JUST NU: Kravet på Sanna Marin – lär dig svenska

2023 03 27

Till skillnad från flera tidigare finländska statsministrar talar Sanna Marin inte svenska.

Något som hon själv har beskrivit som besvärligt.

–  Jag har många fina erfarenheter. Med tanke på min ställning har det varit problematiskt att jag inte kan svenska så bra som jag skulle önska. Då hade jag kunnat tala svenska i den här intervjun också, förstås önskar jag att det vore möjligt men det går inte, sa Sanna Marin till Svenska Yle i början av februari.

Regeringskollegans uppmaning

Anna-Maja Henriksson, partiledare för Svenska Folkpartiet, SFP, och justitieminister i Sanna Marins regering, anser att statsministern så snabbt som möjligt bör lära sig svenska.

– Det är klart att det underlättar, oberoende av vilken ministerpost man sitter på, att man talar och kan förstå svenska. Men det är hennes sak att röja utrymme i sin kalender för att i framtiden fördjupa sina kunskaper i svenska, säger hon till Svenska Yle.

Tvåspråkighet

SFP har länge arbetat för att svenskan ska ha en central roll i Finland.

Att det ska råda tvåspråkighet i landet ser Anna-Maja Henriksson som en självklarhet.

Statsministerns oförmåga att prata svenska beskriver hon som problematiskt. 

–  Jag tror att hon själv lider av det mest. I Finland har vi två nationalspråk och det är till fördel om statsministern kan svenska, säger Anna-Maja Henriksson till Svenska Yle.

Finland och svenskan

De officiella språken, det vill säga nationalspråken i Finland är finska och svenska. 

Det största språket är finskan.

Finländare som talar svenska bor främst i landskapen längs kusten, men även i de största städerna i inlandet finns en svenskspråkig minoritet. I Finland finns både kommuner med finska och kommuner med svenska som minoritetsspråk.

– Var och en har rätt att använda finska eller svenska i sina kontakter med statliga myndigheter och tvåspråkiga kommunala myndigheter. Alla myndigheter ska dessutom se till att var och en har möjlighet att bli hörd på sitt eget språk, finska eller svenska, skriver det finska justitiedepartementet på sin hemsida.

Departementet betonar att språken ska behandlas lika.

–  Bestämmelsen om de grundläggande språkliga rättigheterna kompletteras av flera andra bestämmelser i grundlagen. Tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna är ofta en förutsättning för att andra grundläggande fri- och rättigheter, såsom rätten till rättsskydd och inflytande samt de kulturella och sociala rättigheterna ska kunna förverkligas.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen 


Jättesmäll i Sverige – hundratusentals jobb i fara

2025 12 25

Elprisklyftorna fortsätter att öka.

Under årets första elva månader har de genomsnittliga spottpriserna i södra Sverige varit fyra gånger så höga som i norra delen av landet, rapporterar SVT. 

I det sydligaste elområdet E4 ligger snittspotpriset på 67,43 öre per kilowattimme. Det kan jämföras med 17,25 respektive 17,02 öre per kilowattimme i de norra elområdena E1 och E2.

Prisskillnaderna har ökat kraftigt under 2025.

– De senaste åren har vi haft ungefär dubbelt så höga priser i södra Sverige som i norra och det är det vi ser framför oss också. Men i år ser det ut att bli ännu större skillnader, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytikern vid analysfirman Merlin & Metis, till tv-kanalen.

Larmet: Hundratusentals jobb i fara

Johan Eklund, vd för Sydsvenska handelskammaren, varnar för att de höga elpriserna kan få ödesdigra konsekvenser för företag i södra Sverige.

I ett värsta scenario kan hundratusentals jobb gå förlorade, varnar Eklund.

– Om vi inte löser situationen så kommer vi att tappa, i värsta fall, 200 000 sysselsättningstillfällen i elprisområde 3 och 4 på grund av höga och volatila elpriser, säger han till SVT.

"Väldigt skadligt"

Redan i dag syns konsekvenserna av de stora elprisskillnaderna. Många företag i södra Sverige väljer att flytta investeringar norrut, där elpriserna är lägre.

– Det är effekter av att man flyttar produktion och anställning över gränserna för att utnyttja prisskillnaderna. Det är väldigt skadligt och innebär samhällsekonomiska förluster, har Johan Eklund berättat för Affärsvärlden.  

Roger Bergström, vd på pappersbruket Hylte Papers, påpekar att en stor del av Sveriges industri finns i de södra elområdena SE3 och SE4. Dessutom slår de höga elpriserna också mot svenska företag på den internationella marknaden, enligt Bergström. 

– Elpriset slår hårt mot hela industrin. Både mot de som är små, och de som är stora, har han sagt till Affärsvärlden.

LÄS MER: Här är tre skatteförändringar som sker 2026

FAKTA: Elprisskillnaderna i Sverige

- Sverige består av fyra elområden:

  • Elområde Luleå SE 1
  • Elområde Sundsvall SE 2
  • Elområde Stockholm SE 3
  • Elområde Malmö SE 4

- Syftet med indelningen i olika elområden är att tydliggöra var i Sverige det finns behov av att förstärka elnätet och var det finns behov av ökad elproduktion.

- Elkunder i södra Sverige får tidvis betala ett högre pris jämfört med elkunder i norra Sverige. Orsaken till prisskillnaderna är att det normalt sett finns mer och billigare el att tillgå i norra Sverige. Hur mycket och hur ofta priserna kommer att skilja mellan norr och söder är svårt att förutsäga

Källa: Energimarknadsinspektionen

LÄS OCKSÅ: Clas Ohlson slår rekord – dyraste enskilda produkten någonsin 

Foto: Arniii

Text: Redaktionen


God jul ”avskum” – Trump ser rött på juldagen

2025 12 25

USA:s president Donald Trump går ut med en arg julhälsning.

I ett inlägg på sin sociala medieplattform Truth social önskar presidenten god jul till alla amerikanska medborgare. Samtidigt passar han på att kalla vänsterväljare för ”avskum”.

– God jul till alla, inklusive avskummen i den radikala vänstern som gör allt för att förstöra vårt land, skriver Trump.

Presidenten fortsätter inlägget med att räkna upp saker som hans administration har åstadkommit under 2025.

– Vi har inte längre öppna gränser, män i damidrott, transsexualitet för alla och en svag brottsbekämpning. I stället har vi en rekordstor aktiemarknad och den lägsta brottslighet på årtionden. Vi har ingen inflation och en BNP på 4,3 procentenheter, två procentenheter bättre än väntat.

Faktakollen

USA:s BNP ökade mer än väntat under det tredje kvartalet. Tillväxten med 4,3 procent i årstakt. Siffran var betydligt högre än förhandsprognoserna, men inte två procentenheter bättre än väntat som Trump antyder. Förhandsprognoserna låg på 3,3 procent, rapporterar Reuters.

Inflationstakten sjönk till 2,7 procent i november i USA. En större minskning än väntat. Samtidigt ligger inflationen fortfarande över den amerikanska centralbankens mål på 2 procent.

Brottsligheten i USA har sjunkit i vissa avseenden under Trumpstyret. Bland annat har antalet massmord minskat till den lägsta nivån sedan 2006, uppger Axios.

Samtidigt tampas USA med flera stora problem. Arbetslösheten har stigit till den högsta nivån på flera år och reallöneökningarna har avtagit.

LÄS MER: Ukrainska stridsflyg har genomfört attack

Tullfiasko

Dessutom väntas Trumps handelstullar dra in mindre intäkter än väntat. I augusti uppgav finansminister Scott Bessent att intäkterna från tullarna skulle uppgå till omkring 500 miljarder dollar på årsbasis.

Men en färsk sammanställning från Pantheon Macroeconomics – ett oberoende forskningsinstitut specialiserat på makroekonomiska analyser – fastslår att tullarna förväntas generera omkring 400 miljarder dollar i intäkter på årsbasis, det vill säga 100 miljarder dollar mindre än Vita husets prognos.

LÄS OCKSÅ: Clas Ohlson slår rekord – dyraste enskilda produkten någonsin

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen