Krav på att partiledare avgår

2023 08 19

Per Bolund (MP) har officiellt meddelat att han inte har för avsikt att ställa upp för omval.

Flera manliga kandidater, däribland Daniel Helldén, har uttryckt intresse för rollen som språkrör tillsammans med Märta Stenevi, som har sagt att hon gärna fortsätter som språkrör i partiet.

Nu skakar det dock internt, och flera personer som bedöms vara centralt placerade källor inom partiet önskar hennes avgång.

Det rapporterar Expressen.

Stor frustration

Det råder stor frustration på håll inom partiet och Stenevi har bland annat anklagats för populism.

Hon beskrivs enligt källor som dominant och ovillig att lyssna på andras åsikter.

En källa menar att “det skakar betydligt under hennes fötter”.

“Vågar knappt säga”

Ett av problemen som Stenevi anklagas för att inte ta hand om handlar om Miljöpartiets popularitet.

– Hon vill skruva upp ett redan högt politiskt tonläge ännu mer. Det kanske funkar i Stockholm men ute i landet ryser människor som knappt vågar säga vid fikabordet att de är miljöpartister, säger en källa.

Hon ska dock ha fortsatt starkt stöd av dem inom partiet som ligger mer till vänster.

“Påverkar våra liv”

Stenevi har även anklagats internt för att ha en för svag grön profil, och över frågan om att partiets popularitet bör bli viktigare.

Språkröret höll under sommaren tal i Almedalen, och lyfte då fram just klimatet i sitt framförande.

– När man lyssnar på regeringen får man lätt uppfattningen att klimatkatastrofen är nåt som kanske kommer. En fråga för nån annan, nån annanstans, sen, sade hon.

– Istället händer det nu. Klimatförändringarna påverkar redan våra liv, och ännu mer andras liv, i form av dödliga torkperioder, översvämningar och orkaner. Vi är i det, och vi måste påbörja anpassningen.

Kritik mot statsministern

Hon passade även på att rikta kritik mot statsminister Ulf Kristersson (M) angående hans klimatvärderingar.

– Statsminister Ulf Kristersson verkar istället tycka att det räcker att nå klimatmålen till 2045, samtidigt som han tillåter utsläppen i Sverige att öka, mitt i klimatkrisen. Man kan debattera om det beror på att han inte förstår klimatkrisens mekanismer, eller om han struntar i det, sade hon.

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen