Kräver att Ulf Kristersson tar avstånd

2024 04 29

– Det är klart att det finns en övre gräns.

Så utryckte sig Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson om Sveriges stöd till Ukraina i en uppmärksammad intervju i GP.

SD-ledaren varnade för att stödet till Ukraina kan slå mot Sveriges inhemska produktion.  

– Vi har ju snart tomt på egen materiel om vi ska fortsätta skicka den till Ukraina. Jag tycker inte att det är seriöst att säga att det inte finns en egen gräns, sa Åkesson.

Kritikstorm

Jimmie Åkessons utspel har kritiserats från både höger och vänster.

– Det finns inte någon ”övre gräns” för blågul solidaritet. Det finns ingen annan bättre väg för säkerhet i Europa än att Ukraina vinner kriget. Detta är också ”vårt” krig, skrev Liberalernas partiledare Johan Pehrson på X efter SD-ledarens uttalande.

– Det finns en person som gläds av Åkessons besked om en bortre gräns för stödet till Ukraina - Putin. Det här är fel signal att skicka till de kvinnor och män som varje dag kämpar i de ukrainska skyttegravarna, framhöll Magdalena Andersson (S).

Kravet: Avståndstagande och nytt besked

Nu tar kritiken en ny vändning.

Centerpartiet och Socialdemokraterna kräver att statsminister Ulf Kristersson (M) går ut och tar avstånd från uttalandet och ger besked om Sveriges framtida stöd till Ukraina.  

– Det är så uppenbart att Jimmie Åkesson vet precis vad han säger, precis vilka signaler han skickar och det är precis de signalerna som Putin vill ha. Vi har en partiledare som medvetet går Putins ärenden i det här läget, säger C-ledaren Muharrem Demirok till Aftonbladet.

– Jag har känt mig trygg tidigare men det här skapar osäkerheter. Ulf Kristersson måste klargöra om det finns en gräns för regeringen, fortsätter han.

Stötta så länge det krävs

Ulf Kristersson har inte kommenterat Jimmie Åkessons utspel, men klargjort att Sverige kommer stötta Ukraina ”så länge det krävs” och att det inte går att prata om någon gräns kopplat till stödet.

Samtidigt har statsministern framhållit att beslutet om vad och hur mycket som ska levereras till Ukraina är en ”ständig avvägning”. Sverige måste klara av att rusta upp vårt eget försvar, samtidigt som vi stödjer Ukraina i kriget mot Ryssland, uppger Ulf Kristersson.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen