Kreml livrädda – ”Putin” ringer kändisar

2024 03 28

Den ryska regimen är mycket bekymrad.

– Vi måste inse att vi står inför ännu ett stort hot, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov.

Hotet i fråga består av en så kallade deepfake av Rysslands diktator Vladimir Putin.

Deepfake är en sorts bluffmetod som med hjälp av den senaste AI-tekniken skapar falskt material.

Nu har metoden används för att återskapa Vladimir Putins röst i telefonsamtal.

Under gårdagen fick bland annat den kända ryska sångerskan Ekaterina Gurova ett oväntat samtal från vad som tycktes vara den ryske ledaren.

– Hej, det här är Vladimir Putin. Jag har sett tv-serien och jag gillade verkligen din låt, sa ”Putin” i samtalet med sångerskan, enligt den ryska sajten Pressa24.

”Identisk”

Dmitrij Peskov förnekar att telefonsamtalet kom från Putin.

– Det var en nästan identisk manipulerad röst, säger han till den ryska tv-kanalen Kanal-1.

Peskov medger att samtalet har skrämt upp regimen i Moskva.

– Vi är djupt oroade över förfalskningar av Vladimir Putin. Det är ett hot mot Rysslands säkerhet, säger han och tillägger:

– I händerna på opålitliga människor eller i händerna på terrorister kan det bli ett extremt skrämmande vapen.

Peskov uppger att den ryska ledningen kommer att vidta åtgärder mot deepfakes.

Vilka åtgärder det rör sig om specificerar inte Kremls talesperson.

Vanlig rysk metod

Vladimir Putin har själv inte kommenterat telefonsamtalet.

Han har dock en stor erfarenhet av så kallade deepfakes.

Under Putins styre har Ryssland varit en flitig användare av tekniken. Landet har bland annat använt sig av deepfakes för att manipulera sin egen befolkning och omvärlden.

Kort efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina spreds deepfakes på den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

I ett videoklipp meddelade ”Zelenskyj” att han beslutat att ”ge tillbaka” Donbas-regionen i östra Ukraina till Ryssland. Klippet visades bland annat på den ukrainska tv-kanalen Ukraine 24. Händelsen betraktas som ett ryskt cyberangrepp.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”.

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen

Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar.

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet.

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen