Kreml bekräftar nya kärnvapenplaner

2023 03 27

Ryssland kommer att placera strategiska kärnvapen i grannlandet Belarus.

Moskva har inte ändrat sina planer, trots påtryckningar från väst.

– Rysslands planer påverkas inte av sådana reaktioner, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt AFP.

Starka reaktioner

I helgen meddelade den ryska diktatorn Vladimir Putin att han avser att placera strategiska kärnvapen på Belarus territorium.

Västvärlden reagerade direkt.

Nato uppgav att man följer situationen noga och Ukraina kallade till ett extrainsatt möte med FN:s säkerhetsråd.

–  Vi förväntar oss effektiva åtgärder från Storbritannien, Kina, USA och Frankrike som ett svar på Kremls kärnvapenutpressning, framhöll Ukrainas utrikesdepartement i ett uttalande. 

Även EU har reagerat på Putins kärnvapenutspel.

Enligt unionens utrikesrepresentant Josep Borell är EU redo att införa nya sanktioner mot Belarus om ryska kärnvapen placeras i landet.

Förflyttas i sommar

Ryska kärnvapnen kommer att vara på plats i grannlandet till sommaren.

– Vi kommer att slutföra byggandet av en speciell lagringsanläggning för strategiska kärnvapen den 1 juli, sa Putin till rysk tv i helgen.

Enligt diktatorn bryter inte Rysslands agerande mot internationella överenskommelser om icke-spridning av kärnvapen.

Putin anser att hans nya beslut följer samma linje som USA drivit i flera år.

Diktatorn pekar på att militärbaser i Belgien, Tyskland, Italien, Nederländerna och Turkiet lagrar amerikanska kärnvapen.

Ett argument som västvärlden omedelbart har avisat.

– Jämförelsen om kärnvapendelning inom Nato  är missvisande och motiverar inte det steg som aviserats av Ryssland, säger en representant i det tyska utrikesdepartementet till AFP.

Handlar om Belarus

Enligt överstelöjtnant Joakim Paasikivi är Putins kärnvapenutspel inte en reaktion på något som hänt just nu.

Paasikivi ser det som en del av diktatorns strävan att försöka knyta Belarus närmare Ryssland.

– Det här är i linje med Putins strävan att förändra säkerhetsordningen i stort, säger överstelöjtnanten till SR Ekot.

Paasikivi konstaterar dock att en utplacering av kärnvapen i Belarus ”skärper hoten mot väst”.

Risken för att Ryssland kommer att använda kärnvapen bedömer han som oförändrat, trots eskaleringen.

– Den risken är inte större än tidigare. Att gå från konventionella stridsmedel i Ukraina till att använda kärnvapen tror jag fortfarande är ett lika stort steg som för ett år sedan.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


11 augusti 2026

Ica stoppar ost – ”Lämna tillbaka om du köpt den”

2026 08 12

Ica återkallar hamburgerost.

Under tisdagskvällen meddelar dagligvarukedjan att de stoppar hamburgerost.

Det handlar om Icas egen hamburgerost med smak av cheddar.

Produkten återkallas som en försiktighetsåtgärd då den kan innehålla metallbitar – och alla som har köpt den berörda produkten uppmanas att lämna tillbaka den till Ica.

Återkallar ost

Återkallelsen berör endast produkter med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V. 

– I samband med planerat underhåll av den berörda produktionslinjen uppstod en avvikelse vid återmonteringen som kan ha lett till förekomst av metallpartiklar i produkten, säger kvalitetschef Niklas Larsson i ett pressmeddelande.

– Nödvändiga åtgärder har vidtagits och händelsen är begränsad till den aktuella produktionsdagen och den berörda batchen. 

“Ser allvarligt på det”

Larsson förklarar vidare att Ica kommer att undersöka exakt vad det är som har hänt, och vad som behöver göras för att det inte ska upprepas.

– Vi ser allvarligt på det inträffade och utreder nu tillsammans med leverantören hur detta kunnat ske och hur vi säkerställer att det inte händer igen, säger han.

Läs mer: Ica Maxi-butik når drömgränsen – tredje i hela landet

“Lämna tillbaka”

I och med att Ica nu har återkallat produkten är den inte längre möjliga att köpa i butik.

Ica uppmanar kunder som har köpt deras hamburgerost med smak av cheddar, med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V, att lämna tillbaka den.

Den ska lämnas tillbaka i den butik där den köptes, reklameras via deras hemsida eller så uppmanas kunder att ta kontakt med kundtjänst.

Så lyder reglerna

Ett återkallande ska alltid göras av ett livsmedelsföretag om de livsmedel de säljer kan vara hälsorisk och har nått konsumenter. 

Livsmedelsverket förklarar att företaget måste i det fallet informera konsumenter om vilka livsmedel som berörs. 

Läs mer: Putin jublar – EU-land importerar bara från Ryssland

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen


11 aug 26

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 12

Snart kommer det bli betydligt dyrare att tanka bilen.

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister. 

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris. 

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam" 

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger  republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.  

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.  

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina 

Foto: Circle K

Text: Redaktionen