SVERIGE: Kräver krismöte efter larm från matsal

2022 12 02

Barn tycks äta betydligt mer i skolan på fredagar och måndagar.

Det visar en granskning av Aftonbladet, där det framkommer att personal i skolmatsalar i Södertälje kommun märkt av “lavinartad förändring i både skola och förskola”.

Någonting som nu får Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson att se rött.

– Det är fruktansvärt. Så ska det inte se ut i Sverige. Men det ligger i linje med det jag möter på resor i Sverige. Det är verkligen tajtare i folks plånböcker. Kombinationen av inflationen vi haft och högre bostadsräntor påverkar hushållen, framför allt barnfamiljer, säger den tidigare statsministern till samma tidning.

"Kalla till krissamtal"

Magdalena Andersson kräver dessutom rejäla krafttag från Ulf Kristersson (M) och partierna i regeringsunderlaget.

– Jag tycker att regeringen ska kalla till krissamtal om hushållens ekonomi, inte minst barnfamiljerna. Det är inte för sent att göra förändringar i regeringens budget. Det finns fortfarande möjlighet att stoppa skattesänkningen för höginkomsttagare och istället underlätta vardagen för barnfamiljer.

S-ledaren tillägger:

– Vi har föreslagit ett höjt barnbidrag, men det finns också andra saker man kan göra, som underhållsstöd eller bostadsbidrag.

Tillgänglig "om en kvart"

Andersson betonar att skulle kunna vara på Ulf Kristerssons kontor “om en kvart, när som helst” för ett krissamtal, och förkastar risken att man gör människor oroliga genom “krissamtal”.

Istället poängterar hon att det är elräkningar och livsmedelspriser som bidrar till oron ute i hushållen.

Kan inte ge allt stöd direkt

Med stigande inflation, skenande elpriser och högre bolåneräntor har mycket av den politiska debatten under hösten handlat om hur hushållen i Sverige ska klara den ökade kostnaderna.

Regeringen har bland annat fått kritik för att ha brutit vallöften om exempelvis elstöd och sänkt pris på drivmedel.

En bild som dock inte delas av finansminister Elisabeth Svantesson (M).

– Man kan ge stöd, men inte för mycket för då spär man på inflationen, uttryckte Svantesson i en intervju med TV4:s Nyhetsmorgon förra veckan.

Måste ske i delar

Finansministern menar att det inte går att genomföra samtliga vallöften fullt ut på en gång, utan att det måste ske i etapper på grund av det ekonomiska läget.

Det gäller även pausat amorteringskrav och slopad ISK-skatt, som det inte gavs besked om i samband med att regeringen lade fram sin budget.

– Vi är alla överens (partierna bakom Tidöavtalet, red. anm.) om att det ska bli mer lönsamt att spara. Men man kan inte göra allt i en budget. Man måste ta en sak i taket, framhåller Elisabeth Svantesson till tv-kanalen.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp CDC

Text: Redaktionen

3dec2025

JUST NU: Putins skrytbygge stoppas – pengarna räcker inte

2025 12 03

De ryska myndigheterna tvingas till ett stopp i ett planerat jättebygge.

För ett par år sedan gav Rysslands diktator Vladimir Putin ett uppdrag till sin regering och flera myndigheter att göra en utredning.

Det som skulle undersökas var möjligheten att bygga en järnvägslinje från Sibirien till Kina, den Nordsibiriska järnvägen.

Nu, när utredningen ligger på Putins bord, tvingas Ryssland att backa från planerna.

– De ryska myndigheterna sätter stopp för att bygga en ny järnväg från Sibirien till Kina på grund av brist på pengar, uppger The Moscow Times.

Stor investering

Putins planer på att bygga den Nordsibiriska järnvägen, kallad Sevsib, är ett omfattande projekt.

– Skapandet av Sevsib innebär bland annat byggandet av en lång sträcka järnväg, uppger tidningen.

Och den svårtillgängliga terrängen utgör ytterligare svårigheter och kostnader för projektet.

– Sträckan mellan Tashtagol och Urumqi innebär skapandet av en ny ingång till Kina via den 55 kilometer långa västra delen av den rysk-kinesiska gränsen i Altai, mellan Kazakstan och Mongoliet. På grund av den svåra terrängen övervägdes byggandet av två tunnlar under Altaj, framhåller tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Vi har bara börjat" - USA utfärdar militärt hot

Skulle främja den socioekonomiska utvecklingen

Den planerade järnvägen var en del av en strategi för att främja den socioekonomisk utveckling i Sibirien, vilket finns med som ett uttalat mål för Kreml fram till 2035.

Men den höga kostnaden, som beräknas till 50 biljoner rubel, sätter nu stoppa för bygget då det är långt över den budget som finns tillgänglig för investeringar kopplade till den ryska järnvägen.

– Regeringen beslutade att överge projektet på grund av dess höga kostnader, säger en anonym källa med insyn till ryska medier, rapporterar tidningen.

– Kostnaden för att lägga Sevsib uppskattas till 50 biljoner rubel på grund av svåra geologiska förhållanden, och investeringsprogrammet för ryska järnvägar har tidigare minskats avsevärt och kommer år 2026 inte att vara högre än en biljon rubel.

LÄS OCKSÅ: Kreml bryter tystnaden efter toppmötet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

SMOCKAN: Sverige på väg att förlora 20 miljarder kronor

2025 12 03

Omkring 20 miljarder kronor är på väg att gå upp i rök för svenska staten.

Det är Skatteverkets senaste prognos, efter att företag som under pandemin fick anstånd och kunde vänta med att betala skatt därefter har gått i konkurs ett efter ett.

Hittills har omkring tio miljarder kronor redan gått förlorat, rapporterar SR.

– Sedan räknar vi med att ytterligare 5-10 miljarder inte kommer att betalas tillbaka, så det kommer att sluta med någonstans mellan 15-20 miljarder som inte betalas tillbaka, säger Tomas Envall, sektionschef på Skatteverket, till radion.

Får knappt tillbaka någonting

Det var när coronapandemin slog undan benen på många företag som det gick att skjuta fram inbetalning av skatten.

Många valde då att utnyttja möjligheten. Men många aktörer har också gått i konkurs på vägen, vilket gör att Skatteverket i bästa fall får tillbaka småsmulor av den skatteskuld som återstod.

– I vissa konkurser får vi tillbaka lite, men eftersom vi är en oprioriterad borgenär så får vi i många konkurser ingenting, förklarar Tomas Envall.

Över 9 000 företag

Ett exempel är konkursade IAC som före konkursen hade en skatteskuld på 1,3 miljarder kronor. Den största av allihop efter pandemin.

Men det finns betydligt fler företag som gått omkull.

Tidigare i år hade över 9 000 företag med anstånd kastat in handduken, enligt SVT.

– Troligtvis hjälpte det företagen till en början, men i den budgeten som regeringen satte för anstånden så har de inte räknat med så mycket förluster som vi nu räknar med att det kommer bli, sade Tomas Envall till tv-kanalen i våras.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

"Tickande bomb"

Redan för ett år sedan talades det om att så många som 17 000 företag fortfarande var skyldiga staten pengar. Många kan inte betala tillbaka – och då finns inget annat alternativ än konkurs.

I november 2023 bedömde Svensk Näringsliv att 14 miljarder kronor i skatteintäkter väntades brinna inne.

– Företagen som har tillfälliga skatteanstånd är i sämre skick nu än när de beviljades anstånden. Det är något av en tickande bomb som riskerar att förvärra lågkonjunkturen, sade Sven Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, till Di vid tidpunkten.

LÄS MER: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen