Kreml bekräftar nya kärnvapenplaner

2023 03 27

Ryssland kommer att placera strategiska kärnvapen i grannlandet Belarus.

Moskva har inte ändrat sina planer, trots påtryckningar från väst.

– Rysslands planer påverkas inte av sådana reaktioner, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt AFP.

Starka reaktioner

I helgen meddelade den ryska diktatorn Vladimir Putin att han avser att placera strategiska kärnvapen på Belarus territorium.

Västvärlden reagerade direkt.

Nato uppgav att man följer situationen noga och Ukraina kallade till ett extrainsatt möte med FN:s säkerhetsråd.

–  Vi förväntar oss effektiva åtgärder från Storbritannien, Kina, USA och Frankrike som ett svar på Kremls kärnvapenutpressning, framhöll Ukrainas utrikesdepartement i ett uttalande. 

Även EU har reagerat på Putins kärnvapenutspel.

Enligt unionens utrikesrepresentant Josep Borell är EU redo att införa nya sanktioner mot Belarus om ryska kärnvapen placeras i landet.

Förflyttas i sommar

Ryska kärnvapnen kommer att vara på plats i grannlandet till sommaren.

– Vi kommer att slutföra byggandet av en speciell lagringsanläggning för strategiska kärnvapen den 1 juli, sa Putin till rysk tv i helgen.

Enligt diktatorn bryter inte Rysslands agerande mot internationella överenskommelser om icke-spridning av kärnvapen.

Putin anser att hans nya beslut följer samma linje som USA drivit i flera år.

Diktatorn pekar på att militärbaser i Belgien, Tyskland, Italien, Nederländerna och Turkiet lagrar amerikanska kärnvapen.

Ett argument som västvärlden omedelbart har avisat.

– Jämförelsen om kärnvapendelning inom Nato  är missvisande och motiverar inte det steg som aviserats av Ryssland, säger en representant i det tyska utrikesdepartementet till AFP.

Handlar om Belarus

Enligt överstelöjtnant Joakim Paasikivi är Putins kärnvapenutspel inte en reaktion på något som hänt just nu.

Paasikivi ser det som en del av diktatorns strävan att försöka knyta Belarus närmare Ryssland.

– Det här är i linje med Putins strävan att förändra säkerhetsordningen i stort, säger överstelöjtnanten till SR Ekot.

Paasikivi konstaterar dock att en utplacering av kärnvapen i Belarus ”skärper hoten mot väst”.

Risken för att Ryssland kommer att använda kärnvapen bedömer han som oförändrat, trots eskaleringen.

– Den risken är inte större än tidigare. Att gå från konventionella stridsmedel i Ukraina till att använda kärnvapen tror jag fortfarande är ett lika stort steg som för ett år sedan.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


14 aug 26

Farkost nedskjuten – Finland blixtagerar

2026 08 14

Ett Natostridsflyg har skjutit ned en drönare.

Händelsen inträffade ovanför Lettland under natten mot fredag, uppger den lettiska militären.

– Sök skydd och stanna inomhus. Om du ser ett lågt flygande och misstänkt föremål, håll avstånd och ring polisen, skriver militären i ett inlägg på X.

Samtidigt ljuder flyglarm i flera lettiska regioner längs gränsen mot Ryssland.

Finland blixtagerar

Försvarsmakten i Finland har agerat efter hotet i lettiskt luftrum.

Sjö- och flygtrafiken har tillfälligt begränsats över delar av östra Finska viken, rapporterar Yle.

– Detta är en försiktighetsåtgärd som syftar till att säkerställa medborgares säkerhet och myndigheternas operativa förmåga att bekämpa potentiella drönare, framhåller den finska försvarsmakten i ett uttalande.

Nedskjuten

Senare uppger Lettlands militär att drönaren har bekämpats.

– Allierade stridsflygplan har framgångsrikt skjutit ner den obemannade farkosten som flög in i luftrummet!

LÄS MER: Stridsflyg i luften – trippla varningar i Natoland

Varnat för iscensatt attack

Det är oklart varifrån drönaren har avfyrats.

Ryska myndigheter hävdar att Leningradregionen i västra delen av landet har attackerats under natten. Femton drönare uppges ha skjutits ned över regionen, där Rysslands näst största stad Sankt Petersburg är belägen.

Samtidigt har flera Natoländer varnat för att Ryssland planerar en falsk flagg-attack mot baltstaterna eller Polen.

–  Vi har information om att Ryssland överväger att utföra icke-konventionella kinetiska attacker mot kritisk infrastruktur i Östersjöregionen. Det är troligt att Ryssland kommer att använda ukrainsktillverkade drönare för detta, sade Litauens försvarsminister Robertas Kaunas till den litauiska nyhetskanalen 15min.

En falsk flagg-attack innebär en dold operation vars syfte är att lura allmänheten att en annan aktör bär ansvaret än den som faktiskt planerade och utförde operationen.

LÄS OCKSÅ: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina 

Foto: J. Torcasio

Text: Redaktionen


14 aug 26

Historiskt väderbesked: Kan bli värsta någonsin

2026 08 14

– Modellerna visar något som ligger utanför allt vi någonsin har observerat tidigare.

Det skriver den framstående klimatforskaren Zeke Hausfather i en färsk analys om årets El Niño. 

Forskaren beskriver utvecklingen som sensationell.

– Jag är generellt sett ganska sansad i hur jag diskuterar klimatdata. Det har bara funnits en gång på senare år då jag blivit riktigt chockad: när den globala temperaturen för september 2023 kom in på hela en halv grad varmare än vad som någonsin uppmätts i september, framhåller Hausfather.

Nu är klimatforskaren återigen chockad. Han beskriver prognoserna för årets El Niño som häpnadsväckande.

– Det ser inte bara ut som att årets El Niño blir den starkaste sedan tillförlitliga mätningar började – den kan dessutom slå tidigare rekord med en häpnadsväckande marginal.

”Kommer att spränga gränserna”

El Niño har inletts och väntas nå sin topp under hösten. Väderfenomenet värmer upp Stilla Havet och förändrar nederbördsmönstren i stora delar av världen.

Senast en så kallad ”Super El Niño” inträffade var 2015. Då påverkades över 60 miljoner människor av väderfenomenet, som förknippas med ökad kraftigt ökad nederbörd i vissa delar av världen och utbredd torka i andra.

Höstens El Niño väntas bli exceptionellt kraftig.  

– Det är realistiskt att denna Super El Niño under hösten kommer att spränga gränserna för hur stark en El Niño kan vara. Konsekvenserna kan bli allvarliga för den globala livsmedelsförsörjningen och skapa stora utmaningar över hela världen, TV2:s meteorolog Andreas Nyholm till kanalen.

Så påverkas Sverige

Det är oklart hur Sverige kommer att påverkas av väderfenomen.

SMHI:s klimatforskare Ralf Döscher konstaterar att det saknas underlag för att dra några exakta slutsatser.

Men att Sverige kommer att påverkas står klart.  

– Vi kan bara säga att Sverige kan märka av en påverkan, men inte hur, säger Döscher till SvD.

ANDRA LÄSER: Ukraina nära stort militärt avtal

FAKTA: El Niño

- El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärsfenomenet Southern Oscillation återkommer över Stilla Havet med ett mellanrum på två till sju år.

- När El Niño inträffar försvagas passadvindarna, alternativt att de ändrar riktning, vilket medför att det varma ytvattnet, liksom molnsystem och regnväder, inte förs tillbaka västerut utan i stället fortsätter österut.

- Därmed förändras också den globala, storskaliga atmosfärscirkulationen liksom vädret i stora delar av övriga världen.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: Dagligvaruhandeln växer

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen