Kraftiga explosioner – nya uppgifter om gasläckan

2022 09 27

Gasläckorna utreds av tyska myndigheter som riktade attacker.

Nu kommer nya uppgifter.

Enligt det svenska nationella seismiska nätet (SNSN) har två kraftiga explosioner registrerats i samma område som gasläckorna uppstod under måndagen. En av sprängningarna hade en magnitud på 2,3, och registrerades på hela 30 mätstationer i södra Sverige, rapporterar SVT Nyheter.

– Det är ingen tvekan om att det är sprängningar, säger Björn Lund, lektor i seismologi vid SNSN, till SVT.

Han tillägger:

– Man kan se tydligt hur vågorna studsar från botten till ytan. Det är ingen tvekan om att det var en sprängning. Vi hade till och med en station i Gnosjö som plockade upp det här.

”Tydlig sprängning”

Läckorna från gasledningarna har inträffat på 70 och 80 meters djup, rapporterar Expressen med hänvisning till uppgifter från Sjöfartsverket.

Den första explosionen registrerades klockan 02.03 på natten mot måndagen. Den andra registrerades 19.04 på måndagskvällen.

– Det här är ingen jordbävning. Det är en tydlig sprängning i vattnet, säger Björn Lund till Expressen.

Sjöfartsverket slog larm vid klockan 13.52 respektive klockan 20.41 på måndagen, efter att fartyg registrerat bubblor på havsytan. SNSN har vidarebefordrat informationen till Försvarsmakten, uppger SVT.

Försämrat säkerhetsläge

Det är inte bara läckan i Östersjön som påverkar Sveriges säkerhetsläge.

Enligt utrikesminister Ann Linder har det svenska säkerhetsläget försämrats efter Vladimir Putins order om en delvis mobilisering i Ryssland.

Initiala rapporter gör gällande att Kreml kommer skicka 300 000 nya soldater till Ukraina.

–  Det påverkar vårat säkerhetsläge. När detta kom blixtinkallades EU:s utrikesministrar till New York, och vi höll två möten. Det försämrar läget, det gör det farligare, vi måste förbereda oss på alla eventualiteter, säger utrikesministern till DN.

”Hundra procent ansvariga”

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) ser också allvarligt på Kremls order om mobilisering.

–  Allt som de gör i Ukraina påverkar den allmänna säkerhetssituationen i negativ mening. Ryssland är hundra procent ansvariga för den situation som vi har i Ukraina, säger han till DN.

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Allvarlig ökning” av extrem bakterie

2025 06 29

Det visar Folkhälsomyndighetens rapport ”Swedres-Svarm 2024”.

I rapporten fastslår myndigheten att antalet fall av så kallade ESBL-CARBA-producerande bakterier ökade med 30 procent under 2024 jämfört med 2023 – från 310 till 414 fall.  

FHM kallar siffran för en ”allvarlig ökning”.

– Dessa bakterier kan orsaka allvarliga och svårbehandlade infektioner som särskilt drabbar känsliga patientgrupper, samt försvåra viktiga medicinska behandlingar som transplantationer, framhåller myndigheten.

I Sverige finns fortfarande väldigt få behandlingsalternativ mot bakterierna. Därför betraktas ökningen av ESBL-CARBA som extra allvarlig.

De antibiotikaresistenta bakterierna kan bland annat orsaka svårbehandlade urinvägsinfektioner, bukinfektioner, lunginflammation och sepsis.

”Goda möjligheter att bromsa spridningen”

Olov Aspevall, utredare på Folkhälsomyndigheten, tror att Sverige kan bromsa smittspridningen.   

– Svensk sjukvård är bra på att förebygga utveckling av resistens. Ett exempel är att stora spridningar av vankomycinresistenta enterokocker inte längre förekommer lika ofta som för ett tiotal år sedan. Det betyder att vi även bör ha goda möjligheter att bromsa spridningen av ESBL-CARBA, säger han.

Antibiotikaresistensen ökar långsamt

I samma rapport fastslår Folkhälsomyndigheten att antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt Sverige.

– Det är viktigt att arbetet med att förebygga infektioner, förhindra smittspridning och att använda antibiotika ansvarsfullt alltid prioriteras högt. Våra kontinuerliga ansträngningar kan bromsa, men inte helt hejda, ökad antibiotikaresistens, kommenterar Olov Aspevall.

”Ett av vår tids största hälsohot”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) har beskrivit antibiotikaresistens som ett av vår tids största hälsohot.

– Om det inte lyckas så kommer även vi i Sverige, trots att vi själva är väldigt duktiga, att drabbas av resistenta bakterier. Så det krävs ett lokalt arbete men även en internationell och global approach i detta, har han sagt till Altinget.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier. 

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens. Unionens målsättning är att minska användandet av antibiotika med 20 procent till 2030. Mellan 2019 och 2023 har dock användandet ökat med en procent.

Foto: Folkhälsomyndigheten 

Text: Redaktionen