23 april 2026

JUST NU: Kravet på Sanna Marin – lär dig svenska

2023 03 27

Till skillnad från flera tidigare finländska statsministrar talar Sanna Marin inte svenska.

Något som hon själv har beskrivit som besvärligt.

–  Jag har många fina erfarenheter. Med tanke på min ställning har det varit problematiskt att jag inte kan svenska så bra som jag skulle önska. Då hade jag kunnat tala svenska i den här intervjun också, förstås önskar jag att det vore möjligt men det går inte, sa Sanna Marin till Svenska Yle i början av februari.

Regeringskollegans uppmaning

Anna-Maja Henriksson, partiledare för Svenska Folkpartiet, SFP, och justitieminister i Sanna Marins regering, anser att statsministern så snabbt som möjligt bör lära sig svenska.

– Det är klart att det underlättar, oberoende av vilken ministerpost man sitter på, att man talar och kan förstå svenska. Men det är hennes sak att röja utrymme i sin kalender för att i framtiden fördjupa sina kunskaper i svenska, säger hon till Svenska Yle.

Tvåspråkighet

SFP har länge arbetat för att svenskan ska ha en central roll i Finland.

Att det ska råda tvåspråkighet i landet ser Anna-Maja Henriksson som en självklarhet.

Statsministerns oförmåga att prata svenska beskriver hon som problematiskt. 

–  Jag tror att hon själv lider av det mest. I Finland har vi två nationalspråk och det är till fördel om statsministern kan svenska, säger Anna-Maja Henriksson till Svenska Yle.

Finland och svenskan

De officiella språken, det vill säga nationalspråken i Finland är finska och svenska. 

Det största språket är finskan.

Finländare som talar svenska bor främst i landskapen längs kusten, men även i de största städerna i inlandet finns en svenskspråkig minoritet. I Finland finns både kommuner med finska och kommuner med svenska som minoritetsspråk.

– Var och en har rätt att använda finska eller svenska i sina kontakter med statliga myndigheter och tvåspråkiga kommunala myndigheter. Alla myndigheter ska dessutom se till att var och en har möjlighet att bli hörd på sitt eget språk, finska eller svenska, skriver det finska justitiedepartementet på sin hemsida.

Departementet betonar att språken ska behandlas lika.

–  Bestämmelsen om de grundläggande språkliga rättigheterna kompletteras av flera andra bestämmelser i grundlagen. Tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna är ofta en förutsättning för att andra grundläggande fri- och rättigheter, såsom rätten till rättsskydd och inflytande samt de kulturella och sociala rättigheterna ska kunna förverkligas.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen 


10 jun 26

Ta ut pengar: Så mycket kontanter ska du ha hemma

2026 06 10

Ett osäkert omvärldsläge har lett till ökade krav på svenska folkets beredskap inför olika typer av kriser.  

Nu ger sig den tidigare riksbankschefen Stefan Ingves in i debatten.  

Han uppmanar alla hushåll att ha kontanter hemma.

– En ofta förekommande rekommendation är att man skall ha minst tusen kronor i kontanter hemma, samt att av dessa behöver en del hållas i små valörer. Har man den ekonomiska möjligheten kan det nog vara bra att ha litet mer än så, särskilt i en familj, framhåller Ingves i DN:s ekonomipanel.

Ingves beskriver kontanthanteringen i Sverige som avgörande i händelse av en kris.

– Kontanthantering är framför allt ett distributionssystem som både måste vidmakthållas i händelser av kris och krig och som måste kunna expandera om det behövs. Då får man väcka till liv gammal kunskap om kontanthantering.

Riksbankens uppmaning

Stefan Ingves uppmaning ligger i linje med Riksbankens rekommendationer. 

Centralbanken rekommenderar alla hushåll att ha 1 000 kronor i kontanter per vuxen hemma. 

– Beloppet ska ses som ett riktmärke och är tänkt att täcka en veckas inköp av livsnödvändiga varor. Hushåll kan vara i behov av mer eller mindre kontanter i beredskap beroende på hur många man är eller vilka särskilda behov som finns i hushållet, framhåller Riksbanken i ett uttalande.

I den mån det är möjligt kan det vara klokt att ha kontanter i flera olika valörer, från mindre sedlar till större. 

Riksbanken uppmanar också allmänheten att använda kontanter sporadiskt för att hålla igång kontantsystemet.

ANDRA LÄSER: Biltema gör jättesatsning i Sverige 

FAKTA: Kontanter i Sverige

- Mängden kontanter i samhället har minskat med 2,6 procent jämfört med för ett år sedan.

Här är några sätt att få tag i kontanter i dag:

- Via uttagsautomter, till exempel Bankomat, ICA-banken och Kontanten.  

- När du betalar med kort i en butik kan du be om att få göra en avrundning uppåt på ditt köp och få ut mellanskillnaden i kontanter. Det förutsätter att butiken hanterar kontanter. Du behöver förstås ha täckning på kortet. 

- Du kan beställa kontanter i valfri valuta från växlingskontor och få dem levererade till ditt postombud.

- Du kan ta ut pengar på växlingskontor.

- Som kund i en bank kan du i flera fall beställa svenska och utländska sedlar i internetbanken för privatpersoner. Pengarna skickas rekommenderat till ditt postombud. Fråga din bank. 

Källa: Riksbanken respektive Myndigheten för civilt försvar

LÄS OCKSÅ: Swedbank varnar för trippelsmäll

Foto: Bankomat

Text: Redaktionen


11 jun 26

Midsommarmaten hotad – kan saknas på mångas bord

2026 06 11

En midsommarfavorit kan saknas vid den uppdukade lunchen.

Midsommar är högtiden där maten står i centrum, där traditionella rätter och klassiska smaker spelar en avgörande roll för firandet.

Men nu är en av de viktigaste råvarorna hotad, rapporterar DN.

Midsommarmat hotad

Det finns några stapelvaror som nästan är självklara inslag och som många betraktar som ett måste för ett lyckat midsommarbord.

Nu kan dock en av de viktigaste råvarorna till midsommarbordet vara på väg att bli svår att få tag på.

Det är färskpotatisen som pekas ut.

Potatisen har i år nått butikerna något senare än förra säsongen.

Enligt Roger Nolsa, ordförande i Potatisodlarna, är tillgången dessutom något mer begränsad än vanligt, då skördarna är förhållandevis låga jämfört med hur prisbilden ser ut just nu.

Han förklarar att den tidigaste potatisen odlas under väv för att bevara värmen i marken, medan den som normalt äts till midsommar odlas utan skydd.

– Det gör att det uppstår ett glapp i leveranserna. Förra veckan fanns det relativt gott om färskpotatis, men nu har tillgången blivit mer begränsad, säger han, till DN.

LÄS MER: Norge förlorar miljarder – pekar ut Sverige

Risk för brist

Han förklarar även att väderförhållanden kan slå direkt mot möjligheten att skörda.

Om det blir kraftigt regn de kommande dagarna kan stora delar av den potatis som skulle ha nått midsommarborden i stället bli kvar i jorden.

– Det går inte att plocka potatis när det regnar, och kommer det mycket regn fastnar maskinerna, säger Roger Nolsa.

Han menar att även om vädret skulle förbättras i efterhand så är det svårt att ta igen tappet i tid.

Svårt för jordgubbar

Även svenska jordgubbar får det svårt i år.

Kalla nätter under april och maj har försenat utvecklingen i odlingarna, samtidigt som midsommar infaller tidigare än vanligt i kalendern.

Jordgubbsodlaren Herman Hagberg, som driver odling utanför Karlstad, har försökt skydda skörden genom att använda tunnlar och väv för att hålla värmen.

– Vi får bär till midsommar, men den totala marknaden kommer att vara en lägre skörd än normalt, sade han nyligen till SR.

LÄS MER: Flamingo-missiler har slagit ner

Foto: Mammela

Text: Redaktionen