Kraftigt kalluftsras i Europa – temperaturerna störtdyker

2025 04 08

Det uppger Klart i sin senaste väderprognos.

Enligt vädersajten har arktisk luft pressat sig långt söderut – ända ner mot Medelhavsområdet.

Fenomenet har lett till ovanligt låga temperaturer i framför allt södra och östra Europa.

– Temperaturen ligger flera grader under det normala, och i Grekland har det till och med fallit stora snömängder, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Enligt meteorologen finns det en förklaring till fenomenet.

Jetströmmen – en kraftfull luftström i atmosfären som styr lågtryck och temperaturmönster – har tagit en sydlig bana.

Vanligtvis går jetströmmen från väst till öst, men de senaste veckorna har strömmen ändrat mönster. Jetströmmen går i sydlig bana, vilket pressar kall arktisk luft långt söderut.

– Det här väderläget har troligen sin grund i en plötslig stratosfärisk uppvärmning som inträffade i mitten av mars. Dessutom en ovanligt kraftig sådan, berättar Lasse Rydqvist.

– En SSW innebär att temperaturen högt upp i atmosfären, i den så kallade stratosfären, stiger snabbt. Det kan i sin tur påverka polarvirveln – ett stort lågtryckssystem som normalt håller den kalla luften samlad över Arktis. När polarvirveln försvagas eller bryts ner kan denna kalla luft ”läcka ut” söderut, fortsätter meteorologen.

”Upp till 10 grader kallare”

Den kalla luften påverkar flera populära resmål i södra Europa som Italien och Grekland. Länder i östra delen av kontinent påverkas också – exempelvis Polen, Ukraina och Rumänien.

–  På vissa håll är det upp till drygt 10 grader kallare än normalt för årstiden, och snö har fallit i både bergstrakter och på lägre höjder, berättar Rydqvist.

Samtidigt upplever västra Europa ett mildare vårväder.

– Det är ett klassiskt exempel på hur vädermönstren kan slå åt olika håll beroende på hur jetströmmen rör sig, framhåller meteorologen.

Det kyligare vädret i södra och östra Europa väntas hålla i sig hela veckan. I slutet av påskveckan beräknas temperaturerna stiga när mildare luft rör sig in österifrån.

Foto: Mitrey

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen