Kreml livrädda – ”Putin” ringer kändisar

2024 03 28

Den ryska regimen är mycket bekymrad.

– Vi måste inse att vi står inför ännu ett stort hot, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov.

Hotet i fråga består av en så kallade deepfake av Rysslands diktator Vladimir Putin.

Deepfake är en sorts bluffmetod som med hjälp av den senaste AI-tekniken skapar falskt material.

Nu har metoden används för att återskapa Vladimir Putins röst i telefonsamtal.

Under gårdagen fick bland annat den kända ryska sångerskan  Ekaterina Gurova ett oväntat samtal från vad som tycktes vara den ryske ledaren.

– Hej, det här är Vladimir Putin. Jag har sett tv-serien och jag gillade verkligen din låt, sa ”Putin” i samtalet med sångerskan, enligt den ryska sajten Pressa24.

”Identisk”

Dmitrij Peskov förnekar att telefonsamtalet kom från Putin.

– Det var en nästan identisk manipulerad röst, säger han till den ryska tv-kanalen Kanal-1.

Peskov medger att samtalet har skrämt upp regimen i Moskva.  

– Vi är djupt oroade över förfalskningar av Vladimir Putin. Det är ett hot mot Rysslands säkerhet, säger han och tillägger:

–  I händerna på opålitliga människor eller i händerna på terrorister kan det bli ett extremt skrämmande vapen.

Peskov uppger att den ryska ledningen kommer att vidta åtgärder mot deepfakes. 

Vilka åtgärder det rör sig om specificerar inte Kremls talesperson.

Vanlig rysk metod

Vladimir Putin har själv inte kommenterat telefonsamtalet.

Han har dock en stor erfarenhet av så kallade deepfakes.

Under Putins styre har Ryssland varit en flitig användare av tekniken. Landet har bland annat använt sig av deepfakes för att manipulera sin egen befolkning och omvärlden.

Kort efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina spreds deepfakes på den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

I ett videoklipp meddelade ”Zelenskyj” att han beslutat att ”ge tillbaka” Donbas-regionen i östra Ukraina till Ryssland. Klippet visades bland annat på den  ukrainska tv-kanalen Ukraine 24. Händelsen betraktas som ett ryskt cyberangrepp.  

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Plötslig prissmäll väntar hushållen

2025 08 20

En varm och torr sommar kommer att få elpriserna att ”skjuta i höjden” under hösten.

Det fastslår elhandelsbolaget Bixia i en färsk prognos.

– Terminsmarknaden har inte reagerat särskilt kraftigt än, men en fortsatt torr höst kan få elpriserna att skjuta i höjden, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Därför skjuter priserna i höjden

Ett kraftigt tapp i vattenmagasinen i både Sverige och Norge pekas ut som orsaken till den förväntade prischocken.  

Vattennivån har sjunkit stadigt efter flera veckors högtryck och utebliven nederbörd.

I det norska elområdet NO2 har fyllnadsgraden sjunkit till 55 procent – hela 20 procentenheter mindre än vad som är normalt för säsongen.

– Torkan i Norge gör att de hårt pressade vattenkraftsproducenterna kan skruva upp sin prissättning en bra bit och närma sig de kontinentala priserna. Norge bidrar till att vi i höst kan få en högre prisbild än vad vi trodde före sommaren, säger Johan Sigvardsson.

Lägsta vindkraftsproduktionen på hela året

Bixias analys visar också att prisskillnaderna mellan Sveriges elområden har varit stora under sommaren.

I de norra elområdena, SE1 och SE2, låg snittpriset på 11 öre per kilowattimme. I de sydligare elområdena var snittpriset betydligt högre – 29 öre per kWh i SE3 och 40 öre per kWh i SE4.

–  Vi har haft en lugn sommar prismässigt på elmarknaden. Men högtrycken har gett både den lägsta vindkraftsproduktionen på hela året och låg nederbörd, vilket syns tydligt i vattenmagasinen. Att hydrologin har försvagats snabbt kan driva upp elpriset i höst, säger Johan Sigvardsson.

LÄS MER: Varnar för systemkollaps – ”vi har skrikit oss hesa”

”Har haft det tufft”

Den låga vindkraftsproduktionen förklaras av att vecka 28–30 gav mycket svaga vindar. Väderfenomenet hjälpte i sin tur de hårt pressade vattenkraftsproducenterna.

– Den svaga vinden gav ett tillfälligt andrum, efter en längre period med låga priser till följd av den stora vattenmängden i magasinen. Producenterna har haft det tufft både i Sverige och Norge, med låga ensiffriga priser som knappt täcker driftskostnaderna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS MER: Helt nya elpriser införs i Sverige – det här gäller

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

Svenska stridsflygplan i skarp insats

2025 08 20

Svenska stridsflygplan av modellen Jas 39 Gripen har deltagit i en skarp Natoinsats.

Det uppger försvarsalliansen i ett uttalande.

Under natten mot tisdag lyfte Gripenplanen från en flygbas i Polen efter att ryska stridsflyg attackerat Ukraina.

Enligt Nato syftade insatsen till att ”säkerställa försvaret av Natos territorier”.

Även flygplan från Polen och Tyskland deltog i den skarpa insatsen, som enligt Nato syftade till att skydda alliansens luftrum och en logistisk knutpunkt i Polen.

–  Styrkor från dessa nationer hjälpte till att skydda den logistiska knutpunkten i Polen som används för militärt och civilt stöd till Ukraina, säger överste Martin L. O'Donnell, talesperson för Supreme Headquarters Allied Powers Europe, i ett uttalande.

Kommenterar inte

Den svenska Försvarsmakten vill inte gå ut med detaljer om insatsen.

I en kommentar till TV4 uppger Försvarsmakten att man inte kommer att uttala sig om händelsen, eftersom den genomfördes under Natos befäl.

Stark närvaro i Polen

Det svenska flygvapnet spelar en avgörande roll i försvaret av polskt luftrum.

Flera Gripenplan är stationerade i landet. De ingår i Natos förstärkta incidentberedskap, enhanced Air Policing.

– Vi har en lång erfarenhet av att upprätthålla och säkerställa Sveriges territoriella integritet med vår incidentberedskap. Det som är nytt är att vi nu genomför samma flyguppdrag från Polen och inom ramen för Natos förstärkta luftrumsövervakning av det allierade luftrummet, säger Jörgen Axelsson, flygvapnets operationschef. 

– Genom att vi bidrar till Natos samlade avskräckning och försvar stärker flygvapnet även Sveriges säkerhet. Det är en viktig utveckling av vår förmåga och ytterligare ett steg för flygvapnet att bli fullt integrerad i Natos luftförsvar.

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen