Kreml bekräftar nya kärnvapenplaner

2023 03 27

Ryssland kommer att placera strategiska kärnvapen i grannlandet Belarus.

Moskva har inte ändrat sina planer, trots påtryckningar från väst.

– Rysslands planer påverkas inte av sådana reaktioner, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt AFP.

Starka reaktioner

I helgen meddelade den ryska diktatorn Vladimir Putin att han avser att placera strategiska kärnvapen på Belarus territorium.

Västvärlden reagerade direkt.

Nato uppgav att man följer situationen noga och Ukraina kallade till ett extrainsatt möte med FN:s säkerhetsråd.

–  Vi förväntar oss effektiva åtgärder från Storbritannien, Kina, USA och Frankrike som ett svar på Kremls kärnvapenutpressning, framhöll Ukrainas utrikesdepartement i ett uttalande. 

Även EU har reagerat på Putins kärnvapenutspel.

Enligt unionens utrikesrepresentant Josep Borell är EU redo att införa nya sanktioner mot Belarus om ryska kärnvapen placeras i landet.

Förflyttas i sommar

Ryska kärnvapnen kommer att vara på plats i grannlandet till sommaren.

– Vi kommer att slutföra byggandet av en speciell lagringsanläggning för strategiska kärnvapen den 1 juli, sa Putin till rysk tv i helgen.

Enligt diktatorn bryter inte Rysslands agerande mot internationella överenskommelser om icke-spridning av kärnvapen.

Putin anser att hans nya beslut följer samma linje som USA drivit i flera år.

Diktatorn pekar på att militärbaser i Belgien, Tyskland, Italien, Nederländerna och Turkiet lagrar amerikanska kärnvapen.

Ett argument som västvärlden omedelbart har avisat.

– Jämförelsen om kärnvapendelning inom Nato  är missvisande och motiverar inte det steg som aviserats av Ryssland, säger en representant i det tyska utrikesdepartementet till AFP.

Handlar om Belarus

Enligt överstelöjtnant Joakim Paasikivi är Putins kärnvapenutspel inte en reaktion på något som hänt just nu.

Paasikivi ser det som en del av diktatorns strävan att försöka knyta Belarus närmare Ryssland.

– Det här är i linje med Putins strävan att förändra säkerhetsordningen i stort, säger överstelöjtnanten till SR Ekot.

Paasikivi konstaterar dock att en utplacering av kärnvapen i Belarus ”skärper hoten mot väst”.

Risken för att Ryssland kommer att använda kärnvapen bedömer han som oförändrat, trots eskaleringen.

– Den risken är inte större än tidigare. Att gå från konventionella stridsmedel i Ukraina till att använda kärnvapen tror jag fortfarande är ett lika stort steg som för ett år sedan.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


23 juli 2023

Nytt bidrag införs i höst – tusentals kronor för husägare

2026 07 24

Under torsdagen har Tidöpartierna presenterat flera nyheter för hushåll och konsumenter.

En av dem gäller en utredning av den kritiserade elnätsavgiften, där det bland annat ska tittas på om ett pristak kan införas under vissa tidsperioder.

På samma pressträff meddelade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) att ett bidrag som gått lite mer under radarn nu kommer att införas från 1 september.

Det gäller den nya varianten av bidraget för energieffektivisering i småhus, som nu ska rikta sig till fler och bli mer flexibelt.

Satsningen kallas för “Villaeffekten” och ämnar att hjälpa hushåll stå emot framtida energiprisökningar.

Villaeffekten hjälper svenska villaägare att sänka sina energikostnader och att stärka sin motståndskraft. Den senaste tidens oroligheter i vår omvärld visar hur viktigt det är att minska vår sårbarhet och vårt beroende av andra länder, särskilt på energiområdet, säger Ebba Busch. 

Täcker 30 procent

Enligt regeringen kommer husägare kunna söka bidrag för att täcka 30 procent av materialkostnaderna när man genomför energi- och effektiviseringsåtgärder. Som mest kan man få 60 000 kronor i bidrag per småhus.

– De senaste åren har varit prövande för många hushåll ekonomiskt. Med det här förslaget blir det enklare att ansöka om bidraget för energieffektivisering samtidigt som vi ser till att det kan komma fler till del. Att få ner energikostnaderna kommer underlätta för många familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Andra läser: Uppgifter: Putin har ändrat sig

Ny variant

Det har tidigare funnits en äldre variant av bidraget. Enligt regeringen riktar sig dock “Villaeffekten” till fler småhusägare jämfört med det förra. 

– Småhusägare får också större flexibilitet att välja vilka åtgärder bidraget ska användas till, och i vilken ordning åtgärderna ska göras, framhåller Tidöpartierna i ett uttalande.

Småhus med fjärrvärme kan inte använda bidraget för att täcka åtgärdskostnader. Det ska dock gå att ansöka om bidrag för att ansluta ett hus till fjärrvärmenätet.

Läs också:

Strängt förbud ska införas i Sverige – största i hela världen

Hushållen kan slippa höjd avgift

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen