23 april 2026

JUST NU: Kravet på Sanna Marin – lär dig svenska

2023 03 27

Till skillnad från flera tidigare finländska statsministrar talar Sanna Marin inte svenska.

Något som hon själv har beskrivit som besvärligt.

–  Jag har många fina erfarenheter. Med tanke på min ställning har det varit problematiskt att jag inte kan svenska så bra som jag skulle önska. Då hade jag kunnat tala svenska i den här intervjun också, förstås önskar jag att det vore möjligt men det går inte, sa Sanna Marin till Svenska Yle i början av februari.

Regeringskollegans uppmaning

Anna-Maja Henriksson, partiledare för Svenska Folkpartiet, SFP, och justitieminister i Sanna Marins regering, anser att statsministern så snabbt som möjligt bör lära sig svenska.

– Det är klart att det underlättar, oberoende av vilken ministerpost man sitter på, att man talar och kan förstå svenska. Men det är hennes sak att röja utrymme i sin kalender för att i framtiden fördjupa sina kunskaper i svenska, säger hon till Svenska Yle.

Tvåspråkighet

SFP har länge arbetat för att svenskan ska ha en central roll i Finland.

Att det ska råda tvåspråkighet i landet ser Anna-Maja Henriksson som en självklarhet.

Statsministerns oförmåga att prata svenska beskriver hon som problematiskt. 

–  Jag tror att hon själv lider av det mest. I Finland har vi två nationalspråk och det är till fördel om statsministern kan svenska, säger Anna-Maja Henriksson till Svenska Yle.

Finland och svenskan

De officiella språken, det vill säga nationalspråken i Finland är finska och svenska. 

Det största språket är finskan.

Finländare som talar svenska bor främst i landskapen längs kusten, men även i de största städerna i inlandet finns en svenskspråkig minoritet. I Finland finns både kommuner med finska och kommuner med svenska som minoritetsspråk.

– Var och en har rätt att använda finska eller svenska i sina kontakter med statliga myndigheter och tvåspråkiga kommunala myndigheter. Alla myndigheter ska dessutom se till att var och en har möjlighet att bli hörd på sitt eget språk, finska eller svenska, skriver det finska justitiedepartementet på sin hemsida.

Departementet betonar att språken ska behandlas lika.

–  Bestämmelsen om de grundläggande språkliga rättigheterna kompletteras av flera andra bestämmelser i grundlagen. Tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna är ofta en förutsättning för att andra grundläggande fri- och rättigheter, såsom rätten till rättsskydd och inflytande samt de kulturella och sociala rättigheterna ska kunna förverkligas.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen 


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen