Kräver 30 000 gränsvakter

2024 04 16

I dagarna röstade Europaparlamentet för den reviderade migration- och asylpakt som kommer att gälla för samtliga EU-länder framöver.

Överenskommelsen innebär bland annat:

- Snabbare granskning av asylansökningar, bland annat vid EU:s gränser, och fler faktiska återvändanden

- Bättre identifiering vid ankomst samt obligatorisk säkerhets-, utsatthets-, och hälsokontroll för personer som reser in i EU på irreguljärt sätt

- EU-länderna får välja mellan att ta ansvar för asylsökanden, ge ekonomiskt bidrag eller tillhandahålla operativt stöd

- Bättre respons i krissituationer och ett nytt frivilligt system för vidarebosättning av flyktingar från tredjeländer

30 000 gränsvakter 

Den nya migrationspakten är dock inte tillräckligt omfattande, enligt Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch och partiets toppkandidat i EU-valet Alice Teodorescu Måwe.

KD-politikerna vill se en ny migrationspolitik i hela EU, som ska begränsa möjligheten att söka asyl i Europa.

– Därför föreslår vi att dagens asylsystem revideras, till förmån för ett utvecklat kvotsystem. Det är ett system som förhåller sig till det faktum att migrationen är reglerad och att integrationskapaciteten behöver avgöra migrationens storlek, framhåller Busch och Teodorescu Måwe i SvD.

Kristdemokraterna föreslår följande förändringar:

- 10 000 gränsvakter ska tredubblas till 30 000

- Mottagningscenter  inom och utanför EU:s gränser

- Asylprövningen ska i högre grad ske där människor befinner sig

"Minskar risken" 

KD-politikerna vill även att EU-länder varje år ska meddela hur stor mottagningskapacitet de har och att flyktingarna delas in i tre grupper:

- förväntad snabb integration,

- familjeåterförening,

- och särskild hänsyn till sociala förhållanden.

Personer som får sina asylskäl beviljade föreslås sedan fördelas till lämpligt EU-land.

– Denna process innebär att möjligheten att söka asyl direkt vid en landsgräns som huvudregel kommer att begränsas, med undantag för akuta situationer som vid krigsutbrottet i Ukraina, skriver Ebba Busch och Alice Teodorescu Måwe.

I ett inlägg på X kallar Ebba Busch den föreslagna migrationspolitiken för en ”Migrationspakt 2”.

– Ett förutsägbart kvotflykting system som innebär att man söker asyl redan innan man kommer till Europa. Detta minskar risken för livsfarliga resor på Medelhavet och skapar en hållbar och ordnad migrationspolitik för framtiden, framhåller KD-ledaren.

Kan betala för att slippa ta emot asylsökande

Enligt villkoren i EU:s nya migrationspakt förbinder sig samtliga medlemsländer att ta emot migranter vid händelse av stora flyktingströmmar. Detta för att avlasta bördan hos stora mottagarländer, till exempel Italien, Grekland och Spanien.  EU kommer även att inrättas en så kallad ”solidaritetspool” som i korthet innebär direktiv för hur flyktingar med asylskäl ska fördelas.

Det finns dock en möjlighet att undkomma kraven. EU-länder kan betala för att slippa ta emot asylsökande från andra EU-stater. Det kommer kosta minst 20 000 euro per asylsökande.

Foto: Elima Mwinyipembe Regeringskansliet resp Ev

Text: Redaktionen


Kaffepriset förändras i höst

2025 09 14

Kaffemarknaden väntas återigen röra på sig med förändrade priser.

Med en global prisökning på kaffe kan svenska hushåll nu även förvänta sig en betydande höjning i butikshyllorna.

Effekterna märks främst på snabbkaffe, kapslar och hela bönor under hösten.

I USA steg detaljhandelspriserna på kaffe med nästan 21 procent i augusti jämfört med samma månad förra året – den största årliga ökningen sedan 1997, rapporterar The New York Times.

På månadsbasis ökade priserna med fyra procent, den största uppgången på 14 år.

– Kaffepriserna kommer lätt att överstiga tidigare rekord när effekterna av de 50-procentiga tullarna på Brasilien slår igenom i butikshyllorna, säger Diane Swonk, chefsekonom på revisionsföretaget KPMG, till CNN.

LÄS MER: Matpriserna sjunker

Brasilien drabbas hårt

De största exportländerna är de som drabbas hårdast av tullarna.

Brasilien, en av de största leverantörerna i världen, möter 50-procentiga tullar.

Colombia och Vietnam har fått tullar på 10 respektive 20 procent. Dessa åtgärder infördes som ett svar på politiska spänningar med Brasilien, vilket nu påverkar marknaden direkt.

Sverige påverkas

Denna snabba prisuppgång påverkar även den svenska marknaden, eftersom Sverige importerar nästan allt kaffe och är beroende av samma stora exportländer som USA.

Om man ser till de senaste fem åren blir prisökningen ännu mer påtaglig.

Sedan sommaren 2020 har kaffepriset mer än fördubblats, medan andra varor – och svenskarnas löner – endast har stigit med drygt 20 procent.

Prishöjning i butik

Enligt ny statistik från Matpriskollen har matpriset stått still i augusti. Men för kaffe ser det inte likadant ut.

– Råkaffepriserna som minskat stabilt sedan slutet på april fick en stark rekyl uppåt i slutet av sommaren vilket har skapat rejäla skillnader i hyllan, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen.

Prishöjningarna i butik har ännu inte slagit igenom helt då förändringar i råvarupriserna ofta påverkar hyllpriserna med viss fördröjning.

LÄS MER: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass – hela listan

Foto: Public Domain Pictures

Text: Redaktionen


JUST NU: Akut brist i Ryssland – Putin går på knäna

2025 09 14

Ryssland står inför en stor brist efter Ukrainas upprepade attacker.

Det är de senaste attackerna mot landets oljeanläggningar som ligger till bakgrund och slagen mot den ryska oljan får nu tydliga och omedelbara följder.

Konsekvenserna av attackerna ses nu i flera regioner, där leveransstopp och stigande priser skapar oro, rapporterar The Moscow Times.

Stor bensinbrist väntar

Analytiker uppskattar att Ryssland under augusti förlorade hela 17 procent av sin oljeraffineringskapacitet, vilket motsvarar över en miljon fat olja.

De senaste attackerna förväntas höja siffran ytterligare.

– Bensinbristen är ett tydligt tecken på att attackerna träffar Rysslands mest känsliga punkter, säger en västerländsk säkerhetsexpert till Reuters.

LÄS MER: ”Är bara början” – motståndsgrupp till attack i Ryssland

Värsta siffrorna sedan start

Ryssland är världens näst största oljeexportör och oljeintäkterna är avgörande för att finansiera kriget i Ukraina.

Enligt Internationella energiorganet, IEA har Rysslands intäkter från olje- och bränsleexport sjunkit till en av de lägsta nivåerna sedan krigets början.

I augusti föll intäkterna med 920 miljoner dollar till totalt 13,5 miljarder dollar, en följd av både ukrainska drönarattacker och västerländska sanktioner.

IEA konstaterar att Rysslands oljeintäkter nu ligger nära en femårslägsta, något som förvärrar landets ekonomiska nedgång.

Storskaliga attacker

Ukrainas senaste drönarattack slog till mot oljeraffinaderiet Kirishi utanför Sankt Petersburg, som är ett av Rysslands största.

Uppgifterna om skadornas omfattning går isär – ryska myndigheter hävdar att tre drönare sköts ner, medan Ukraina beskriver attacken som ”framgångsrik”.

Bara timmar tidigare attackerades en annan oljeanläggning i Basjkirien.

– Det här är en tydlig strategi för att slå mot den ryska krigskassan, rapporterar Reuters.

Nu tvingas Kreml hantera både ekonomiska förluster och växande oro på hemmaplan.

LÄS MER: Nya regler för ryssar i Sverige

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen