JUST NU: Kräver möte med ministern – ska lösa köerna på Arlanda

2022 05 27

Branschorganisationen Transportföretagen vill att politikerna ska sätta in åtgärder för att minska köbildningen på Arlanda.

Köerna på Arlanda har varit långa under våren och resenärer rapporterar om missade flyg på grund av flera hundra meters kö till säkerhetskontrollen.

Nu kräver branschorganisationen Transportföretagen politisk aktion och kallar justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) till möte för att få bukt med problemet, rapporterar Ekot vid Sveriges Radio.

Agendan: förkorta köerna

Mötet ska ha en klar agenda – köerna måste bli kortare. Annars blir problemen än värre i sommar.

Utmaningen är att det tar tid att få in personal till säkerhetskontrollerna på grund av de omfattande säkerhetsprövningar som behöver klaras av för att få lov att arbeta.

Vill att politiken agerar

Därför kräver nu Transportföretagen politisk aktion för att säkerhetsprövningen ska gå snabbare.

– Att kunna göra det här fort betyder att vi behöver få in väldigt många människor som varit i industrin nyligen och varit säkerhetsprövade. Där menar jag att säkerhetsskyddslagen ger möjlighet att använda viss flexibilitet utan att göra avkall på säkerhetsprövningen, säger branschchef Fredrik Kämpfe till SR.

Ministerns besked

Ett brev med en begäran om ett möte skickades till justitiedepartementet redan i mitten på maj, men än så länge råder radiotystnad från Morgan Johansson.

– Brevet studeras just nu, hälsar ministern till SR via sin pressekreterare.

Bjuds in till utskottet

Riksdagens trafikutskott har reagerat starkt på situationen på Arlanda. Utskottet har därför bjudit in Swedavia till ett möte nästa vecka för att diskutera orsakerna till köerna.

– Jag tror inte att det är Swedavia som vill ha det på här viset, men de drabbas som flygplatsoperatör väldigt hårt just nu på grund av att systemet inte fungerar, säger utskottets vice ordförande Anders Åkesson (C).

Swedavia nöjda med arbetet

Swedavia själva menar att de inte hade kunnat göra någonting annorlunda för att förhindra den enorma köbildningen.

– Man ska alltid vara ödmjuk, men jag ska säga att bolaget har jobbat väldigt målinriktat under ett halvår för att kunna återta kapaciteten i säkerhetskontrollerna, men det är inget lätt problem att åtgärda, säger Swedavias ordförande Åke Svensson till Svenska Dagbladet.

Räknar med problem till hösten

Åke Svensson räknar med att det kan dröja till hösten innan problemet är löst, men vågar inte ge några löften.

– Det hoppas jag verkligen, men jag vill inte ge utfästelser att då kommer det här vara klart, säger han till tidningen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Y Alfuhigi

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

NYA ÅRET: Skatt slopas helt – 650 000 svenskar påverkas

2025 12 31

Snart går 2025 över i 2026.

Det nya året innebär flera lagändringar – bland annat skattesänkningar på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

En annan skattesänkning har hamnat i skymundan, trots att den berör omkring 650 000 svenskar.

Det handlar om skatten på husvagnar och andra släpvagnar, som slopas helt från och med den 1 februari 2026.

Både fordonsskatten och saluvagnsskatten tas bort för husvagnar, hästsläp, båttrailers och olika typer av arbets- och lastsläp, rapporterar Carup. Totalt väntas omkring 650 000 släpvagnsägare få mer i plånboken – enligt Carup handlar det om flera hundralappar per år.

– Husvagnar innebär glädje och frihet för många människor runt om i Sverige. Samarbetspartierna vill att det ska vara möjligt för fler att äga och resa med husvagn, har regeringen tidigare fastslagit.

Husvagnar ökar i popularitet

Under 2024 registrerades totalt 4 576 husvagnar och husbilar i Sverige.

Det finns omkring 300 000 registrerade husvagnar och 120 000 husbilar i Sverige.

Det är flest i Europa, räknat per capita.

– Camping och mobilt boende behåller sin popularitet, säger Per Nilsson, ordförande för Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund, i ett uttalande.

LÄS MER: Polisen utfärdar Bank ID-varning

FAKTA: Världens största husvagn

- Enligt Guinness rekordbok är den största tvåhjuliga husvagnen fem våningar hög och byggdes 1990 för Sheikh Hamad Bin Hamdan Al Nahyan i Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten.

- Den är 20 meter lång, 12 meter bred och väger 122 ton. Husvagnen innehåller åtta sovrum och badrum, fyra garage samt vattenförråd för 24 000 liter.

Källa: Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund

LÄS OCKSÅ: Många bilägare får oväntad faktura – betala inte

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen