SVERIGE: Kräver krismöte efter larm från matsal

2022 12 02

Barn tycks äta betydligt mer i skolan på fredagar och måndagar.

Det visar en granskning av Aftonbladet, där det framkommer att personal i skolmatsalar i Södertälje kommun märkt av “lavinartad förändring i både skola och förskola”.

Någonting som nu får Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson att se rött.

– Det är fruktansvärt. Så ska det inte se ut i Sverige. Men det ligger i linje med det jag möter på resor i Sverige. Det är verkligen tajtare i folks plånböcker. Kombinationen av inflationen vi haft och högre bostadsräntor påverkar hushållen, framför allt barnfamiljer, säger den tidigare statsministern till samma tidning.

"Kalla till krissamtal"

Magdalena Andersson kräver dessutom rejäla krafttag från Ulf Kristersson (M) och partierna i regeringsunderlaget.

– Jag tycker att regeringen ska kalla till krissamtal om hushållens ekonomi, inte minst barnfamiljerna. Det är inte för sent att göra förändringar i regeringens budget. Det finns fortfarande möjlighet att stoppa skattesänkningen för höginkomsttagare och istället underlätta vardagen för barnfamiljer.

S-ledaren tillägger:

– Vi har föreslagit ett höjt barnbidrag, men det finns också andra saker man kan göra, som underhållsstöd eller bostadsbidrag.

Tillgänglig "om en kvart"

Andersson betonar att skulle kunna vara på Ulf Kristerssons kontor “om en kvart, när som helst” för ett krissamtal, och förkastar risken att man gör människor oroliga genom “krissamtal”.

Istället poängterar hon att det är elräkningar och livsmedelspriser som bidrar till oron ute i hushållen.

Kan inte ge allt stöd direkt

Med stigande inflation, skenande elpriser och högre bolåneräntor har mycket av den politiska debatten under hösten handlat om hur hushållen i Sverige ska klara den ökade kostnaderna.

Regeringen har bland annat fått kritik för att ha brutit vallöften om exempelvis elstöd och sänkt pris på drivmedel.

En bild som dock inte delas av finansminister Elisabeth Svantesson (M).

– Man kan ge stöd, men inte för mycket för då spär man på inflationen, uttryckte Svantesson i en intervju med TV4:s Nyhetsmorgon förra veckan.

Måste ske i delar

Finansministern menar att det inte går att genomföra samtliga vallöften fullt ut på en gång, utan att det måste ske i etapper på grund av det ekonomiska läget.

Det gäller även pausat amorteringskrav och slopad ISK-skatt, som det inte gavs besked om i samband med att regeringen lade fram sin budget.

– Vi är alla överens (partierna bakom Tidöavtalet, red. anm.) om att det ska bli mer lönsamt att spara. Men man kan inte göra allt i en budget. Man måste ta en sak i taket, framhåller Elisabeth Svantesson till tv-kanalen.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp CDC

Text: Redaktionen


JUST NU: Stor ukrainsk attack mot ryskt flygfält

2025 07 05

Ukraina har gått till attack.

På lördagsförmiddagen kommer besked om att Ukraina har attackerat ett ryskt flygfält.

Det rör sig om en stor drönarattack.

Under natten har Ukraina attackerat flera ryska regioner – attacken mot flygfältet skedde i Voronezh Oblast, rapporterar Kyiv Independent.

Stor attack

Ukraina attackerade Borisoglebsk-flygfältet i ryska Voronezh Oblast natten till den 5 juli och skadade ett lager med glidbomber, flygplan och andra ryska militära tillgångar. 

På flygfältet finns flygplan av typerna Su-34, Su-35S och Su-30SM som enligt militären regelbundet används av Ryssland i luftangrepp mot Ukraina. 

Anfallet kan ha förstört ett tränings- och stridsflygplan, och ytterligare utvärderingar pågår.

Bredare drönarattack

Anfallet var en del av en bredare nattlig drönarkampanj över hela Ryssland, med explosioner och bränder rapporterade i minst sex regioner. 

Ukrainska tjänstemän säger att dessa drönaroperationer syftar till att undergräva Rysslands anfallsförmåga och föra kriget närmare de som möjliggör Kremls kampanj.

Läs mer: Bakslag för Putin – värsta krisen sedan 90-talet

Generalstaben kommenterar

Ukrainas generalstab kommenterar attacken mot flygfältet.

– Den 5 juli slog enheter ur specialförbanden inom Ukrainas väpnade styrkor, i samarbete med andra delar av försvarsmakten, till mot flygfältet Borysoglebsk i Voronezh oblast som ett led i ansträngningarna att minska fiendens förmåga att genomföra flyganfall, menas det.

– Flygfältet är hemmabas för fientliga flygplan av typen Su-34, Su-35S och Su-30SM. En depå med glidbomber, ett träningsflygplan och eventuellt andra flygplan träffades.

“Alla åtgärder”

Generalstaben fortsätter.

– Resultaten av attacken håller på att klargöras. Försvarsmakten fortsätter att vidta alla åtgärder för att underminera de ryska ockupanternas möjligheter att slå mot civil infrastruktur och tvinga Ryssland att upphöra med sin väpnade aggression mot Ukraina. Fortsättning följer! Ära till Ukraina!

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


Trump tror på banbrytande avtal – redan nästa vecka

2025 07 05

Ett avtal om vapenvila i Mellanöstern kan vara nära förestående.

Kriget mellan Israel och Hamas har rasat i ett år och nio månader.

Flera försök att få till en vapenvila har gjorts.

Nu ger USA:s president Donald Trump besked om att han tror på ett banbrytande avtal – redan nästa vecka, rapporterar Reuters.

Tror på avtal

President Donald Trump säger att det är bra att Hamas uppges ha reagerat i ”en positiv anda” på ett nytt USA-medlat förslag om eldupphör i Gaza.

Han säger till reportrar ombord på Air Force One att det kan finnas en överenskommelse om vapenvila i Gaza så snart som nästa vecka.

– Vi måste få det överstökat. Vi måste göra något åt ​​Gaza, säger Trump enligt AFP.

Hamas besked

Hamas uppger att de “allvarligt är redo att omedelbart inleda en förhandlingsrunda”.

En högt uppsatt palestinsk tjänsteman med insyn i samtalen uppger att Hamas accepterade den allmänna ramen men att de har begärt flera ändringar, inklusive en amerikansk garanti för att fientligheterna inte kommer att återupptas om samtalen om att avsluta kriget misslyckas.

På tisdagen sade Trump att Israel har accepterat de ”nödvändiga villkoren” för ett 60 dagar långt eldupphör, under vilket parterna skulle arbeta för att få slut på kriget, rapporterar BBC.

Det är planen

Planen tros omfatta ett stegvist frisläppande av tio levande israeliska gisslan av Hamas och kropparna av 18 andra gisslan i utbyte mot palestinska fångar som hålls i israeliska fängelser. 

Femtio personer i gisslan hålls fortfarande fångna i Gaza, varav minst 20 tros vara vid liv.

I förslaget sägs också att tillräckliga mängder humanitärt bistånd omedelbart ska föras in i Gaza under medverkan av FN och Internationella rödakorskommittén.

Har försökt länge

Internationella aktörer har under en längre tid försökt få till vapenvila och fredsavtal mellan Israel och Hamas.

Det återstår att se om den amerikanska planen kan vara det som leder till eldupphör nästa vecka.

Foto: The White House

Text: Redaktionen