Svensk astronaut kräver rymdmarkering mot Ryssland

2023 03 01

Med anledning av Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina bör allt samarbete med diktaturen i rymden avslutas med omedelbar verkan.

Det anser den tidigare astronauten Christer Fuglesang, som numera är professor i rymdfart.

Ryssland borde inte längre tillåtas att skicka sina astronauter till den internationella rymdstationen ISS, framhåller Fuglesang i en intervju med SR Ekot.

– Allt som vi gör för att markera att Ryssland är paria bör vi vara konsekventa med i alla avseenden. Vi vill inte samarbeta med någon som för ett oprovocerat krig mot ett annat land, säger Fuglesang till Ekot.

Deltar i samarbete

I går, tisdag, sköts en rymdfarkost upp till den internationella rymdstationen ISS.

Rymdstationen bemannas i dag av astronauter och kosmonauter – däribland flera från Ryssland.

Avtalet med Ryssland löper ut 2024.

Samarbetet ser dessutom ut att fortsätta.

Att bryta avtalet i närtid är inte realistiskt. Det betonar Anna Rathsman, generaldirektör för svenska rymdstyrelsen.

– Det här är en svår fråga. Jag tycker att det är bra att den Europeiska rymdorganisationen har avbrutit samtliga samarbeten med Ryssland. Gällande ISS så går det inte att göra någonting snabbt som ger effekt. Därför tycker jag att den kan få vara en fredad zon, säger hon till SR Ekot.

Anna Rathsman understryker att arbetet som utförs på ISS kommer att ta lång tid.

Enligt hennes bedömning är det troligare att avtalet förlängs till 2030 än att det avslutas 2024.

Fakta ISS

- Sedan början av 2000-talet har sammanlagt över 240 personer levt och arbetat på rymdstationen

- Vissa har befunnit sig på stationen i upp till ett år, medan andra har haft kortare uppdrag på bara två veckor.

- Den internationella rymdstationen fungerar som en test- och utvecklingsmiljö med en tydlig vision framåt: att kunna ta människan tillbaka till månen och en dag vidare till Mars.

Källa: Svenska rymdstyrelsen

Foto: B. McGowan

Text: Redaktionen


Willys och Hemköp stoppar populär produkt – gäller resten av 2024

2024 07 26

Axfood har gett besked om att matjätten sätter stopp för vissa livsmedel.

Under den senaste tiden har beståndet av surströmming uppmärksammats i Sverige.

Det råder stora utmaningar för odlare och surströmmingen bedöms i viss mån vara hotad.

Livsmedelsjätten Axfood, som äger Willys och Hemköp, har gett besked om att man sätter stopp för försäljningen av surströmming och annan fisk och skaldjur under resten av året.

Långsiktigt arbete

I WWF:s senaste fiskguide har strömming från Östersjön fått rött ljus. 

Det innebär att arten bedöms som hotad och helt bör undvikas.  

– Även om det inte är det småskaliga fisket som är det stora problemet, är strömmingsbeståndets biomassa lägre och åtgärder behöver vidtas, framhåller Axfood.

– Axfoods butiker kommer därför inte att sälja surströmming under säsongen 2024. Tillsammans med leverantörer ses nu olika hållbara lösningar över för att framöver kunna erbjuda surströmming på ett långsiktigt hållbart sätt framöver. 

“Borde inte tillåtas”

Åsa Domeij, Axfoods hållbarhetschef, har uttalat sig om situationen.

– Det är det industriella och storskaliga trålfisket av sill/strömming för fodertillverkning som inte borde tillåtas eftersom det leder till utfiske och därför förstör möjligheterna för det kustnära och småskaligt garnfiske för konsumtion, till exempel surströmming.

“Blandade känslor”

En annan som har kommenterat saken är Urban Winther som är butikschef för en Willysaffär i Luleå.

– Det är ju verkligen blandade känslor. Jag har respekt för att den har blivit rödlistad och det är ju väldigt ont om strömming. De sista åren har vi inte alls fått tag i de volymer som vi önskar, säger han till Sveriges Radio.

– Det är ju en otrolig brist på det.

Nya räkor

Axfood ersätter även de svenska räkorna i butikerna av liknande skäl.

– Även den svenska räkan har rött ljus i WWF:s fiskguide. I och med att den dessutom förlorat sin miljömärkning från MSC har den tillsvidare ersatts av räkor från Norge i Axfoods butiker.

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen


Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen