Kreml svarar på Europas ultimatum

2025 05 12

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har gett grönt ljus till en 30 dagars lång vapenvila från och med i dag, måndag.

USA och Europa ställer sig bakom förslaget.

Den sistnämnda aktören har också hotat att vidta ytterligare sanktioner mot Ryssland om Moskva inte accepterar vapenvilan.

– Klockan tickar. Vi har fortfarande 12 timmar kvar innan dagen är över. Om vapenvilan inte har trätt i kraft då kommer den europeiska sidan att börja förbereda sanktionerna, sade Stefan Kornelius, talesperson för den tyska regeringen, tidigare under måndagen.

Läs mer här: Europa ställer ultimatum till Putin – diktatorn får 12 timmar

Kreml svarar

Nu svarar Ryssland på Europas ultimatum.

Kremls talesperson Dmitrij Peksov kallar de europeiska ländernas hot om ytterligare sanktioner för ”oacceptabelt”.

– Ett sådant ultimatum är oacceptabelt för Ryssland. Det är inte lämpligt. Man kan inte använda ett sådant språk mot Ryssland, säger han enligt den ryska statskontrollerade nyhetsbyrån Tass.

Experten: Trump avgörande

Rysslands diktator Vladimir Putin har inte accepterat förslaget om en 30 dagars lång vapenvila. I stället har den ryske ledaren föreslagit nya förhandlingar med Ukraina, utan några förhandsvillkor.

Volodymyr Zelenskyj har svarat att han är redo att träffa Putin i Turkiet för samtal den här veckan.

Hanna Smith, Rysslandsexpert och forskaren i säkerhetspolitiska frågor, tror inte att Putin kommer resa till Turkiet för att endast träffa Zelenskyj.

Men om USA:s president Donald Trump också dyker upp kan den ryske ledaren svänga om, enligt experten.

– Avgörande för om Putin verkligen dyker upp i Turkiet blir frågan om vilka andra som gör det. Donald Trump reser till Mellanöstern den här veckan, och om han säger att han reser till Ankara så då kommer till och med Putin och Trump att kunna mötas, säger Hanna Smith till Yle.

Här är Putins krav

Vladimir Putins krav för att avsluta kriget i Ukraina är välkända.

Diktatorn kräver bland annat att samtliga ryskockuperade regioner i Ukraina ska erkännas som ryskt territorium i internationella fördrag.

Utöver det har Putin krävt ytterligare tre saker för att avsluta kriget:

- Ukraina måste dra tillbaka sina styrkor från regionerna Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson, så att Ryssland kan säkra sina territoriella vinster och ta militär kontroll över delarna av regionerna som Ukraina kontrollerar i dag.

- Ukraina måste officiellt överge sin ambition om ett medlemskap i Nato.

- Sanktionerna mot Ryssland måste hävas.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Vi är körda” – stor uppgivenhet i regeringspartiet

2025 11 16

Uppgivenhet sprider sig i ett av regeringen partier.

Regeringen har sedan den tillträdde efter valet 2022 tappat mark mot oppositionen i många opinionsmätningar.

Och för ett av partierna är läget extra oroande.

I veckan kom en rapport om att Liberalerna ligger på en historiskt låg nivå i den senaste opinionsmätningen, med ett väljarstöd på 2,2 procent med mindre än ett år kvar till valet.

Uppgivna röster

Nu hörs uppgivna röster inifrån Liberalerna som tror att hoppet är ute för partiet att klara riksdagsspärren på fyra procent vid valet nästa år.

– Vi kommer åka ur riksdagen. Vi måste sluta samarbeta med Sverigedmokraterna, säger Liberalernas gruppledare på Lidingö Suzanne Liljegren, till SVT.

– Jag har varit medlem sedan 2003 och hela tiden sagt ”vi löser det här”. Men det här är första gången jag tänker att nu är vi körda, säger partimedlemmen Morad Majlesi.

LÄS OCKSÅ: Aktie rusar när storbank lämnar Ryssland

Tvistar om Sverigedemokraterna

En fråga som splittrar Liberalerna är hur man ska ställa sig till samarbetet med Sverigedemokraterna inför nästa val.

Sverigedemokraterna har gått ut och sagt att man kommer ställa kravet att man ska ingå i en regering efter nästa val, annars kommer man att vara ett oppositionsparti under nästa mandatperiod.

Liberalernas partiledare Simona Mohamsson har uppgivit att hon vill teckna ett nytt Tidöavtal med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, men att hon inte vill ha med Åkesson och SD i regeringen.

– Argumenten väger för tungt emot. De beter sig inte, de är inte ett borgerligt parti och de kommer inte att accepteras av väljare som vill komma över till vårt block, skriver Mohamsson i en debattartikel i DN.

Åkesson håller inte med

Men Jimmie Åkesson köper inte L-ledarens argumentation.

– Om vi hade betett oss som Liberalerna kanske vi också hade haft två procent i opinionsmätningarna snarare än 20 procent. Jag vet inte om det är så mycket mer eftersträvansvärt, säger Jimmie Åkesson till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Klassiska fotbollsklubben i kris

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

”2 500 mindre i plånboken” – arbetande svenskar uppmanas hålla koll på detta

2025 11 16

Länsförsäkringar går ut och uppmanar arbetande svenskar att se över sin ekonomiska situation.

Med start den 1 oktober i år har a-kassan fått nya regler.

En av förändringarna är att ersättningen trappas ner snabbare än tidigare.

Länsförsäkringar går nu ut och varnar att detta kommer slå hårt mot svenska arbetstagare, särskilt de som inte har så hög inkomst.

– Ersättningen blir klart lägre för alla som tjänar under 31 500 kronor och är arbetslösa en längre tid. Det kan dessvärre bli förödande för hushållsekonomin, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg, i ett uttalande.

”2 500 kronor mindre i plånboken”

Enligt försäkringsbolagets beräkningar kommer alltså de nya reglerna innebära ett hårt slag mot många människors privatekonomi.

– En person med en månadslön på 25 000 kronor får 2 500 kronor mindre i plånboken efter bara 100 dagar i arbetslöshet, och efter 200 dagar uppgår tappet till 1 250 kronor i månaden jämfört med de gamla reglerna, uppger bolaget.

Idag är omkring 500 000 personer arbetslösa i Sverige.

LÄS OCKSÅ: Saab får jätteorder

Baseras på inkomst

Till skillnad från tidigare så baseras nu regler och ersättning på inkomst snarare än arbetad tid.

Under de senaste tolv månaderna krävs att man har haft en inkomst på minst 120 000 kronor, med minst 11 000 kronor i fyra av månaderna.

– Det innebär att du behöver planera din ekonomi mer aktivt och se till att du har koll på din inkomstnivå, särskilt i den mån du arbetar deltid, har timanställning, sjukperioder eller föräldraledighet, säger Stefan Westerberg.

Ökat behov av planering och andra skydd

För att kompensera för risken att drabbas av de lägre inkomsterna från a-kassa rekommenderar Länsförsäkringar att man agerar på förhand.

– De nya reglerna innebär att många med lägre inkomster får betydligt sämre skydd vid längre arbetslöshet. Det ökar behovet av en buffert och andra kompletterande skydd, säger Stefan Westerberg.

LÄS OCKSÅ: UPPMANINGEN: Så mycket kontanter måste du ha hemma

Foto: Emil Kalibradov

Text: Redaktionen