Kräver ett stopp på att likna M-KD-SD vid Hitlertysklands nazister

2021 09 29

KD kräver att Miljöpartiet upphör med att likna andra partier vid Tysklands nazistparti från Hitlertiden genom att kalla dem för bruna.

– I förra veckans partiledardebatt hände det igen. Där blev vi kallade ”blåbruna” av Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi. Brunt var som bekant det tyska nazistpartiets färg. Borgerlig migrationspolitik skulle alltså vara jämförbart med nazismens utstuderade ondska, enligt Miljöpartiet, framhåller KD:s partiledare Ebba Busch och KD:s gruppledare i riksdagen Andreas Carlsson.

Grovt övertramp

KD:s partiledning avser att MP går på tok för långt med sina uttalande om bruna partier.

– Alla som öppnat en skolbok begriper hur absurt Stenevis uttalande är. Den här sortens grova övertramp riskerar att skada demokratins kärna – förmågan att vara oense på ett hederligt sätt, anser KD i ett uttalande i Expressen.

Sveriges system missbrukas

De båda KD-topparna understryker att det inte finns någon som helst främlingsfientlighet i kristdemokratin.

– Men vi ser också att våra system har misslyckats och missbrukats. Att de även skyddar personer som begår grova brott här, eller som saknar asylskäl. Därför har vi lagt om vår migrationspolitik. Varje person som tillåts stanna på felaktiga grunder tar en plats från någon som behövde skyddet betydligt mer, betonar KD.

Alla blir förlorare

KD vill att MP omgående slutar att kalla M-KD-SD-sidan för bruna partier.

– Om detta blir den nivå som tillåts i nästa års valrörelse så blir vi alla till förlorare, möjligen med undantag för de faktiska nazister och rasister som tillåts flyga under radarn eftersom var och vartannat parti nu påstås höra till samma groteska idégemenskap, anser KD.

Slutpratat om blåbruna

KD:s partiledning vill se en saklig valkampanj.

– Hur kritiska vi än är till regeringens politik så har vi aldrig anklagat den för att vara ondskefull. Vi har aldrig, som Stefan Löfven gjorde i ett annat avsnitt av ”30 minuter”, påstått att demokratin är hotad om vi inte vinner nästa val. Sveriges väljare förtjänar en valrörelse som är lika saklig som tuff. Nu får det vara slutpratat om ”blåbruna”.

ANALYS

Den bruna färgen kommer från att Hitlertysklands SA-Stormtrupper; Sturmabteilung, bar brunfärgade skjortor. Brun färg har därefter blivit synonymt med nazismen även i bredare bemärkelse men det handlar från början om färgen på skjortuniformerna på den mycket våldsamma och grymma paramilitära gruppering som terroriserade judar i Tyskland.

Den hemska Kristallnatten

Stormtrupperna låg bland annat bakom den förfärliga Kristallnatten då butiker, synagogor, och byggnader tillhörande judar förstördes i vad som blev förspelet till Förintelsen. Morgonen efter Kristallnatten 9 – 10 november 1938 täcktes många tyska gator av krossat glas efter alla krossade fönsterrutor, därav namnet Kristallnatten.

Kristdemokraterna har givetvis rätt – att kalla olika riksdagspartier för bruna bidrar inte till något positivt utan leder bara till en negativ utveckling i svensk politik. Det är effektivare och lämpligare att fokusera på sakfrågor. Många vet heller inte vad brun färg står för och om man då istället förklarar vad liknelsen vid brun färg kommer från så blir det uppenbart att det är en liknelse som inte passar överhuvudtaget.

Foto: Kristdemokraterna

[yop_poll id="645"]

Europa smider planer i tysthet – redo att ingripa i Ukraina

2025 02 17

Europa jobbar i tysthet med planer på att kunna skicka trupper till Ukraina.

I Europa finns det en stor oro över hur fredssamtalen mellan USA, Ryssland och Ukraina kommer att gå.

De europeiska länderna är inte inbjudna till förhandlingarna, och många är rädda för att USA bryr sig mer om sina egna intressen än Ukrainas och Europas.

Samtidigt förbereder sig Europa i tysthet för att kunna skicka trupper till Ukraina, rapporterar AP.

”Kommer att spela sin roll”

En grupp europeiska länder jobbar på en plan för att skicka trupper till Ukraina som ska upprätthålla ett eventuellt fredsavtal med Ryssland, enligt nyhetsbyrån.

Storbritannien och Frankrike uppges leda initiativet.

Uppgifterna är dock knapphändiga, enligt nyhetsbyrån, eftersom länderna inte vill att Vladimir Putin ska få alltför god kännedom om exakt hur planerna ser ut.

– Jag kommer inte att gå in på särskilda detaljer, men jag accepterar att om det blir fred så måste det finnas någon slags säkerhetsgaranti för Ukraina, och Storbritannien kommer att spela sin roll i det, säger den brittiska premiärministern Keir Starmer, enligt nyhetsbyrån.

Kräver stora trupper

Ukraina vill helst bli Natomedlem och anser att det skulle vara den bästa säkerhetsgarantin, men USA uppges inte se det som ett alternativ i nuläget.

Istället kan alltså europeiska trupper komma att utgöra en ukrainsk säkerhetsgaranti efter ett eventuellt fredsavtal, och planerna är alltså redan i full gång.

De europeiska länderna har talat om den möjligheten sedan förra året, men nu har man i Europa blivit allt mer angelägen om att ta ansvar för Ukrainas säkerhet. I många europeiska länder fruktar man att Trump kan komma att köra över både Ukraina och Europa i en uppgörelse med Putin.

Det är oklart hur stora trupper Europa kan tänkas skicka och vilka länder som kommer att medverka. Det beror bland annat på hur ett eventuellt fredsavtal kommer att se ut.

För vissa länder är det mer komplicerat; Italien har konstitutionella begränsningar för hur de får använda sina trupper, och Nederländerna och Tyskland behöver ett godkännande från respektive parlament.

Hur stora trupper som kan bli aktuella är också en svår fråga att lösa. Experter flaggar för att det kommer krävas stora trupper om de ska utgöra någon verklig säkerhetsgaranti.

– Det måste vara en verklig styrka så att ryssarna vet att om de någonsin satte den på prov så skulle de bli krossade. Och du kan vara säker på att Ryssland kommer att testa den, säger Ben Hodges, tidigare befälhavande general för US Army Europe, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: USA ger Europa mardrömsbesked

Foto: Kirsty O'Connor No 10 Downing Street resp A Lallemand

Text: Redaktionen


USA har gått till attack – högt uppsatt ledare dödad

2025 02 17

USA har utfört flyganfall i Syrien under natten mellan söndag och måndag.

Det uppger USA:s militärkommando för Mellanöstern, Centcom, i ett uttalande.

Enligt Centcom har attackerna genomförts i nordvästra Syrien.

En högt uppsatt ledare inom den al-Qaida-kopplade organisationen Hurras al-Din (HaD) har dödats.

– Flyganfallet är en del av Centcoms:s pågående åtagande i regionen. Tillsammans med partners i regionen försvårar vi för terroristernas försök att planera, organisera och genomföra attacker mot civila och militär personal från USA, våra allierade och våra partners i hela regionen och utanför, framhåller militärkommandot i uttalandet.

”Kommer att fortsätta”

Hurras al-Din är en av flera islamistiska grupper som hävdar att de lagt ned sina vapen efter revolutionen i Syrien.

I januari meddelade gruppen att man lagt ned sin verksamhet. Samtidigt erkände Hurras al-Din för första gången samrörelsen med al-Qaida.

USA terrorklassade Hurras al-Din 2019 och har erbjudit ekonomiska belöningar för information om flera av gruppens medlemmar.

– Vi kommer att fortsätta att obevekligt jaga terrorister för att försvara USA och våra allierade i regionen, säger general Michael Erik Kurilla, befälhavare för Centcom.

Stor oro

Syriens brutala diktator Bashar al-Assad störtades i december 2024 av islamistledda rebeller.

Efter diktatorns fall har en övergångsregering installerats i landet. Regeringen leds av islamiströrelsen Hayat Tahrir al-Sham (HTS). Övergångsregeringen ska styra Syrien fram till den 1 mars, men HTS-ledaren Ahmed al-Sharaa har sagt att det kan ta upp till fem år att anordna nya val i landet.

– Min uppskattning är att det är mellan fyra och fem år kvar till valet, sade Sharaa i en tv-intervju i början av februari.

Hayat Tahrir al-Sham är en tidigare undergrupp till al-Qaida. Gruppen har listats som en terrororganisation av USA och Storbritannien.

Det finns därför en stor oro över gruppens maktövertagande, inte minst när det gäller kvinnors och minoriteters rättigheter.

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen