Kreml bekräftar nya kärnvapenplaner

2023 03 27

Ryssland kommer att placera strategiska kärnvapen i grannlandet Belarus.

Moskva har inte ändrat sina planer, trots påtryckningar från väst.

– Rysslands planer påverkas inte av sådana reaktioner, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt AFP.

Starka reaktioner

I helgen meddelade den ryska diktatorn Vladimir Putin att han avser att placera strategiska kärnvapen på Belarus territorium.

Västvärlden reagerade direkt.

Nato uppgav att man följer situationen noga och Ukraina kallade till ett extrainsatt möte med FN:s säkerhetsråd.

– Vi förväntar oss effektiva åtgärder från Storbritannien, Kina, USA och Frankrike som ett svar på Kremls kärnvapenutpressning, framhöll Ukrainas utrikesdepartement i ett uttalande.

Även EU har reagerat på Putins kärnvapenutspel.

Enligt unionens utrikesrepresentant Josep Borell är EU redo att införa nya sanktioner mot Belarus om ryska kärnvapen placeras i landet.

Förflyttas i sommar

Ryska kärnvapnen kommer att vara på plats i grannlandet till sommaren.

– Vi kommer att slutföra byggandet av en speciell lagringsanläggning för strategiska kärnvapen den 1 juli, sa Putin till rysk tv i helgen.

Enligt diktatorn bryter inte Rysslands agerande mot internationella överenskommelser om icke-spridning av kärnvapen.

Putin anser att hans nya beslut följer samma linje som USA drivit i flera år.

Diktatorn pekar på att militärbaser i Belgien, Tyskland, Italien, Nederländerna och Turkiet lagrar amerikanska kärnvapen.

Ett argument som västvärlden omedelbart har avisat.

– Jämförelsen om kärnvapendelning inom Nato är missvisande och motiverar inte det steg som aviserats av Ryssland, säger en representant i det tyska utrikesdepartementet till AFP.

Handlar om Belarus

Enligt överstelöjtnant Joakim Paasikivi är Putins kärnvapenutspel inte en reaktion på något som hänt just nu.

Paasikivi ser det som en del av diktatorns strävan att försöka knyta Belarus närmare Ryssland.

– Det här är i linje med Putins strävan att förändra säkerhetsordningen i stort, säger överstelöjtnanten till SR Ekot.

Paasikivi konstaterar dock att en utplacering av kärnvapen i Belarus ”skärper hoten mot väst”.

Risken för att Ryssland kommer att använda kärnvapen bedömer han som oförändrat, trots eskaleringen.

– Den risken är inte större än tidigare. Att gå från konventionella stridsmedel i Ukraina till att använda kärnvapen tror jag fortfarande är ett lika stort steg som för ett år sedan.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryssland drar i handbromsen – ”erkänner misslyckande”

2026 01 02

Ryssland tvingas att backa från sina planer.

Efter den ryska invasionen av Ukraina 2022, med tunga sanktioner från omvärlden som följd, har den ryska ekonomin stagnerat på punkt efter punkt.

Detsamma gäller den ryska förmågan att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner och investeringar som behövs för en fungerande tillvaro för befolkningen.

Inför 2026 tvingas nu myndigheterna att återigen dra i handbromsen för viktiga investeringar.

– Ryska järnvägar minskar investeringarna för tredje året i rad. Investeringsprogrammet för 2026 har minskats med nästan en femtedel, vilket signalerar att den ryska ledningen erkänner ett misslyckande, uppger Ukrainas underrättelsetjänst, i ett uttalande.

Påskyndar försämring

Uteblivna investeringar i den ryska järnvägen riskerar att slå hårt mot landet på sikt, då ett fungerande transportsystem är avgörande för den ryska ekonomin.

– Mot bakgrund av den kroniska stagnationen i transportsystemet påskyndas försämringen av en sådan minskning. Istället för utveckling och modernisering går de flesta resurser till primitivt underhåll av utslitna medel, uppger underrättelsetjänsten.

Järnvägarna till Östersjön

Ett arbete som nu väntas stanna av är de planerade ryska projekten för att öka transportkapaciteten till sina hamnar i Östersjön.

– Baserat på nuvarande finansieringsnivåer har genomförandet 2026 i praktiken kollapsat. Det lämnar strategiska rutter begränsade och berövar ekonomin på exportmöjligheter, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: Nyårssmäll i Ryssland – video på explosioner sprids

Systemkris i infrastrukturen

De återkommande minskningarna inom den ryska järnvägen är en del av ett större problem i landet.

– Det pekar på en systemkris inom transportinfrastrukturen. Som en följd levereras inte nyckelprojekt, entreprenörer står utan arbete och järnvägsnätet fortsätter att försämras, rapporterar tidningen.

– Detta är inte bara ett problem för järnvägen. Det speglar den övergripande försämringen av Rysslands ekonomi, som inte ens kan upprätthålla grundläggande investeringsprogram, framhåller rapporten från den ukrainska underrättelsetjänsten.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige och EU har ”förlorat hela internet”

2026 01 02

Sverige och övriga Europa har "förlorat hela internet”.

Det larmet kommer nu från den belgiska cybersäkerhetschefen Miguel De Bruckyer på fredagen.

Experten syftar på hur beroende EU, däribland Sverige, har blivit av amerikanska molntjänster och annan digital infrastruktur.

– Om jag skulle vilja att min information stannade inom EU så är det bara att fortsätta drömma. Det är ett mål som helt enkelt inte är realistiskt, säger Miguel De Bryckyer till Financial Times.

Varningen: kan stänga ned Sverige

Det är inte första gången experter eller myndigheter varnar för att EU är för beroende av USA när det gäller tekniken, i synnerhet internet.

– Om vi som land skulle få en hård sanktion från USA, då står vi i bästa fall på fötterna i 30 dagar, sade exempelvis Gabor Sebastiani från Arbetsförmedlingen, ansvarig för digital riskhantering på myndigheten, till DN i somras.

I synnerhet är Sverige särskilt beroende av Microsoft. Hela offentliga sektorn använder sig mer eller mindre av dess tjänster, exempelvis Teams och Officepaketet.

Gabor Sebastiani menar att techjättarna är “ett vapen” för USA.

LÄS OCKSÅ: Swedbank pekar ut tre grupper – ”Kommer få det sämre”

Kan släcka Danmark "på en timme"

Även Danmark har flaggat för liknande scenarier.

I Sveriges grannland bedöms en omfattande amerikansk cyberattack som realistisk, enligt Jacob Herbst, chef för Cyber Security Control.

Enligt den danska regeringsrådgivaren skulle USA kunna stänga ned Danmark, som är enormt beroende av molntjänster från exempelvis Microsoft och Apple, inom loppet av en timme.

– Om amerikanerna på måndag morgon klockan åtta bestämmer sig för att stänga ner de amerikanska molntjänsterna, då har Danmark stannat av klockan nio, sade Jacob Herbst till TV2 förra året.

LÄS OCKSÅ: Amerikansk bransch trotsar Trump – ”Nödvändigt”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen