Vänsterpartiet kräver kraftåtgärd mot storbankerna

2023 05 10

Nu kräver V att regeringen ska använda sig av det statliga bolåneinstitutet SBAB för att göra just detta.

– Inflationen drivs på av allt högre vinster, säger Vänsterns partiledare Nooshi Dadgostar på en pressträff tillsammans med partiets ekonomisk-politiska talesperson Ali Esbati.

– Konkurrensen fungerar så pass dåligt att man kan sätta höga priser. Nu skjuter vinsterna i höjden, fortsätter Dadgostar och hävdar att även bolånemarknaden präglas av en osund konkurrenssituation.

Därför vill Vänsterpartiet att regeringen ska sätta press på storbankerna.

Tre punkter

V föreslår att det statliga bolåneinstitutet SBAB:s uppdrag ska ändras.

Partiet vill att SBAB ska användas för att sätta press på storbankerna att sänka bolåneräntorna.

– Detta kan uppnås genom att avkastningskravet sänks från tio till fem procent, utöver statsobligationsräntan. Det vill säga: till samma nivå som gällde under perioden fram till 2013, framhåller V.

Vänsterpartiet föreslår följande:

- Ändra omedelbart SBAB:s uppdrag till att genom en effektiv verksamhet bidra till mångfald, konkurrens och prispress på marknaden för bolån.

- Sänk redan innevarande år SBAB:s avkastningskrav till det som gällde 2012, femårig statsobligationsränta plus fem procentenheter.

-Tillsätt en utredning med uppdraget att se över om den risk SBAB utlåning innebär verkligen speglar långsiktig avkastning i linje med börsen, eller om avkastningskravet ska sänkas ytterligare.

”Åtgärda konkurrensen”

– Förslaget ska åtgärda konkurrensen på den icke-fungerande bankmarknaden. Regeringen har verktyget SBAB för att pressa storbankerna att sänka sina bolåneräntor, säger Nooshi Dadgostar.

Ali Esbati anser att bankerna i dag har stora vinstmarginaler eftersom det finns ett fåtal aktörer på marknaden.

– De har det väldigt gott och gör stora vinster. Det vi ser är att hushållen får betala det höga priset, säger han och tillägger:

– När vi får den här chocken i form av räntehöjningar och i form av en ökad allmän inflation, så kan bankerna föra över den kostnaden på hushållen. Och det ser vi att de gör med råge.

10 000 kronor

Enligt partiets egna beräkningar skulle förslaget innebära att hushåll kan spara tiotusentals kronor varje år.

– För en familj med ett bolån på 2 miljoner kronor skulle det i slutänden kunna sänka räntekostnaden med 10 000 kronor per år, skriver V på Facebook.

Enligt Vänsterpartiet är åtgärden ”enkel att genomföra”.

– Det enda som krävs är ett regeringsbeslut. Med ett penndrag skulle regeringen kunna skapa förutsättningarna för att normalisera bankvinsterna när det gäller bolån, ge hushållen ett välbehövligt tillskott i hushållskassan och dämpa inflationen, framhåller partiet.      

Foto. Vänsterpartiet 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Konflikt mellan svenska ministrar

2025 10 25

Just nu pågår Moderaternas arbetsstämma i Västerås, och partiet satsar bland annat stort på att lansera integrationspolitiska förslag inför valet 2026.

Men två av Ulf Kristerssons ministrar har helt olika uppfattningar – om ett av de viktigaste förslagen.

Konflikt mellan ministrar

Moderaterna vill införa så kallade integrationszoner i utanförskapsområden.

Där ska staten kunna införa speciallagstiftning och exempelvis införa särskilda ekonomiska incitament, enligt ett förslag som har antagits på partistämman.

Men två moderata ministrar har helt olika syn på saken, rapporterar SvD.

Det handlar om finansminister Elisabeth Svantesson (M) och integrationsminister Johan Forssell (M). Den sistnämnde har varit med och tagit fram förslaget.

Båda vill se ekonomiska incitament, men Forssell vill se skattelättnader medan Svantesson tycker att det skickar ”fel signaler”.

– Det som ligger närmast till hands är att titta på arbetsgivaravgifterna, säger Johan Forssell (M), som inte heller stänger dörren för sänkt inkomstskatt, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: RUSNING: Rekordmånga svenskar vill köpa samma biljetter

Ifrågasätts – av finansministern

Men förslaget har alltså lett till splittring mellan de moderata ministrarna i Kristerssons regering.

Finansminister Elisabeth Svantesson vill också se någon typ av ekonomiska incitament, men ifrågasätter förslaget om skattelättnader.

– Jag ser inte framför mig att vi kommer ha speciella skattezoner, varken på företagssidan eller inkomstsidan. Det tror jag skickar fel signaler, säger Elisabeth Svantesson, enligt tidningen.

Hon menar att skattelättnader i utanförskapsområden skulle kunna uppfattas som illegitimt.

Integration viktig valfråga

Men Moderaterna kommer alltså att satsa på någon form av ekonomiska incitament i de föreslagna integrationszonerna, även om det ännu är oklart vilken typ av incitament man väljer att satsa på.

Klart är att både integration och ekonomi blir viktiga valfrågor för M liksom för andra partier.

Moderaterna och Tidöpartierna har också lanserat sin bidragsreform, som bland annat medför ett bidragstak för familjer med många barn, samt successiv kvalificering in till den svenska välfärden.

– I grunden handlar det om rättvisa. Att en familj som lever på bidrag kan få 46 500 kronor i månaden efter skatt, medan grannen som ställer klockan före gryningen och jobbar som vårdbiträde, får betydligt mindre. Det är inte rättvist. Det är faktiskt djupt orättvist. Och i ett rättvist Sverige ska ansträngning alltid löna sig, sade statsminister och partiledare Ulf Kristersson (M) i sitt tal på partistämman.

LÄS OCKSÅ: Stor skillnad mellan matbutikerna - här handlar de prismedvetna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen