SVERIGE: Kräftor återkallas – kan innehålla salmonella

2022 08 31

Kräftor återkallas på grund av att konsumenter riskerar att drabbas av salmonella.

Beskedet kommer från det välkända och populära företaget Pandalus som levererar kräftor till stora butikskedjor som exempelvis ICA, Willys och Hemköp över hela landet.

Det rapporterar SVT.

Produkterna det gäller är kräftor som producerats i Kina under 2022.

Pandalus bekräftar i ett pressmeddelande att återkallningen beror på att produkterna kan innehålla salmonella.

Tre varianter

Enligt Pandalus gäller återkallningen tre varianter med specifika bäst före-datum.

Pandalus Stora Vildfångade kräftor från Kina 700 gram med bäst före-datum 26-30/11 2024.
Pandalus 12 kräftor från Kina 500 gram med bäst före-datum 25/11 2024.
Pandalus Kräftkungens special 1 000 gram med bäst före datum 25/11 2024 respektive 4/12 2024.

“Ser ytterst allvarligt på det”

Företaget är bestörta över det som inträffat.

– Vi ser ytterst allvarligt på det här och utreder nu tillsammans med leverantören hur det kunnat ske och varför det inte upptäckts vid leverantörens egenkontroller, samt hur vi kan säkerställa att något liknande inte sker igen, framhäver Pandalus på sin hemsida.

Uppmanas kontakta sjukvården

Pandalus tillägger:

– Konsumenter som fått symptom för salmonella efter att ha ätit produkten bör kontakta sjukvården. Tillsynsmyndigheten i Stockholm och Livsmedelsverket har informerats.

Kräftor från Turkiet är OK

Man uttrycker i samma pressmeddelande att man beklagar det inträffade.

Konsumenter uppmanas också att ta kontakt med företaget för att reklamera sina kräftor och få pengarna tillbaka.

Det tilläggs även att det inte ska vara någon fara med Pandalus kräftor från Turkiet.

Anor sedan 1500-talet

Att fira kräftskiva är en populär tradition i Sverige.

Det finns inget specifikt datum då kräftor ska ätas, men vanligtvis sker det i samband med kräftsäsongen i slutet på sommaren eller början av hösten.

Första gången ordet “kräftskiva” förekom i Sverige var i Dagens Nyheter 1931.

Mycket tyder dock på att man ätit kräftor i landet ända sedan 1500-talet.

Foto: S. Moody

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen