Kreml livrädda – ”Putin” ringer kändisar

2024 03 28

Den ryska regimen är mycket bekymrad.

– Vi måste inse att vi står inför ännu ett stort hot, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov.

Hotet i fråga består av en så kallade deepfake av Rysslands diktator Vladimir Putin.

Deepfake är en sorts bluffmetod som med hjälp av den senaste AI-tekniken skapar falskt material.

Nu har metoden används för att återskapa Vladimir Putins röst i telefonsamtal.

Under gårdagen fick bland annat den kända ryska sångerskan Ekaterina Gurova ett oväntat samtal från vad som tycktes vara den ryske ledaren.

– Hej, det här är Vladimir Putin. Jag har sett tv-serien och jag gillade verkligen din låt, sa ”Putin” i samtalet med sångerskan, enligt den ryska sajten Pressa24.

”Identisk”

Dmitrij Peskov förnekar att telefonsamtalet kom från Putin.

– Det var en nästan identisk manipulerad röst, säger han till den ryska tv-kanalen Kanal-1.

Peskov medger att samtalet har skrämt upp regimen i Moskva.

– Vi är djupt oroade över förfalskningar av Vladimir Putin. Det är ett hot mot Rysslands säkerhet, säger han och tillägger:

– I händerna på opålitliga människor eller i händerna på terrorister kan det bli ett extremt skrämmande vapen.

Peskov uppger att den ryska ledningen kommer att vidta åtgärder mot deepfakes.

Vilka åtgärder det rör sig om specificerar inte Kremls talesperson.

Vanlig rysk metod

Vladimir Putin har själv inte kommenterat telefonsamtalet.

Han har dock en stor erfarenhet av så kallade deepfakes.

Under Putins styre har Ryssland varit en flitig användare av tekniken. Landet har bland annat använt sig av deepfakes för att manipulera sin egen befolkning och omvärlden.

Kort efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina spreds deepfakes på den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

I ett videoklipp meddelade ”Zelenskyj” att han beslutat att ”ge tillbaka” Donbas-regionen i östra Ukraina till Ryssland. Klippet visades bland annat på den ukrainska tv-kanalen Ukraine 24. Händelsen betraktas som ett ryskt cyberangrepp.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Svensk gigant nära kollaps – staten går in med 320 miljoner

2025 12 05

En av Sveriges främsta prestigebyggen har stått på randen till kollaps.

Forskningsanläggningen Max IV i Lund blöder pengar.

Driften hänger på en skör tråd och det har varit anställningsstopp i tre år, rapporterar Sydsvenskan.

Dessutom är pengarna till underhåll slut och kostnaderna för hyra och el har bränt stora hål i budgeten.

Nu kommer räddningen.

Staten går in med 320 miljoner kronor vilket säkrar driften för nuvarande och nästa år.

– Framför allt betyder det att vi slutar leva med kniven på strupen. Innan vi fick de här pengarna riskerade vi att gå med ett grandiost underskott, vilket hade fått väldigt dramatiska konsekvenser för våra möjligheter att fortsätta vara i drift 2026, säger Olof Karis, direktör vid Max IV-laboratoriet, till Sydsvenskan.

Världsledande

Max IV är ett svenskt nationellt laboratorium för forskning med synkrotonljus.

Tekniken beskrivs som världsledande används bland annat inom medicin. Själva anläggningen är en av världens mest avancerade för att undersöka material på atomnivå genom intensivt röntgenljus.

Redan för två år sedan noterade dock regeringen att anläggningen drabbats av "betydande kostnadsökningar".

– En nedstängning av anläggningen skulle leda till kraftiga förseningar av viktig forskning, eller att forskningsprojekt behöver avbrytas helt, sade dåvarande utbildningsminister Mats Persson (L) vid tillfället.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

"Inte reagera i panik"

Hösten 2023 tillsatte regeringen 40 miljoner kronor till Vetenskapsrådet för ett ökat bidrag till Max IV.

Nu blir det alltså ytterligare 320 miljoner.

– Vi hade ju fått en indikation att vi skulle fortsätta att vara i gång och inte reagera i panik på att vi hade ett rejält hål på intäktssidan. Men så länge vi inte har pengarna på banken så lever vi i ovisshet, säger Olof Karis.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Alla går emot regeringen: magplask för kritiserat förslag

2025 12 05

Regeringen har i år gått fram med att en ny lag som ska tillåta utvinning av uran i Sverige.

– Det måste vara lagligt att ta hand om det svenska uranet som redan är uppe ur backen, det är helt obegripligt att gruvaktörerna behövt behandla det som avfall. Svensk gruv- och mineralnäring är avgörande för Sverige, Europa och för klimatet, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i augusti.

I förslaget ingår också att mjuka upp reglerna för gruvbolagens utsläpp av uran i sjöar och vattendrag.

Enligt regeringen skulle det ske kunna utan att påverka miljöskyddet negativt.

Men ingen av de elva remissinstanser som tagit del av förslaget håller med.

Samtliga sågar förslaget längs med fotknölarna, rapporterar SR.

– Det ökar osäkerheten. Riskerna är att vi kommer att få ökade halter av uran i våra vatten, säger Anna Ledin, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten, till kanalen.

"Inget positivt med det"

Konkret handlar förslaget om hur mycket uran som ska få släppas ut i svenskt vatten.

Det regeringen föreslår är att utgångspunkten för gränsen bör vara den mängd uran som kan tas upp av levande organismer – inte den totala halten uran som släpps ut.

Enligt expertmyndigheten saknas dock vetenskapligt stöd för en sådan uträkning.

– Det här är en dålig ändring. Vi ser ingenting positivt med det, säger Marit Åkerblom, domare vid miljödomstolen i Östersunds tingsrätt, till SR.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

"Unika förutsättningar"

Enligt Camilla Brodin, gruppledare i Kristdemokraterna, har Sverige “unika förutsättningar för att vara en stor gruvnation”.

– För att på allvar ta upp kampen med den dominans som icke-demokratiska länder har är möjliggörandet av utvinning av uran centralt, säger hon i ett uttalande.

Enligt Mats Green, gruppledare i näringsutskottet för Moderaterna, har förbudet mot uranbrytning försvårat Sveriges möjligheter att bryta andra kritiska och strategiska mineraler som ofta återfinns tillsammans med uran.

– Med detta beslut kan vi förbättra Sveriges och Europas energiberoende och säkra vår självförsörjning av kritiska mineraler, säger Mats Green.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Mikael Törnqvist resp Elima Mwinyipembe/Regeringskansliet

Text: Redaktionen