Kraftigt minskad snittålder på iva – Har en tydlig förklaring

2021 08 18

Snittåldern för de som vårdas på intensivvårdsavdelningar för corona på Sveriges sjukhus har under sommaren minskat från 61 år till 47 år.

Även snittåldern bland de som dör av corona har minskat rejält, från 82 år till 73 år. Detta uppger TT enligt DN.

– Av de som ligger på iva är en stor del yngre nu. Från den 1 juni fram till i dag har en majoritet varit i 40- och 50-årsåldern, säger Johnny Hillgren vid intensivvårdsregistret till TT rapporterar DN.

De äldre är vaccinerade

De stora förändringarna när det gäller medelåldern har en enkel förklaring och det handlar om att de äldre i Sverige nu har fått både dos 1 och dos 2 och därmed är fullvaccinerade.

600 under 59 år döda

– Vi har ju hela tiden haft yngre på iva. Men nu är de äldre vaccinerade i större utsträckning, så de yngre har selekterats fram. De är inte fler, men utgör en större andel av de som ligger på iva nu, säger Johnny Hillgren.

I åldersgruppen 40 – 49 år är bara 50 % fullvaccinerade och sammanlagt har nästan 600 personer som är 59 år eller yngre förlorat livet på grund av covid-19 rapporterar DN.

Vaccinering viktigt

– Det bästa man kan göra är att vaccinera sig. Dels skyddar du sig själv, dels för du inte smittan vidare till andra. Det är det enda sättet att få stopp på det här. Jag kan förstå om man är orolig för vaccinet, samtidigt är det så mycket annat vi gör som också är riskabelt. Vi röker och dricker alkohol eller åker downhill, säger Johnny Hillgren till TT.

Smittan ökar

Just nu vårdas 33 personer på iva för corona vilket är en ökning med 5 personer på två dagar uppger SVT. Folkhälsomyndigheten konstaterar att antalet smittfall fortsätter att öka och den senaste registrerade veckan skedde en ökning med 33 %.

ANALYS

Desto fler personer som även tar dos 2 ju större chans har Sverige att bromsa smittspridningen, underlätta för vårdpersonalen och rädda liv och hälsa i Sverige.

Foto: R. Catabay

[yop_poll id="491"]

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen