SVERIGE: Kräver krismöte efter larm från matsal

2022 12 02

Det visar en granskning av Aftonbladet, där det framkommer att personal i skolmatsalar i Södertälje kommun märkt av “lavinartad förändring i både skola och förskola”.

Någonting som nu får Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson att se rött.

– Det är fruktansvärt. Så ska det inte se ut i Sverige. Men det ligger i linje med det jag möter på resor i Sverige. Det är verkligen tajtare i folks plånböcker. Kombinationen av inflationen vi haft och högre bostadsräntor påverkar hushållen, framför allt barnfamiljer, säger den tidigare statsministern till samma tidning.

"Kalla till krissamtal"

Magdalena Andersson kräver dessutom rejäla krafttag från Ulf Kristersson (M) och partierna i regeringsunderlaget.

– Jag tycker att regeringen ska kalla till krissamtal om hushållens ekonomi, inte minst barnfamiljerna. Det är inte för sent att göra förändringar i regeringens budget. Det finns fortfarande möjlighet att stoppa skattesänkningen för höginkomsttagare och istället underlätta vardagen för barnfamiljer.

S-ledaren tillägger:

– Vi har föreslagit ett höjt barnbidrag, men det finns också andra saker man kan göra, som underhållsstöd eller bostadsbidrag.

Tillgänglig "om en kvart"

Andersson betonar att skulle kunna vara på Ulf Kristerssons kontor “om en kvart, när som helst” för ett krissamtal, och förkastar risken att man gör människor oroliga genom “krissamtal”.

Istället poängterar hon att det är elräkningar och livsmedelspriser som bidrar till oron ute i hushållen.

Kan inte ge allt stöd direkt

Med stigande inflation, skenande elpriser och högre bolåneräntor har mycket av den politiska debatten under hösten handlat om hur hushållen i Sverige ska klara den ökade kostnaderna.

Regeringen har bland annat fått kritik för att ha brutit vallöften om exempelvis elstöd och sänkt pris på drivmedel.

En bild som dock inte delas av finansminister Elisabeth Svantesson (M).

– Man kan ge stöd, men inte för mycket för då spär man på inflationen, uttryckte Svantesson i en intervju med TV4:s Nyhetsmorgon förra veckan.

Måste ske i delar

Finansministern menar att det inte går att genomföra samtliga vallöften fullt ut på en gång, utan att det måste ske i etapper på grund av det ekonomiska läget.

Det gäller även pausat amorteringskrav och slopad ISK-skatt, som det inte gavs besked om i samband med att regeringen lade fram sin budget.

– Vi är alla överens (partierna bakom Tidöavtalet, red. anm.) om att det ska bli mer lönsamt att spara. Men man kan inte göra allt i en budget. Man måste ta en sak i taket, framhåller Elisabeth Svantesson till tv-kanalen.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp CDC

Text: Redaktionen

Kraftig storm på väg mot Sverige – kan slå till på måndag

2025 12 05

Efter en tid med växlande temperaturer och snöfall i stora delar av Sverige kan nu ett stormväder vara på väg.

– Prognoserna indikerar att lågtrycket kommer att vara över de brittiska öarna på söndag. Härifrån rör den sig mot Danmark med kraftigt regn och tilltagande vindar, rapporterar danska TV2, med hänvisning till den europeiska väderprognoser från ECMWF.

Kan nå Sverige på måndag

Efter att ovädret har passerat Danmark väntas det slå mot södra Sverige under måndagen och framåt.

– Söndag kväll och natten mot måndag rör sig nästa lågtryck med regn in västerifrån över Götaland och Svealand. Då blir det även blåsigt vid Västkusten, uppger SMHI.

Prognosen är osäker

Det är ännu osäkert hur kraftigt ovädret blir, då lågtrycket just nu håller på att byggas upp.

– Måndagens väder ser blött och blåsigt ut. De senaste prognoserna har visat detta, säger meteorologen Lone Seir på danska TV2.

– Tidpunkten för regnet och vindens styrka är fortfarande osäkra.

Den danska kanalen går också ut med en varning gällande havet mellan Sverige och Danmark.

– Storm eller inte, måndagens starka vindar kan utgöra utmaningar för färjorna, det kan finnas restriktioner på broarna och lösa föremål kan flyga omkring, uppger kanalen.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Namngivna stormar

De flesta stormar blir inte ihågkomna någon längre tid.

– Men det finns också stormar som drabbat hela landsdelar svårt och som är ihågkomna efter mer än hundra år, uppger SMHI.

Men många stormar som drabbar de nordiska länderna blir ändå namngivna.

– Stormarna har oftast namngetts av SMHI eller våra nordiska granninstitut, men i vissa fall av någon annan europeisk vädertjänst, framhåller väderinstitutet.

– På senare år har även andra typer av oväder börjat namnges som till exempel oväder med extremregn. Det mest kända exemplet för vår del är nog ovädret Hans i augusti 2023.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Torsten Dederichs

Text: Redaktionen

Chipsfavorit försvinner från svenska affärer

2025 12 05