Kräver 30 000 gränsvakter

2024 04 16

I dagarna röstade Europaparlamentet för den reviderade migration- och asylpakt som kommer att gälla för samtliga EU-länder framöver.

Överenskommelsen innebär bland annat:

- Snabbare granskning av asylansökningar, bland annat vid EU:s gränser, och fler faktiska återvändanden

- Bättre identifiering vid ankomst samt obligatorisk säkerhets-, utsatthets-, och hälsokontroll för personer som reser in i EU på irreguljärt sätt

- EU-länderna får välja mellan att ta ansvar för asylsökanden, ge ekonomiskt bidrag eller tillhandahålla operativt stöd

- Bättre respons i krissituationer och ett nytt frivilligt system för vidarebosättning av flyktingar från tredjeländer

30 000 gränsvakter 

Den nya migrationspakten är dock inte tillräckligt omfattande, enligt Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch och partiets toppkandidat i EU-valet Alice Teodorescu Måwe.

KD-politikerna vill se en ny migrationspolitik i hela EU, som ska begränsa möjligheten att söka asyl i Europa.

– Därför föreslår vi att dagens asylsystem revideras, till förmån för ett utvecklat kvotsystem. Det är ett system som förhåller sig till det faktum att migrationen är reglerad och att integrationskapaciteten behöver avgöra migrationens storlek, framhåller Busch och Teodorescu Måwe i SvD.

Kristdemokraterna föreslår följande förändringar:

- 10 000 gränsvakter ska tredubblas till 30 000

- Mottagningscenter  inom och utanför EU:s gränser

- Asylprövningen ska i högre grad ske där människor befinner sig

"Minskar risken" 

KD-politikerna vill även att EU-länder varje år ska meddela hur stor mottagningskapacitet de har och att flyktingarna delas in i tre grupper:

- förväntad snabb integration,

- familjeåterförening,

- och särskild hänsyn till sociala förhållanden.

Personer som får sina asylskäl beviljade föreslås sedan fördelas till lämpligt EU-land.

– Denna process innebär att möjligheten att söka asyl direkt vid en landsgräns som huvudregel kommer att begränsas, med undantag för akuta situationer som vid krigsutbrottet i Ukraina, skriver Ebba Busch och Alice Teodorescu Måwe.

I ett inlägg på X kallar Ebba Busch den föreslagna migrationspolitiken för en ”Migrationspakt 2”.

– Ett förutsägbart kvotflykting system som innebär att man söker asyl redan innan man kommer till Europa. Detta minskar risken för livsfarliga resor på Medelhavet och skapar en hållbar och ordnad migrationspolitik för framtiden, framhåller KD-ledaren.

Kan betala för att slippa ta emot asylsökande

Enligt villkoren i EU:s nya migrationspakt förbinder sig samtliga medlemsländer att ta emot migranter vid händelse av stora flyktingströmmar. Detta för att avlasta bördan hos stora mottagarländer, till exempel Italien, Grekland och Spanien.  EU kommer även att inrättas en så kallad ”solidaritetspool” som i korthet innebär direktiv för hur flyktingar med asylskäl ska fördelas.

Det finns dock en möjlighet att undkomma kraven. EU-länder kan betala för att slippa ta emot asylsökande från andra EU-stater. Det kommer kosta minst 20 000 euro per asylsökande.

Foto: Elima Mwinyipembe Regeringskansliet resp Ev

Text: Redaktionen


5 jan 2026

Fasansfull syn på ryska flygplatser – ”aldrig sett i hela mitt liv”

2026 01 05

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina fortsätter att slå tillbaka hårt mot landet.

Många ryssar har de senaste åren valt att lämna sitt hemland och sökt sig västerut.

Den oberoende ryska nyhetssajten Meduza har ställt en fråga till emigrerade ryska medborgare, som har besökt sitt hemland de senaste åren, hur de upplever sitt fosterland idag.

Hundratals har svarat.

– Min hemregion är förstörd, säger en tidigare invånare i den ryska staden Primorsk, rapporterar finska Iltalehti.

 ”Aldrig sett i hela mitt liv”

Flera av de som skickat in svar kommenterar också den stora ökning av antalet funktionshindrade som kommer tillbaka från kriget i Ukraina.

En svarande, under namnet Vladimir, menar att han ser många soldater som kommer hem till de ryska flygplatserna på kryckor eller utan armar och ben.

– I hela mitt liv har jag aldrig sett så många funktionshindrade, inte ens under krigen i Tjetjenien eller Afghanistan, uppger han.

”Många har proteser”

En annan som svarat nyhetssajten, Rita som nu bor i Spanien, anser att Ryssland har gått bakåt i utvecklingen, och nu påminner om situationen på 1990-talet.

– Köpcentrum är indelade i de för de rika och de för de fattiga. Istället för en gräsmatta finns det nu en marknad mittemot mitt hus som säljer kinesiska produkter, uppger hon till nyhetssajten.

– Det finns många som har proteser. Det känns som att detta inte är min stad.

”Nästan tomma”

En röst från Tyskland, under namnet Danila, beskriver sin forna hemstad Lipetsk.

– Det finns inga människor. Parker, köpcentrum, hotell och huvudgator är nästan tomma, uppger han.

Han beskriver också hur infrastrukturen blivit sämre och ekonomin backar.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: 1,2 miljoner – Putins mardrömssiffra växer

Tvärtom i Moskva

Enligt Alina, som är bosatt i Israel, är Moskva ett undantag.

Där satsar den ryska ledningen på att upprätthålla bilden av framgång och att minska påverkan av kriget.

– Den enda påminnelsen om kriget är reklamskyltarna som visar hjältarna från den ”specialmilitära operationen”, uppger hon, rapporterar Iltalehti.

– Men ingen pratar om en specialoperation. Det är förmodligen ett sätt att stänga ute nyheterna och skydda din egen mentala hälsa.

LÄS MER: ”Vi tror inte på honom” – Trump avfärdar Putin

Foto: Ivan Shimko

Text: Redkationen


Sex länder går samman – markerar mot Trump

2026 01 04

Sex länder markerar mot USA:s president efter attacken mot Venezuela.

USA:s attack mot Venezuela tidigt på lördagen har lett till kraftiga reaktioner världen över.

Nicolas Maduro har förts ut ur landet och befinner sig nu i New York i väntan på rättegång.

Samtidigt går sex länder samman för att markera mot Donald Trump, rapporterar The Guardian.

Går samman

Spanien, Brasilien, Chile, Colombia, Mexiko och Uruguay har släppt ett gemensamt meddelande där de framhåller att USA:s aktioner “utgör ett extremt farligt prejudikat för fred och regional säkerhet och utsätter civilbefolkningen för fara”.

– Vi uttrycker vår djupa oro över och vårt avståndstagande från de militära handlingar som utförts ensidigt på venezuelanskt territorium, vilka strider mot folkrättens grundläggande principer, i synnerhet förbudet mot användning och hot om våld samt respekten för staters suveränitet och territoriella integritet.

“Oförenligt”

Det gemensamma meddelandet fortsätter.

– Vi uttrycker vår oro gällande varje försök till statlig kontroll, administration eller externt övertagande av naturresurser eller strategiska resurser, vilket är oförenligt med internationell rätt och hotar regionens politiska, ekonomiska och sociala stabilitet.

Läs mer: Svenskt byggbolag säkrar stort USA-avtal

Kristerssons kommentar

Många världsledare har kommenterat händelserna med olika uppfattningar om attacken.

En som uttryckt sina tankar är Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

– Det venezuelanska folket har nu befriats från Maduros diktatur, skriver statsministern på X.

– Men alla stater har samtidigt ett ansvar att respektera och agera i enlighet med folkrätten. Det är dessutom ett långsiktigt säkerhetspolitiskt intresse för Sverige.

Domstol på Manhattan

Maduro och hans fru Cilia Flores väntas framträda i en federal domstol på Manhattan på måndagen.

Detta enligt en talesperson för domstolen, rapporterar BBC.

Läs mer: Donald Trump varnas – riskerar ”kaos eller kollaps”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen