Kreml rasande – hotar att invadera nytt land

2024 08 12

En artikel i den tyska tidningen Bild får den ryska regimen att gå i taket.

I fredags publicerade Bild en artikel om den ukrainska offensiven i den ryska Kurskregionen. I artikeln nämns det att Ukraina använder tysktillverkade stridsvagnar i striderna.

Publiceringen får Rysslands före detta president Dmitrij Medvedev att se rött.

Medvedev, som numera är vice ordförande för Rysslands säkerhetsråd, kallar Bilds publicering för en ”revanschistisk artikel där man stolt tillkännager att tyska stridsvagnar återvänt till ryskt territorium”.

Nu hävdar den ryske politikern att Moskva kommer slå tillbaka.

I ett inlägg på X uppger Medvedev att Ryssland kommer ”göra allt” för att liknande scener ska utspela sig i Tyskland.

– Som svar kommer vi att göra allt för att föra de nyaste ryska stridsvagnarna till Platz der. Republik.

Platz der. Republik är ett offentligt torg i Berlin som är beläget nära det tyska riksdagshuset, Reichstag.

”Rätt till självförsvar”

Tyskland har inte kommenterat det ryska invasionshotet.

Den tyska utrikesministern Annalena Baerbock har däremot uttalat sig om den ukrainska offensiven på ryskt territorium.

– Ukraina har rätt till självförsvar enligt internationell lag, säger hon till Politico.

Tysk befälhavare: Kan attackera om fem år

Samtidigt som Kreml hotar Tyskland varnar en tysk befälhavare för storskaligt krig mellan Nato och Ryssland.

Michael Giss, kapten och befälhavare inom den tyska försvarsmakten, bedömer att Ryssland kan attackera Nato om fem år.

– Vi antar att Ryssland skulle kunna testa Nato med konventionella medel om cirka fem år, säger han till Die Weldt och understryker att Tyskland måste vara redo om kriget kommer.

– Min inre klocka som soldat säger mig att om fem år måste vi vara motståndskraftiga nog att stå emot ett yttre militärt hot.

– Hela Tyskland måste göras redo för krig.

Ministern: Putin har planer

Tysklands försvarsminister Boris Pistorius har tidigare varnat för den ryska statens enorma satsningar på militärindustrin.

I december 2023 meddelade diktatorn Vladimir Putin att omkring 40 procent av den ryska statsbudgeten för 2025 ska läggas på försvar och säkerhet.

– En betydande del av det som produceras skickas inte längre till frontlinjen, utan hamnar i lager, sade Pistorius till den tyska tv-kanalen n-TV.

– Nu kan man vara naiv och säga att han gör det som en försiktighetsåtgärd. Som en skeptisk person skulle jag i det här fallet säga att han gör det för att han har planer, eller skulle kunna ha sådana.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen