SVERIGE: Kräver krismöte efter larm från matsal

2022 12 02

Det visar en granskning av Aftonbladet, där det framkommer att personal i skolmatsalar i Södertälje kommun märkt av “lavinartad förändring i både skola och förskola”.

Någonting som nu får Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson att se rött.

– Det är fruktansvärt. Så ska det inte se ut i Sverige. Men det ligger i linje med det jag möter på resor i Sverige. Det är verkligen tajtare i folks plånböcker. Kombinationen av inflationen vi haft och högre bostadsräntor påverkar hushållen, framför allt barnfamiljer, säger den tidigare statsministern till samma tidning.

"Kalla till krissamtal"

Magdalena Andersson kräver dessutom rejäla krafttag från Ulf Kristersson (M) och partierna i regeringsunderlaget.

– Jag tycker att regeringen ska kalla till krissamtal om hushållens ekonomi, inte minst barnfamiljerna. Det är inte för sent att göra förändringar i regeringens budget. Det finns fortfarande möjlighet att stoppa skattesänkningen för höginkomsttagare och istället underlätta vardagen för barnfamiljer.

S-ledaren tillägger:

– Vi har föreslagit ett höjt barnbidrag, men det finns också andra saker man kan göra, som underhållsstöd eller bostadsbidrag.

Tillgänglig "om en kvart"

Andersson betonar att skulle kunna vara på Ulf Kristerssons kontor “om en kvart, när som helst” för ett krissamtal, och förkastar risken att man gör människor oroliga genom “krissamtal”.

Istället poängterar hon att det är elräkningar och livsmedelspriser som bidrar till oron ute i hushållen.

Kan inte ge allt stöd direkt

Med stigande inflation, skenande elpriser och högre bolåneräntor har mycket av den politiska debatten under hösten handlat om hur hushållen i Sverige ska klara den ökade kostnaderna.

Regeringen har bland annat fått kritik för att ha brutit vallöften om exempelvis elstöd och sänkt pris på drivmedel.

En bild som dock inte delas av finansminister Elisabeth Svantesson (M).

– Man kan ge stöd, men inte för mycket för då spär man på inflationen, uttryckte Svantesson i en intervju med TV4:s Nyhetsmorgon förra veckan.

Måste ske i delar

Finansministern menar att det inte går att genomföra samtliga vallöften fullt ut på en gång, utan att det måste ske i etapper på grund av det ekonomiska läget.

Det gäller även pausat amorteringskrav och slopad ISK-skatt, som det inte gavs besked om i samband med att regeringen lade fram sin budget.

– Vi är alla överens (partierna bakom Tidöavtalet, red. anm.) om att det ska bli mer lönsamt att spara. Men man kan inte göra allt i en budget. Man måste ta en sak i taket, framhåller Elisabeth Svantesson till tv-kanalen.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp CDC

Text: Redaktionen

Skatteverket meddelar ändring inför deklarationen 2026

2026 01 05

I år inför Skatteverket en viktig förändring för deklarationen.

Sista dagen att lämna in deklarationen har flyttats till den 4 maj, och flera nya datum att hålla koll på gäller alla som deklarerar för inkomståret.

Nytt deklarationsdatum

En av de tydligaste ändringarna inför deklarationen 2026 är att sista dagen för inlämning ändrats jämfört med tidigare år.

Skatteverket har fastställt att den ordinarie sista deklarationsdag i år är den 4 maj – och enligt myndigheten är detta en justering för att datumet alltid ska infalla på en vardag.

– En förändring i år är att den sista dagen att lämna in deklarationen är den 4 maj om du inte har fått anstånd. Anledningen är att sista deklarationsdagen alltid ska vara en vardag, säger Johan Schauman deklarationsexpert på Skatteverket, till Börskollen.

LÄS MER: Swedbank pekar ut tre grupper – ”Kommer få det sämre”

Viktiga datum inför 2026

För den som vill vara förberedd finns flera datum att skriva upp i kalendern inför deklarationsperioden.

Först och främst är det viktigt att skaffa en digital brevlåda i god tid.

• 1 mars – sista dag att skaffa digital brevlåda för att få deklarationen digitalt.
• 2–6 mars – deklarationerna skickas ut digitalt, och från 6 mars finns de även som pdf på Mina sidor.
• 15 april – sista dag då pappersdeklarationen ska ha nått dig om du inte har digital brevlåda.

När det gäller själva inlämningen öppnar möjligheten att deklarera från och med 17 mars, och om du godkänner din deklaration digitalt utan ändringar senast 31 mars, kan du få skatteåterbäring redan tidigt i april.

Skatteåterbäring och fler datum

– Att ha koll på datumen gör det också lättare att planera för eventuell skatteåterbäring. Den som lämnar in i tid kan få besked om slutlig skatt och eventuell återbäring mellan 7 och 10 april, uppger Skatteverket.

Om du deklarerar senast 4 maj kommer Skatteverket att betala ut återbäringen i början av sommaren, vanligen mellan 9 och 11 juni, förutsatt att allt är i ordning.

För den som av någon anledning inte fått besked tidigare kan även senare utbetalningar ske, till exempel i augusti eller så sent som i december.

LÄS MER: 36 000 kronors skillnad – viktigt besked för hushållen

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen