

–  När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

–  Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen