JUST NU: Kravet på Sanna Marin – lär dig svenska

2023 03 27

Till skillnad från flera tidigare finländska statsministrar talar Sanna Marin inte svenska.

Något som hon själv har beskrivit som besvärligt.

–  Jag har många fina erfarenheter. Med tanke på min ställning har det varit problematiskt att jag inte kan svenska så bra som jag skulle önska. Då hade jag kunnat tala svenska i den här intervjun också, förstås önskar jag att det vore möjligt men det går inte, sa Sanna Marin till Svenska Yle i början av februari.

Regeringskollegans uppmaning

Anna-Maja Henriksson, partiledare för Svenska Folkpartiet, SFP, och justitieminister i Sanna Marins regering, anser att statsministern så snabbt som möjligt bör lära sig svenska.

– Det är klart att det underlättar, oberoende av vilken ministerpost man sitter på, att man talar och kan förstå svenska. Men det är hennes sak att röja utrymme i sin kalender för att i framtiden fördjupa sina kunskaper i svenska, säger hon till Svenska Yle.

Tvåspråkighet

SFP har länge arbetat för att svenskan ska ha en central roll i Finland.

Att det ska råda tvåspråkighet i landet ser Anna-Maja Henriksson som en självklarhet.

Statsministerns oförmåga att prata svenska beskriver hon som problematiskt. 

–  Jag tror att hon själv lider av det mest. I Finland har vi två nationalspråk och det är till fördel om statsministern kan svenska, säger Anna-Maja Henriksson till Svenska Yle.

Finland och svenskan

De officiella språken, det vill säga nationalspråken i Finland är finska och svenska. 

Det största språket är finskan.

Finländare som talar svenska bor främst i landskapen längs kusten, men även i de största städerna i inlandet finns en svenskspråkig minoritet. I Finland finns både kommuner med finska och kommuner med svenska som minoritetsspråk.

– Var och en har rätt att använda finska eller svenska i sina kontakter med statliga myndigheter och tvåspråkiga kommunala myndigheter. Alla myndigheter ska dessutom se till att var och en har möjlighet att bli hörd på sitt eget språk, finska eller svenska, skriver det finska justitiedepartementet på sin hemsida.

Departementet betonar att språken ska behandlas lika.

–  Bestämmelsen om de grundläggande språkliga rättigheterna kompletteras av flera andra bestämmelser i grundlagen. Tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna är ofta en förutsättning för att andra grundläggande fri- och rättigheter, såsom rätten till rättsskydd och inflytande samt de kulturella och sociala rättigheterna ska kunna förverkligas.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen 

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Storbråk inom Putinregimen

2025 09 12

Ett bråk har uppstått inom Putinregimen.

Kremlregimen är fast besluten att fortsätta med kriget i Ukraina.

Samtidigt har kriget lett till allvarliga ekonomiska problem för Ryssland – problem som nu har lett till bråk inom regimen.

Regeringen missnöjd

Rysslands centralbank CBR har sänkt styrräntan från 18 till 17 procent, vilket meddelades på fredagen.

Men den ryska regeringen, eller åtminstone delar av den, är missnöjd och menar att det kommer att krävas betydligt mer för att få igång den ryska ekonomin igen, rapporterar Politico.

Rysslands minister för ekonomisk utveckling, Maxim Reshetnikov har i veckan kritiserat centralbankens strama penningpolitik, och han får stöd av sin prognoschef Lev Denisov.

– Den nuvarande inflationsdynamiken lämnar potential för fortsatta lättnader i penningpolitiken. Detta är extremt viktigt för att ekonomin ska nå en bana av hållbar tillväxt och för att uppnå de mål som presidenten har satt upp, säger Denisov, enligt tidningen.

Men centralbanken håller fast vid sin mer försiktiga linje, vilket tycks skapa spänningar inom den ryska regimen.

Riskerar att bli värre

Den ryska centralbanken varnar för att saker och ting riskerar att bli värre, snarare än bättre, i den ryska ekonomin.

De pekar bland annat på landets stora budgetunderskott och menar att regeringen måste göra justeringar i budgeten för att den inte ska påverkas av inflationen.

Andra problem som centralbanken noterar är den kraftiga ökningen av bensinpriserna i Ryssland. Dessa är en konsekvens av ukrainska attacker mot oljeraffinaderier.

Trotsar regeringen

Många i Ryssland hade hoppats att räntan skulle sänkas med två punkter.

Men trots trycket från regeringen säger centralbankschefen Elvira Nabiullina att det alternativet inte ens har övervägts.

Det tycks alltså finnas interna splittringar inom Putinregimen, som på senare tid har fått allt större ekonomiska problem till följd av kriget i Ukraina och omvärldens sanktioner.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen