Vänsterpartiet kräver kraftåtgärd mot storbankerna

2023 05 10

Nu kräver V att regeringen ska använda sig av det statliga bolåneinstitutet SBAB för att göra just detta.

– Inflationen drivs på av allt högre vinster, säger Vänsterns partiledare Nooshi Dadgostar på en pressträff tillsammans med partiets ekonomisk-politiska talesperson Ali Esbati.

– Konkurrensen fungerar så pass dåligt att man kan sätta höga priser. Nu skjuter vinsterna i höjden, fortsätter Dadgostar och hävdar att även bolånemarknaden präglas av en osund konkurrenssituation.

Därför vill Vänsterpartiet att regeringen ska sätta press på storbankerna.

Tre punkter

V föreslår att det statliga bolåneinstitutet SBAB:s uppdrag ska ändras.

Partiet vill att SBAB ska användas för att sätta press på storbankerna att sänka bolåneräntorna.

– Detta kan uppnås genom att avkastningskravet sänks från tio till fem procent, utöver statsobligationsräntan. Det vill säga: till samma nivå som gällde under perioden fram till 2013, framhåller V.

Vänsterpartiet föreslår följande:

- Ändra omedelbart SBAB:s uppdrag till att genom en effektiv verksamhet bidra till mångfald, konkurrens och prispress på marknaden för bolån.

- Sänk redan innevarande år SBAB:s avkastningskrav till det som gällde 2012, femårig statsobligationsränta plus fem procentenheter.

-Tillsätt en utredning med uppdraget att se över om den risk SBAB utlåning innebär verkligen speglar långsiktig avkastning i linje med börsen, eller om avkastningskravet ska sänkas ytterligare.

”Åtgärda konkurrensen”

– Förslaget ska åtgärda konkurrensen på den icke-fungerande bankmarknaden. Regeringen har verktyget SBAB för att pressa storbankerna att sänka sina bolåneräntor, säger Nooshi Dadgostar.

Ali Esbati anser att bankerna i dag har stora vinstmarginaler eftersom det finns ett fåtal aktörer på marknaden.

– De har det väldigt gott och gör stora vinster. Det vi ser är att hushållen får betala det höga priset, säger han och tillägger:

– När vi får den här chocken i form av räntehöjningar och i form av en ökad allmän inflation, så kan bankerna föra över den kostnaden på hushållen. Och det ser vi att de gör med råge.

10 000 kronor

Enligt partiets egna beräkningar skulle förslaget innebära att hushåll kan spara tiotusentals kronor varje år.

– För en familj med ett bolån på 2 miljoner kronor skulle det i slutänden kunna sänka räntekostnaden med 10 000 kronor per år, skriver V på Facebook.

Enligt Vänsterpartiet är åtgärden ”enkel att genomföra”.

– Det enda som krävs är ett regeringsbeslut. Med ett penndrag skulle regeringen kunna skapa förutsättningarna för att normalisera bankvinsterna när det gäller bolån, ge hushållen ett välbehövligt tillskott i hushållskassan och dämpa inflationen, framhåller partiet.      

Foto. Vänsterpartiet 

Text: Redaktionen

Faktura på väg: Svenskar kan få höga böter

2026 08 05

Varningen kommer från Olle Haglund, jurist på Riksförbundet M Sverige.

Han flaggar för att olika böteskrav kan dimpa ner i svenska folkets brevlådor de kommande månaderna.

– Vi ser en tydlig topp under augusti och september. Många har kört genom länder som Danmark, Tyskland, Österrike, Italien och Ungern, och det är därifrån många böter kommer, säger Haglund till Jönköpings Posten.

1 500 kronor

Majoriteten av böterna handlar om hastighetsöverträdelser, missade vägavgifter och parkeringsböter.

Men det finns även andra fällor, som kan leda till omfattande bötesbelopp.

En sådan fallgrop är exempelvis ett nytt diamantformat vägmärke i Frankrike, som markerar att ett körfält är reserverat enbart för vissa fordon. Den som råkar köra i körfältet riskerar böter på hela 1 500 kronor, rapporterar bilsajten Carup.

Att omedvetet köra på fel väg är ett vanligt misstag, konstaterar Olle Haglund.

–  Man kanske kör in på ett torg i en medeltida stad utan att veta att det är förbjudet. Det är lätt hänt som turist när man inte är van vid att köra på ett visst ställe, säger han till JP.

Dolda fällan

Andra vanliga bötesfällor under bilsemestern är de miljözoner som finns i Europa. 

– Våra medlemmar har tillgång till ett omfattande informationsmaterial och personlig reserådgivning. Men varje år är det många andra som hör av sig efter att ha fått böter för missade vägavgifter och miljözoner, säger Katja Runestam Prinzell, bilreserådgivare på M Sverige.

ANDRA LÄSER: Kraftig sänkning vid pump 

Hela listan

Miljözoner blir allt vanligare i Europa. Allt fler städer förbjuder biltrafik i centrum, utom för fordon med tillstånd.

Riksförbundet M Sverige har listat de vanligaste vägavgifterna och miljözonerna i populära resmål:

• Belgien: Utlandsregistrerade bilar som vill köra i Antwerpen, Bryssel eller Gent måste uppfylla utsläppskraven och kostnadsfritt lista sig i en databas. Dieselbilar i miljöklass Euro 4 eller lägre betalar en avgift.
• Danmark: Dieseldrivna bilar måste uppfylla minst Euro 5-kraven för att få köras i de miljözoner som finns i Köpenhamn samt i Odense, Århus och Ålborg. Övervakningen sker elektroniskt.
• Frankrike: Flera städer har infört miljözoner, Zones à cirkulation restreinte. För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Vignette Crit´Air – sitta på vindrutan. Ett flertal områden i omfattas dessutom av tillfälliga, väderberoende miljözoner, zone de protection de l´air, som kan aktiveras från den ena dagen till den andra.
• Italien: Förbudskylten Zona Traffico Limitato ser man i många italienska städer. Den som bryter mot förbudet fotograferas och böterna letar sig hem till dig i Sverige. Har ZTL-skylten passerats flera gånger får du nya böter varje gång.
• Nederländerna: Miljözoner med dieselförbud (Milieuzonen). Påverkar dieselbilar och tyngre fordon. Övervakning sker via vägkameror.
• Norge: Vägavgifter kallas bompengar och är rätt vanligt förekommande. Personbilar betalar enklast med ett autopass som bör skaffas innan avresan.
• Portugal: Flera städer har begränsande trafikzoner, bland annat Lissabon där äldre fordon av miljöskäl inte får köra.
• Spanien: Större städer har infört lågemissionszoner som kräver en utsläppsdekal – Distintivo Ambiental – på bilen. Zonerna finns i fyra nivåer, den högsta tillåter endast eldrift. Utländska fordon kan inte skaffa de spanska miljödekalerna, men miljödekaler från Tyskland och Frankrike accepteras. Det finns även lokala bestämmelser, som olika körförbud i centrala Madrid, Barcelona och delar av Valencia.
• Tyskland: Ett sjuttiotal tyska städer har infört miljözoner Umweltzonen.  För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Feinstaubplakette – sitta på vindrutan. Gäller även el-bil.
• Frankrike, Italien, Spanien, Portugal: Flertalet motorvägar ägs och underhålls av privata bolag. Betala i bemannade betalstationer längs vägen eller när du svänger av, kontant eller med bankkort. ”Free-flow” med betalning on-line eller i särskild servicestation blir alltmer vanlig.
• Österrike, Schweiz, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern: Vid motorvägskörning krävs ett klistermärke på vindrutan eller den digitala varianten e-vignette. Vignetter finns för kortare eller längre perioder, i Schweiz enbart för ett helt år, och vignettelösa fordon bötfälls. Tunga husbilar kan behöva betala kilometeravgift.
• Bulgarien, Rumänien: Vignettesystem för alla vägar, inte bara motorvägar.
• Polen, Kroatien, Serbien, Nordmakedonien, Grekland, Turkiet: Helt eller delvis avgiftsbelagda motorvägar. Betalning i bemannade betalstationer.

LÄS OCKSÅ:Ryssarna avslöjade – skakande filmklipp visar 

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen