Kräver sänkt skatt på landsbygden

2022 02 02

Miljöpartiets språkrör Per Bolund går ikväll ut med krav på stora satsningar på landsbygden

De Gröna vill sänka skatterna för de som bor på landsbygden, för en mer rättvis grön omställning. 

En rättvis omställning

En del partier vill sänka priset på utsläpp. Vi har ett bättre förslag för en verkligt rättvis omställning: Sänk inkomstskatten för boende i landsbygd och glesbygd. Alla måste med på omställningen, ingen ska lämnas kvar. Jag tänker inte delta i en kapprustning om vem som vill göra det billigast att släppa ut mitt i en klimatkris. Det är orimligt och oansvarigt, skriver Miljöpartiets språkrör Per Bolund på sin sin Facebooksida.

Miljöpartiets alternativ till lägre bensinskatt

Istället för att sänka bensinskatten och göra det billigare att köra SUV i stan vill MP sänka skatten för de som bor i landsbygden.

– För att komma vidare med den rättvisa gröna omställningen ska vi inte sätta människor i ett fossilberoende med låga diesel eller bensinpriser. Istället föreslår vi en skattesänkning på 4 000 kr per år för människor i gles- och landsbygd för att jämna ut klyftorna mellan stad och land. Det är så vi ställer om och får förändring på riktigt, uppger Bolund 

Åtgärdsprogrammet

Miljöpartiet presenterar idag ett fempunktsprogram för att förbättra landsbygdens ekonomi.

Förslag 1

Sänk skatten i landsbygdskommuner med ytterligare 4 000 kronor per år. Utöka skattereduktionen i så att boende i lands- och glesbygd får 4 000 kronor mer i i plånboken varje år.

Förslag 2

Höj klimatbonusen till 80 000 kronor för elbilar som köps av boende i landsbygd. Att köpa en ny elbil är i dag dyrt. Hittills har klimatbonusen för att köpa miljöbilar framför allt använts i storstadskommuner. 

Förslag 3

Inför en skrotningspremie på 10 000 kronor för de äldsta och minst effektiva bilarna Alla kan inte köpa en ny bil. Därför vill Miljöpartiet skapa förutsättningar för begagnatmarknaden att på egen hand minska sina utsläpp samt främja andra ägandeformer och former av transporter. 

Förslag 4

Bygg 100 000 nya laddstolpar där de behövs mest och öka stödet till hemmaladdning på landsbygden. Miljöpartiet vill se en kraftig satsning på utbyggnad av laddinfrastruktur i hela landet.

Förslag 5

Bygg ut samhällsservicen i hela landet. En stor del av glesbygdens transportbehov bygger på den nedmonterade samhällsservicen, där vårdcentraler, apotek och butiker stängts ner kundunderlaget vikit, framhåller Miljöpartiet i sitt femte förslag.

Foto: D Posteby

Text: Redaktionen


16 april 2026

Kan bli iskallt i Sverige – värsta i modern tid

2026 04 16

Det är betydligt mer sannolikt än tidigare trott att extrem iskyla kommer att slå mot bland annat Sverige.

Amoc, det stora systemet av havsströmmar i Atlanten, är närmare en kollaps än vad som tidigare befarats.

Det visar helt nya studier som får forskarna att hissa illröd varningsflagg, rapporterar The Guardian.

– Jag är nu alltmer orolig för att vi mycket väl kan passera den där brytpunkten för Amoc-nedstängningen, där den blir oundviklig, i mitten av detta århundrade, vilket är ganska nära, säger den tyska klimatprofessorn Stefan Rahmstorf till tidningen.

Modern istid

Amoc för med sig varmt vatten  från tropikerna norrut mot Arktis. Flödet av det varma vattnet bidrar till mildra vintrar i Europa. Men när den globala uppvärmningen påskyndar upptiningen av den arktiska isen leder det till att smältvatten från Grönlands inlandsis rinner ut i havet.

Det kalla sötvattnet kan då störa strömmens flöde – och i värsta fall få den att kollapsa helt.

Ett sådant scenario skulle kunna utlösa en modern istid, varnar forskarna. Extrem kyla med 20 grader kallare temperaturer över hela Nordeuropa, inklusive Sverige, kan då bli följden.

"Mer än 50 procents risk"

Systemet har kollapsat förr. Senast var för 12 000 år sedan, i samband med den senaste istiden.

Enligt den nya studien kan alltså brytpunkten passeras igen om ungefär 25 år. Ett scenario som måste undvikas till “varje pris”, enligt Rahmstorf som studerat Amoc i 35 år.

Jag argumenterade för detta när vi trodde att risken för en nedstängning av Amoc var kanske 5 procent, och även då sa vi att risken är för hög, med tanke på de massiva effekterna. Nu ser det ut som att den är mer än 50 procent. De mest dramatiska och drastiska klimatförändringarna vi ser under de senaste 100 000 åren av jordens historia har varit när Amoc ändrade tillstånd.

ANDRA LÄSER: ”JD Vance har misslyckats – han hade chansen”

"Mycket oroande"

Den nya studien publicerades i tidskriften Science Advances. I studien bedöms den största avmattningen av strömsystemet vara den mest realistiska. 

– Detta är ett viktigt och mycket oroande resultat. Det visar att de “pessimistiska” modellerna, som visar en stark försvagning av Amoc till 2100, tyvärr är de realistiska, eftersom de stämmer bättre överens med observationsdata, säger Stefan Rahmstorf.

ANDRA LÄSER: Svenskt miljardbolag i konkurs

Foto: E. Mclean resp K. Juskaite

Text: Redaktionen


15 april 2026

UPPGIFTER: Jätteland kan gå med i EU

2026 04 15

Scenariot har tidigare beskrivits som “osannolikt, men inte omöjligt”.

Nu får den smått otroliga möjligheten vatten på sin kvarn.

Kanada, världens nästa största land till ytan, skulle kunna gå med i EU. Det säger Finlands president Alexander Stubb under ett möte med den kanadensiska premiärministern Mark Carney i Ottawa.

– Jag anser att Kanada, sett till hela sin fattningsförmåga och sin värdegrund, står så nära Europeiska unionen att det minsta vi kan göra är att skapa ett riktigt nära strategiskt partnerskap, säger Stubb enligt CBC.

Ett partnerskap som till och med skulle kunna leda till medlemskap, enligt presidenten.

– Jag kan föreställa mig ett mycket större EU, huruvida Kanada är en del av det eller inte är upp till Kanada att avgöra.

Expert: då kan det bli möjligt

Scenariot som Alexander Stubb bollar upp är inte utan grund. Redan för ett år sedan kom saken på tal efter att 44 procent av Kanadas invånare uppgett att man stöttade idén (34 procent var emot), enligt en opinionsundersökning som Politico då rapporterade om.

Och enligt flera experter är det inte omöjligt att Kanada i teorin skulle kunna gå med. I EU:s artikel 49 står det att “alla europeiska stater (...) kan ansöka om att bli medlem”.

Men om det finns andra faktorer utöver geografi som kan göra att ett land kvalificerar sig är inte helt utrett.

Enligt Giselle Bosse, professor i EU:s externa demokratistöd vid Maastricht University, skulle “europé” även kunna definieras som ett “sinnestillstånd”.

Rättsligt och formellt är en europeisk stat faktiskt inte definierad och tittar vi historiskt har det funnits europeiska stater som på sätt och vis inte är begränsade till den europeiska kontinenten, sade hon till Politico förra våren.

Experten syftade då på att flera EU-länder har utomeuropeiska territorier i Karibien, Stilla havet och Arktis.

LÄS MER: Regeringen vill införa ny bidragsspärr

Skeptiska

Andra EU-forskare är inte lika optimistiska om möjligheten för Kanada att gå med i EU. Förutom svårigheterna med att hävda att landet är europeiskt skulle även “praktisk ekonomi” kunna bli ett hinder.

– Kanada skulle då behöva lägga tullgränsen mellan sig själv och USA och tillämpa EU:s tullar och regler på import från USA. Det skulle vara otroligt ekonomiskt destruktivt. Det skulle slå bort alla fördelar som man kan förvänta sig att få från medlemskapet under många, många år, menar Ian Bond, biträdande direktör vid Centre for European Reform, enligt Politico.

LÄS MER: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: CC-BY-4.0: © European Union 2023– Source: EP

Text: Redaktionen