19nov25

Kreml svarar på Trumps utbrott

2025 05 26

Ryssland eskalerar sitt anfallskrig mot Ukraina.

I helgen genomförde diktaturen sitt största luftangrepp mot Ukraina sedan den fullskaliga invasionen inleddes för tre år sedan.

Enligt det ukrainska flygvapnet avfyrade Ryssland 355 drönare och nio kryssningsrobotar mot Ukraina, vilket överträffar det tidigare rekordet på 298 projektiler.

Minst sex personer har dödats i attacken.

Trump rasar

USA:s president Donald Trump reagerade mycket kraftfullt på den ryska eskaleringen.

– Jag gillar inte vad Putin gör. Han dödar massa människor och jag vet inte vad fan som har hänt med Putin, sade Trump i en videointervju från Air Force One.

I ett efterföljande inlägg på Truth Social skrev presidenten att Vladimir Putin har blivit ”fullständigt GALEN”.

Läs mer här: Trump förtvivlad – “vad fan har hänt med Putin?”

Ryssland svarar

Nu svarar Kreml på Trumps utbrott.

– Detta är ett avgörande ögonblick, vilket naturligtvis leder till mental press med känslomässiga reaktioner, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov till den ryska nyhetsbyrån Tass.

Vidare kallar Peskov det massiva anfallet för en ”vedergällningsattack”.

– Vi noterar hur ukrainarna attackerar vår infrastruktur, inklusive civil infrastruktur. Detta var en vedergällningsattack. Och vår attack riktade sig mot militära anläggningar och militära mål.

Läs mer här: Trump överväger att slå till ekonomiskt mot Ryssland – “Absolut” | Ekonomibladet

Ukraina tillbakavisar påståendet

De ryska uppgifterna dementeras av Ukraina.

Kyiv Independent rapporterar om stor förödelse i flera regioner. Enligt tidningen har flera civila mål attackerats:

- I Kupianskregionen i nordöstra Ukraina har ryska attacker skadat 39 hus, en kommersiell fastighet, en bilverkstad, en butik och två fordon.

- I Chersonregionen dödades en person och fyra skadades när ryska styrkor besköt och genomförde drönarattacker mot minst 30 samhällen, däribland staden Cherson. Attackerna orsakade skador på två flerbostadshus, elva bostadshus, en gasledning, en mobilmast och flera fordon. Även samhällsviktig infrastruktur drabbades, enligt regionens guvernör.

- I Zaporizjzjaregionen skadades två civila efter att ryska styrkor genomfört 419 attacker mot tolv orter. Skador rapporteras på bostadshus, fordon och civil infrastruktur i flera städer.

- I Odessaregionen skadades en 14-årig pojke i byn Velykodolynske vid en rysk drönarattack. I staden Odesad förstördes ett 100 kvadratmeter stort bostadshus och flera andra byggnader.

- I Kyivregionen genomförde Ryssland ännu en kombinerad robot- och drönarattack under natten. Inga personskador rapporterades, men explosioner orsakade skador på flera bostäder. Det ukrainska luftförsvaret lyckades avvärja flera hot, och ingen kritisk infrastruktur träffades.

- I Dnipropetrovskregionen attackerade ryska styrkor staden Nikopol och närliggande samhällen med glidbomber, artilleri och drönare. Bostadshus och fordon skadades.

- I Chmelnytskyjregionen utsattes regionen för andra natten i rad för ryska attacker. Inga personskador rapporterades, men flera bostäder och företagsbyggnader fick materiella skador.

- I Mykolajivregionen dödades två civila och sex skadades vid en omfattande drönarattack mot staden Mykolajiv. Tre av de skadade fördes till sjukhus med allvarliga skador. I separata incidenter attackerades samhällena Kutsurub och Ochakiv med drönare under natten. Inga ytterligare dödsfall rapporterades.

- I Sumyregionen dödades en person och två skadades vid separata drönar- och artilleriattacker. Totalt genomförde ryska styrkor 80 attacker mot 33 samhällen, med glidbomber, raketartilleri och drönare. Bostäder och infrastruktur skadades.

- I Tjerkasyregionen sköt det ukrainska luftförsvaret ner 25 drönare under natten. Inga dödsfall rapporterades, men tryckvågor från nedslagen skadade fönster och infrastruktur i staden Uman.

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen


14 mars 2026

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgäst­föreningen. 

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


14 mars 2026

Kina skickar ut tusentals båtar

2026 03 15

Kina misstänks förbereda en insats.

Bakom misstankarna står flera observationer där tusentals fiskebåtar skickas ut i märkliga formationer i havet utanför Kina.

– Tusentals kinesiska fiskebåtar har samlats i geometriska formationer i Östkinesiska havet i samordnade insatser som experter tror är en del av Pekings förberedelser för en potentiell regional konflikt eller kris, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Omkring 1 200 båtar

Totalt ska det röra sig om cirka 1 200 båtar, som format två parallella linjer i havet.

Fiskebåtarna har behållit sina positioner i närmare 30 timmar, innan formationen upplöstes.

– Jag har aldrig sett en samling kinesiska fiskebåtar i sådana mängder utanför hamnen, säger Gregory Poling, chef för den amerikanska tankesmedjan Center for Strategic and International Studies, rapporterar NDTV World.

Liknande händelser har noterats tidigare, bland annat i januari i år men också i slutet av förra året.

LÄS OCKSÅ: Diktaturen böjer sig för USA

”Militär demonstration”

Manövern kallas för en ”militär demonstration” som syftar till att visa upp Kinas förmåga att samordna sina aktioner, uppger Jennifer Parker, en expert och tidigare officier i den australiensiska flottan.

– Jag har seglat runt hela världen och jag har inte sett fiskare verka så nära varandra, i den koncentrationsgraden, säger Jennifer Parker, rapporterar nyhetskanalen.

– De fiskar definitivt inte.

Kinas flotta

Kinas militära flotta är en av världens största.

Men i händelse av en konflikt eller kris i närområdet är stormakten redo att också använda sig av den gigantiska civila flottan, som utgörs av bland annat fiskebåtar, färjor och lastfartyg, uppger experter enligt nyhetskanalen.

På grunda av de ökade oroligheterna i området, främst relaterat till relationen mellan Kina och Taiwan, har Japan börjat rusta upp sin militära förmåga.

Något som Kina reagerar kraftigt på.

– Kina varnar Japan för en möjlig direktattack med anledning av att landet har påbörjat utplacering av inhemskt producerade långdistansmissiler, enligt Jiang Bin, talesperson för det kinesiska försvarsdepartementet, rapporterar Global Times.

LÄS MER: Kina hotar med direktattack

Foto: Alejandro Luengo

Text: Redaktionen