Kraftiga regn- och åskskurar – i morgon söndag

2024 06 29

SMHI går nu ut med nya varningar.

Det har blivit ett avbrott i det fina sommarvädret i samband med de mörka moln som nu drar in över landet.

På lördagen går SMHI ut med gula varningar för kraftiga regn- och åskskurar som påverkar ett stort område i södra Sverige.

Varningarna gäller söndagen och kan innebära stora vattenmängder.

Påverkar stort område

Regnområdet som drar in under morgondagen påverkar Nordöstra Götaland och sydöstra Svealand från Linköping och Norrköping till Örebro, Västerås och Stockholm.

Det påverkar även stora delar av södra och inre Götaland.

Det regnområdet kommer att påverka Jönköping, Borås, Skövde, Halmstad, Malmö och Växjö, framhåller SMHI.

Kan ge problem

De stora regnmängderna kan innebära översvämningar på sina håll.

– Under söndag eftermiddag och kväll risk för stråk med kraftiga regn- och åskskurar som på kort tid kan ge 30-60 mm, vilket kan ge problem med översvämningar, meddelar SMHI.

– Trafiken kan gå långsammare på grund av översvämmade vägar.

– Risk att till exempel källare, dagvattensystem, vägar och viadukter översvämmas.

Oklart var det regnar mest

Regnområdet är mycket stort och det är oklart var de största regnmängderna kommer att falla.

– Ett intensivt regnområde kommer söndag eftermiddag in från sydväst och rör sig under kvällen vidare åt nordost, fortsätter SMHI.

– I samband med regnet väntas stråk med kraftiga regnskurar som kan ge 30-60 mm på kort tid, i samband med detta väntas även åska förekomma.

– Det är svårbedömt var de kraftigaste regnskurarna hamnar och när. Stora lokala variationer i regnmängder väntas.

Ostadigt nästa vecka

Det ostadiga vädret fortsätter nästa vecka om än med mindre intensitet.

– Det kraftiga regnet över södra Sverige drar bort åt nordost natt till måndag eller måndag morgon och följs fram på dagen av växlande molnighet med tidvis en del sol.

– Över Norrland på måndag tidvis regn eller skurar. På tisdag och onsdag väntas allmänt ostadigt väder med tidvis regn eller skurar på flera håll över landet och temperatur kring 15-20 grader.

Foto: G. Carstens Peters

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen