VAL 2022: Kräver radikal förändring – styrelsen kan tvingas lämna

2022 09 12

Vänsterpartiet ser ut att backa rejält i årets riksdagsval.

När samtliga valdistrikt är räknade noterar partiet ett stöd på 6,7 procent – en minskning med 1,3 procentenheter jämfört med riksdagsvalet 2018.

Nu riktas kraftig kritik mot partistyrelsen.

Flera vänsterpartister kräver att partiet ska kallas till en extra partikongress och att partistyrelsen ska ställa sina platser till förfogande, rapporterar Ekot

”Katastrof och genomklappning”

Vänsterpartister, som Ekot har pratat med, beskriver valresultatet som en ”katastrof” och ”en jäkla genomklappning”.

– Vi behöver en förutsättningslös diskussion om vilka som är bäst lämpade att leda partiet i en ny radikalare riktning, säger en partiföreträdare till radiokanalen.

Misslyckad valstrategi

Den avgående riksdagsledamoten Jens Holm (V) instämmer i kritiken.  

Han anser att partistyrelsens valstrategi har varit ett stor misslyckande.

Inför valet har Vänstern satsat på att locka väljare i bruksorter och valt att tona ner sitt klimatfokus.

– Det var partiledningens beslut om att vi skulle gå från en tidigare mycket respekterad och omtyckt klimatpolitik, med en politik för att ställa om alla Sveriges områden, till att ensidigt fokusera på industrins utsläpp, säger han till Ekot

Enligt Jens Holm har strategin haft en motsatt effekt.

– Vi har backat i så gott som alla bruksorter runt om i landet.

Har kokat internt

Det interna missnöjet mot partistyrelsens svängning i klimatfrågan är inget nytt.

Det accelererade för ett år sedan när partiledare Nooshi Dadgostar sa ja till undantagslagen för Cementa, för att göra fortsatt kalkbrytning på Gotland möjlig.

Kritiken lät inte vänta på sig.

– Det finns väldigt olika uppfattningar om den nya klimatpolitiken som partiledningen har slagit in på, men jag känner inte riktigt igen mitt eget parti, sa en centralt placerad V-källa till DN.

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen