Kräver att regeringen kallar till krissamtal

2022 12 15

Regeringen bör kalla till krissamtal med alla riksdagspartier för att få upp samtliga frågor om elen på bordet.

Det skriver Centerpartiets klimat- och energipolitiske talesperson Rickard Nordin i en debattartikel i Alltinget

– Nu är tid för ledarskap. Lägg valretoriken åt sidan och börja leda landet. Kalla till krissamtal med alla partier för att få upp samtliga frågor på bordet, framhåller Nordin.

Vidare uppmanar han regeringen att inkludera norra Sverige i elprisstödet om prisutvecklingen i de norra elområdena håller i sig.

– Vi behöver tillsammans ta oss igenom den kommande vintern och därefter öka såväl elproduktion som överföringskapacitet, flexibilitet, lagring och effektivitet betydligt. Då behöver både hushåll och företag få stabila spelregler och långsiktiga villkor. Det kommer sänka såväl elfakturor som klimatutsläpp, fortsätter Nordin och tillägger avslutningsvis:

– För Centerpartiet är det en självklarhet att ta ansvar, nu väntar vi bara på regeringen att komma till samma slutsats.

Vill se bred energiöverenskommelse

Ett annat oppositionsparti, Socialdemokraterna, har tidigare efterlyst en bred energipolitisk överenskommelse med regeringen.

– Varje gång jag träffar näringslivet efterlyser de behovet av det, sa S-ledaren Magdalena Andersson till TT i slutet av november.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har betonat att S är välkomna att stödja regeringens energipolitik.

– Jag ser att vi ligger varandra väldigt nära. Socialdemokraterna ser jag som framåtlutade i det här frågorna, konstaterade Ebba Busch i en intervju med SR Ekot.

Socialdemokraterna säger dock blankt nej till ett sådant scenario.

– Vill man ha en överenskommelse med Socialdemokraterna, då måste man prata med oss och komma överens. Det krävs en dialog, sa partiets energi-politiske talesperson Fredrik Olovsson till SR efter Ebba Buschs uttalande.

Bjuder inte in till samtal

Ebba Busch och regeringen har inte bjudit in till samtal och en ny energiöverenskommelse ligger därmed inte på bordet.

Den gamla överenskommelsen lämnade Moderaterna och Kristdemokraterna för tre år sedan.

Partierna riktade kritik mot villkoren för kärnkraften, som de inte upplevde som tillräckligt fördelaktiga.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: 20 länder vill skicka ut människor – pressar EU

2025 10 19

20 länder kräver åtgärder för att skicka ut människor ur EU.

20 länder, däribland Sverige, sätter nu press på EU-kommissionen.

Anledningen är att länderna kräver åtgärder för att afghaner som vistas illegalt i Europa ska kunna skickas tillbaka till Afghanistan.

För närvarande kan länderna inte utvisa afghaner – men nu sätter de press på EU.

Kräver att EU agerar

Ett brev till EU-kommissionären Magnus Brunner, som är ansvarig för migrationsfrågor i EU, har undertecknats av 19 EU-länder plus Norge, rapporterar Euronews.

I brevet kräver länderna att EU-kommissionen ska hitta sätt att skicka tillbaka afghanska medborgare som lever i Europa utan uppehållstillstånd.

Länderna kräver att dessa personer ska kunna skickas tillbaka frivilligt eller genom tvång.

Idag kan länderna inte skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan, eftersom det inte finns något formellt återvändandeavtal med talibanregimen.

Man kan därför inte ens utvisa afghaner som dömts för brott – vilket är ett hot mot ländernas säkerhet samt ”undergräver allmänhetens förtroende för asylpolitiken”, menar de 20 länderna i brevet till EU-kommissionen.

Dessa länder har skrivit under

Det är Belgiens asyl- och migrationsminister Anneleen Van Bossuyt som har tagit initiativ till brevet.

Initiativet stöds av Norge, som inte är med i EU, samt av Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Grekland, Irland, Italien, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Slovakien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

– De kräver att EU-kommissionen sätter frågan om afghaners återvändande högst upp på sin dagordning, bland annat genom att förhandla med talibanregimen för att komma överens om en politik för återvändande, rapporterar kanalen.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har dessutom varit nära att själv sluta ett avtal med talibanerna angående möjligheten att skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan.

Tyskland har även utvisat 81 afghaner i juli i år.

Agerandet har emellertid mötts av hård kritik från FN.

Foto: K Buckert resp European Parliament

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Svensk prästost och herrgårdsost är hotade

2025 10 19

Svenska folkets favoritost är hotad.

Prästost är svenska folkets favoritost, följt av hushållsost och herrgårdsost, visade Ostrapporten 2025.

Men nu är två av dessa populära ostar, prästost och herrgårdsost, hotade.

Svenska mejerikooperativ slår larm om att ostklassikerna kan förlora kopplingen till sitt svenska ursprung – på grund av ett EU-beslut.

Ostklassiker hotade av EU-beslut

Fem ordföranden för svenska mejerikooperativ, som själva är mjölkbönder, skriver i en debattartikel i Expressen att de svenska ostklassikerna nu är hotade.

Bakgrunden är att Europas största mejerikoncern, franska Lactalis, har ansökt om att ta bort skyddet för varumärket Präst hos EU:s immaterialrättsmyndighet, EUIPO.

Och EU-myndigheten går på mejerijättens linje, enligt debattörerna.

Detta kan få förödande konsekvenser för svensk prästost och herrgårdsost, menar de.

– I praktiken skulle detta betyda att Präst, Herrgård eller Grevé kan produceras var som helst i världen – på mjölk från vilket land som helst – helt utan koppling till sitt svenska ursprung, skriver de i debattartikeln.

– Det skulle vara förödande för svenska mjölkbönder som inte bara förlorar en avgörande inkomstkälla. När efterfrågan på svensk mjölk minskar pressas också priset ned och många gårdar riskerar att försvinna, tillägger debattörerna från Arla, Skånemejerier, Falköpings Mejeri, Norrmejerier och Gäsene mejeri.

LÄS OCKSÅ: Populära räkor i butiker utreds - kan vara farliga

Konsumenterna betalar priset

Konsekvensen blir också att konsumenterna inte kommer kunna veta om ostklassikerna i mejeridisken verkligen är gjorda på svensk mjölk, tillägger de.

– Konsumenterna riskerar därmed att betala för mervärden – kvalitet, djuromsorg och hållbarhet – som den utländska produkten inte har. Förtroendet för ett viktigt livsmedel urholkas, och vi förlorar en del av den svenska matkulturen, skriver debattörerna i artikeln.

Undersökningen Ostrapporten 2025 visade att 95 procent av alla svenskar äter ost, ofta till frukost.

Enligt undersökningen är Präst svenskarnas favoritost, följt av Hushållsost och Herrgård.

När svenska folket väljer ost är smaken, priset och att osten är svenskproducerad de tre viktigaste kriterierna.

De flesta överskattar dock hur stor andel av osten vi äter som verkligen är svensk, enligt undersökningen.

LÄS OCKSÅ: Prissmäll väntas för svenska hushåll - på grund av Norge

Foto: Holger Ellgaard resp Nordelch

Text: Redaktionen