Krafttag mot enormt samhällsproblem – satsar 1,5 miljarder

2024 02 15

I oktober 2023 slog Försäkringskassan larm.

Myndigheten uppgav att  över hälften av samtliga längre sjukfall består av samma typ av sjukdom: psykisk ohälsa och stressrelaterade sjukdomar.

– Aldrig tidigare har så många varit sjukskrivna på grund av stress, framhöll Försäkringskassan i ett uttalande.

Miljardsatsning

Nu vill regeringen stärka det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa.

Kammarkollegiet har fått i uppdrag att betala ut 1,5 miljarder kronor till kommuner och regioner, samt 33 miljoner kronor till Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), för insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention.

Socialminister Jakob Forssmed (KD) framhåller att satsningen är mycket viktig av flera anledningar.

– Få frågor är så viktiga som arbetet för ökad psykisk hälsa. Regeringens ambitioner är tydliga - det förebyggande och främjande arbetet ska stärkas, antalet suicid ska minska och vården och omsorgen för personer med psykisk ohälsa bli mer tillgänglig och jämlik, säger ministern.

Särskild satsning på barn och unga

En betydande andel av anslaget, 803 miljoner kronor, kommer att gå till en särskild satsning på barn och ungas psykiska hälsa.

Pengarna ska bland annat användas till att korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin och stärka första linjens vård, uppger regeringen.

– Den utökade satsningen på barn och ungas hälsa i årets överenskommelse är ett viktigt steg för att ytterligare stärka arbetet, säger Jakob Forssmed.

Fakta: Psykisk ohälsa

- Psykisk ohälsa kan handla om allt från tillfälliga besvär av oro, nedstämdhet eller sömnbesvär till svårare psykiska sjukdomar som ångest eller depression. Det som kännetecknar psykisk ohälsa är att den påverkar välbefinnandet och hur man fungerar i vardagen.

- När det gäller suicid finns det en tydlig koppling till psykisk ohälsa. En person med någon form av psykisk ohälsa har större sannolikhet att också ha ett antal viktiga riskfaktorer som har koppling till suicid och psykiatriska faktorer.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Bakslag för kritiserade plastkorkarna

2025 06 30

Det har gått ett år sedan en ny lag om plastkorkar trädde i kraft i Sverige.

Den nya lagen fastslår att samtliga plastkorkar måste sitta kvar på flaskor och kartonger under hela användningen.

Fenomenet väckte snabbt upprörda känslor hos befolkningen. Kritiker har klagat på att de nya korkarna är svåra att öppna, hälla och dricka ur. Många har krävt en återgång till tidigare versioner.

Dessutom väcktes tvivel mot att den nya utformningen skulle leda till minskad nedskräpning i naturen, vilket är syftet med den nya lagen.

Nu får kritikerna vatten på sin kvarn.

Under 2024 hittades i genomsnitt 144 plastkorkar per 100 meter strand, rapporterar stiftelsen Håll Sverige Rent. En kraftig ökning jämfört med föregående år, då 38 korkar per 100 meter strand noterades.

Antalet plastkorkar på svenska stränder har följaktligen ökat kraftigt, trots den nya lagstiftningen.

”För tidigt att säga något”

Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent, anser att det är för tidigt att döma ut den nya lagen, trots den hastiga uppgången.

–  Det är helt enkelt för tidigt att säga något om lagens effekt. Det som däremot är tydligt är att plastkorkar är ett vanligt skräp, och det är bra att åtgärder i form av EU-reglering införts, säger hon.

– Nu måste också informationen om varför korkarna sitter fast nå ut så att konsumenter blir välvilligt inställda och låter korken sitta kvar. Producenterna har gjort sin del, men det hjälper inte om våra beteenden är motverkande.

Ragnartz påpekar också att utvecklingen av de fastsittande korkarna befinner sig i ett tidigt stadie.

– Det vi ser nu är första generationens korkar som sitter fast. Producenterna behöver fortsätta utveckla designen och så småningom vänjer sig nog konsumenterna vid de nya funktionerna.

Här är produkterna som omfattas av den nya lagen

Flaskor eller dryckesbehållare som måste ha de nya korkarna omfattas av följande kriterier:  

  • är gjord helt eller delvis i plast,
  • inte är en mugg,
  • har en kapacitet av högst tre liter, och 
  • är en behållare som är avsedd för vätska som är en dryck. 

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Matjätte riskerar konkurs

2025 06 30

Krisen fortsätter för Coop.

De senaste åren har matjätten gjort miljardförluster.

I Coop Syd, där bolaget har över 90 butiker, rasar förlusterna som värst.

I mars iscensatte koncernen ett sparprogram och varslade 160 tjänster.

– Det är en tuff dag för våra medarbetare, men det är tyvärr ett oundvikligt beslut. Vårt mål är att så snart som möjligt skapa tillväxt av marknadsandelar och en stabil lönsamhet, sade Stefan Nyrinder, interim vd för Coop Syd, vid tillfället.

Riskerar konkurs 

Koncernens sparåtgärder har inte gett någon omedelbar effekt.

Nu riskerar Coop Syd att gå i konkurs, rapporterar DN med hänvisning till kedjans årsredovisning.

I dokumentet står det att det finns en ”stor risk att föreningen och koncernen inte kan fortsätta bedriva sin verksamhet”.

Avtal på gång

Coop Syd har dock en livlina kvar.

Koncernen förhandlar med Kooperativa Förbundet (KF) om en ny affärsplan och akut finansiering som skulle rädda kedjan från konkurshotet.

Men ännu är inget avtal på plats. 

Coop Syds ordförande Henric Carlsson är dock förhoppningsfull. 

– Vi är väldigt nära en uppgörelse om affärsplan och finansiering med KF, säger han till DN. 

Samtidigt medger Carlsson att mycket är osäkert.

– Det är en väldigt allvarlig situation, konstaterar ordföranden.

LÄS MER: Fullständig mardröm för Coop – “En flopp” | Ekonomibladet

FAKTA: Coop Syd

- Coop Syd är en konsumentkooperativ förening med cirka 545 000 medlemmar.

- Föreningen driver matbutiker i Skåne och Blekinge län.

- Coop Syd ingår i Kooperativa Förbundet (KF) tillsammans med 25 andra konsumentföreningar.

- KF är Sveriges enskilt största kooperativa förbund räknat till antal medlemmar. Föreningarna har tillsammans 4 miljoner medlemmar.

Källa: Coop

LÄS MER: Populärt livsmedel kan bli bristvara | Ekonomibladet

Foto: 

Text: Redaktionen