SVERIGE: Kräver krismöte efter larm från matsal

2022 12 02

Barn tycks äta betydligt mer i skolan på fredagar och måndagar.

Det visar en granskning av Aftonbladet, där det framkommer att personal i skolmatsalar i Södertälje kommun märkt av “lavinartad förändring i både skola och förskola”.

Någonting som nu får Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson att se rött.

– Det är fruktansvärt. Så ska det inte se ut i Sverige. Men det ligger i linje med det jag möter på resor i Sverige. Det är verkligen tajtare i folks plånböcker. Kombinationen av inflationen vi haft och högre bostadsräntor påverkar hushållen, framför allt barnfamiljer, säger den tidigare statsministern till samma tidning.

"Kalla till krissamtal"

Magdalena Andersson kräver dessutom rejäla krafttag från Ulf Kristersson (M) och partierna i regeringsunderlaget.

– Jag tycker att regeringen ska kalla till krissamtal om hushållens ekonomi, inte minst barnfamiljerna. Det är inte för sent att göra förändringar i regeringens budget. Det finns fortfarande möjlighet att stoppa skattesänkningen för höginkomsttagare och istället underlätta vardagen för barnfamiljer.

S-ledaren tillägger:

– Vi har föreslagit ett höjt barnbidrag, men det finns också andra saker man kan göra, som underhållsstöd eller bostadsbidrag.

Tillgänglig "om en kvart"

Andersson betonar att skulle kunna vara på Ulf Kristerssons kontor “om en kvart, när som helst” för ett krissamtal, och förkastar risken att man gör människor oroliga genom “krissamtal”.

Istället poängterar hon att det är elräkningar och livsmedelspriser som bidrar till oron ute i hushållen.

Kan inte ge allt stöd direkt

Med stigande inflation, skenande elpriser och högre bolåneräntor har mycket av den politiska debatten under hösten handlat om hur hushållen i Sverige ska klara den ökade kostnaderna.

Regeringen har bland annat fått kritik för att ha brutit vallöften om exempelvis elstöd och sänkt pris på drivmedel.

En bild som dock inte delas av finansminister Elisabeth Svantesson (M).

– Man kan ge stöd, men inte för mycket för då spär man på inflationen, uttryckte Svantesson i en intervju med TV4:s Nyhetsmorgon förra veckan.

Måste ske i delar

Finansministern menar att det inte går att genomföra samtliga vallöften fullt ut på en gång, utan att det måste ske i etapper på grund av det ekonomiska läget.

Det gäller även pausat amorteringskrav och slopad ISK-skatt, som det inte gavs besked om i samband med att regeringen lade fram sin budget.

– Vi är alla överens (partierna bakom Tidöavtalet, red. anm.) om att det ska bli mer lönsamt att spara. Men man kan inte göra allt i en budget. Man måste ta en sak i taket, framhåller Elisabeth Svantesson till tv-kanalen.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp CDC

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen


28 januari 2026

LARMET: ”Bensin- och dieselbilar i fritt fall”

2026 01 29

Bilmarknaden växer i Europa.

Antalet nyregistrerade bilar i EU ökade med 1,8 procent 2025 jämfört med föregående år.

Det visar färsk statistik från ACEA (European Automobile Manufacturers Association), som förenar Europas 17 största tillverkare av bilar, lastbilar, skåpbilar och bussar.

Tillväxten för elbilar sticker ut i statistiken. Under 2025 stod elbilar för 17,4 procent av EU:s marknadsandel, jämfört med 13,6 procent året innan.

Hybridbilar stod för 34,5 procent av marknaden och förblir därmed det föredragna valet bland EU:s bilförare. 

Samtidigt sjönk den sammanlagda marknadsandelen för bensin- och dieselbilar kraftigt – från 45,2 procent 2024 till 35,5 procent 2025.

”Fritt fall”

Försäljningen av bensinbilar i EU sjönk med 18,7 procent jämfört med föregående år. Trenden syns på alla större marknader. Frankrike upplevde den brantaste nedgången, med 32 procent, följt av Tyskland (-21,6 procent), Italien (-18,2 procent) och Spanien (-16 procent).

Samtidigt minskade försäljningen av dieselbilar med hela 24,4 procent under året.

Bilsajten Carup kallar det för ett ”mörkt år” för bilar som drivs av fossila bränslen.

– Försäljningen av bensin- och dieselbilar är fritt fall i Europa, skriver sajtens skribent Maths Nilsson.

TABELL: Antalet nyregistrerade bilar i EU

-  3 733 325 hybridbilar

- 2 889 298 bensin- och dieselbilar

- 1 880 370 elbilar

LÄS MER: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

FAKTA: ACEA

- European Automobile Manufacturers' Association (ACEA) representerar de 17 stora Europabaserade tillverkarna av bilar, skåpbilar, lastbilar och bussar: BMW Group, DAF Trucks, Daimler Truck, Ferrari, Ford of Europe, Honda Motor Europe, Hyundai Motor Europe, Iveco Group, JLR, Mercedes-Benz, Nissan, Renault Group, Stellantis, Toyota Motor Europe, TRATON GROUP, Volkswagen Group och Volvo Group.

Källa: ACEA

LÄS OCKSÅ: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa 

Foto: OKQ8 Scandinavia

Text: Redaktionen