Kräver 30 000 gränsvakter

2024 04 16

I dagarna röstade Europaparlamentet för den reviderade migration- och asylpakt som kommer att gälla för samtliga EU-länder framöver.

Överenskommelsen innebär bland annat:

- Snabbare granskning av asylansökningar, bland annat vid EU:s gränser, och fler faktiska återvändanden

- Bättre identifiering vid ankomst samt obligatorisk säkerhets-, utsatthets-, och hälsokontroll för personer som reser in i EU på irreguljärt sätt

- EU-länderna får välja mellan att ta ansvar för asylsökanden, ge ekonomiskt bidrag eller tillhandahålla operativt stöd

- Bättre respons i krissituationer och ett nytt frivilligt system för vidarebosättning av flyktingar från tredjeländer

30 000 gränsvakter

Den nya migrationspakten är dock inte tillräckligt omfattande, enligt Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch och partiets toppkandidat i EU-valet Alice Teodorescu Måwe.

KD-politikerna vill se en ny migrationspolitik i hela EU, som ska begränsa möjligheten att söka asyl i Europa.

– Därför föreslår vi att dagens asylsystem revideras, till förmån för ett utvecklat kvotsystem. Det är ett system som förhåller sig till det faktum att migrationen är reglerad och att integrationskapaciteten behöver avgöra migrationens storlek, framhåller Busch och Teodorescu Måwe i SvD.

Kristdemokraterna föreslår följande förändringar:

- 10 000 gränsvakter ska tredubblas till 30 000

- Mottagningscenter inom och utanför EU:s gränser

- Asylprövningen ska i högre grad ske där människor befinner sig

"Minskar risken"

KD-politikerna vill även att EU-länder varje år ska meddela hur stor mottagningskapacitet de har och att flyktingarna delas in i tre grupper:

- förväntad snabb integration,

- familjeåterförening,

- och särskild hänsyn till sociala förhållanden.

Personer som får sina asylskäl beviljade föreslås sedan fördelas till lämpligt EU-land.

– Denna process innebär att möjligheten att söka asyl direkt vid en landsgräns som huvudregel kommer att begränsas, med undantag för akuta situationer som vid krigsutbrottet i Ukraina, skriver Ebba Busch och Alice Teodorescu Måwe.

I ett inlägg på X kallar Ebba Busch den föreslagna migrationspolitiken för en ”Migrationspakt 2”.

– Ett förutsägbart kvotflykting system som innebär att man söker asyl redan innan man kommer till Europa. Detta minskar risken för livsfarliga resor på Medelhavet och skapar en hållbar och ordnad migrationspolitik för framtiden, framhåller KD-ledaren.

Kan betala för att slippa ta emot asylsökande

Enligt villkoren i EU:s nya migrationspakt förbinder sig samtliga medlemsländer att ta emot migranter vid händelse av stora flyktingströmmar. Detta för att avlasta bördan hos stora mottagarländer, till exempel Italien, Grekland och Spanien. EU kommer även att inrättas en så kallad ”solidaritetspool” som i korthet innebär direktiv för hur flyktingar med asylskäl ska fördelas.

Det finns dock en möjlighet att undkomma kraven. EU-länder kan betala för att slippa ta emot asylsökande från andra EU-stater. Det kommer kosta minst 20 000 euro per asylsökande.

Foto: Elima Mwinyipembe Regeringskansliet resp Ev

Text: Redaktionen

Ryssland ska utföra operation i grannland – inleder rekrytering

2026 02 11

Ryssland har inlett en rekrytering för att utföra en operation i Baltikum.

Det handlar om en planerad sabotageoperation i Lettland, uppger Normunds Mežviets, generaldirektör för den lettiska statliga säkerhetstjänsten.

Enligt Lettland siktar Ryssland främst in sig på militära anläggningar och kritisk infrastruktur. Natolandet slår också larm om att Moskva rekryterar personer med kopplingar till kriminella nätverk för operationen, rapporterar Pravda.

– De här personerna har också vissa kriminella företagskopplingar, om man så vill. De har ett brett nätverk av kontakter med liknande intressen. Att rekrytera en sådan person ger omfattande möjligheter att förlita sig på dem och involvera andra de känner i liknande aktiviteter, säger Normunds Mežviets enligt tidningen.

"Desperata försök"

Under fjolåret avslöjades en grupp som satt eld på lettiska lokaler som tillhörde ett företag involverat i ett försvarsprojekt året dessförinnan.

Samma grupp ska även ha planerat att attackera lastbilar med ukrainska registreringsskyltar. En lista över potentiella sabotagemål avslöjades också. På listan fanns bland annat kraftanläggningar och militära platser.

– I flera år nu har vi observerat att Ryssland gör ganska desperata försök att etablera nya grupper av unga, utbildade ledare som senare skulle leda så kallade landsmannaorganisationer och samordna rysktalande samhällen för att uppnå ryska mål, säger Normunds Mežviets.

LÄS MER: Lavrovs besked till Europa – ”Vi kommer inte attackera, men…”

Fyra personer i förvar

Den lettiska säkerhetstjänsten har nyligen varnat för att Ryssland kommer att upprätthålla en hög aggressionsnivå under året. Aggressionen bedöms dessutom kunna eskalera.

Enligt säkerhetstjänsten rekryterar Ryssland tidigare fångar och drogmissbrukare som ska delta i operationen.

Lettland har sedan tidigare gripit fyra personer som fortfarande sitter i förvar. Samtliga misstänks för spionage. Tre av dem är lettiska medborgare.

ANDRA LÄSER: Nordea uppmanar 50-plussare: ”Försök inte konkurrera med yngre”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

”Nödstopp” i Ryssland – ”katastrofalt för alla”

2026 02 10

En rysk stad har drabbts av ett akut stopp.

Runt 100 000 människor i Belgorod står utan rinnande vatten.

Detta efter att elnätet havererat i samband med ukrainska attacker mot regional infrastruktur, rapporterar oberoende Moscow Times.

Nödstopp i staden

Ryska myndigheter rapporterar att två vattenpumpar i Belgorod tvingats stänga efter att kraftledningarna slagits ut av ukrainska drönare och missiler.

Detta har resulterat i att stora delar av stadens vattenförsörjning stannat av.

– Ungefär 100 000 kunder är utan vatten i de centrala och norra delarna av staden, säger Belgorods borgmästare, Valentin Demidov.

LÄS MER: Ryskt krav på Europa – ”Blir inget fredsavtal annars”

Kraftig påverkan

Regionen har under de senaste veckorna drabbats av upprepade attacker som också har slagit ut el, värme och gas under minusgrader, vilket förvärrar situationen för invånarna.

Belgorods regionsguvernör Vyacheslav Gladkov uppger att omkring 84 000 människor i regionens huvudstad fortfarande är utan värme, gas eller elektricitet efter tidigare flygangrepp.

Ryska myndigheter har beskrivit effekterna som katastrofala för många hushåll, särskilt där infrastrukturen redan är svag.

Hundratals byggnader med centralvärme måste tömmas på hela värmesystemet innan driften kan återupptas på ett säkert sätt.

– Om vi inte gör det här kommer skadorna eller konsekvenserna att bli nästan katastrofala för varje invånare som bor i den här delen av staden, säger Gladkov i ett videomeddelande.

Fortsatt osäkerhet i staden

Tjänstemän arbetar för att återställa både elektricitet och vattenförsörjning, men det är oklart hur snabbt hela systemet kan vara i funktion igen.

Tidigare rapporter har visat att Belgorod‑regionens energisystem redan varit utsatt för intensiva attacker och att återkommande avbrott har skapat stora problem för bostäder, skolor och sjukhus.

De senaste el‑ och värmeavbrotten i Belgorodregionen har inträffat samtidigt som den ryska militären har genomfört egna riktade attacker mot Ukrainas elnät i temperaturer under noll.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har anklagat Moskva för att ”försöka använda kylan som ett terrorverktyg.”

LÄS MER: Börsbolag i konkurs

Foto: President of Russia Office resp Cattu

Text: Redaktionen