Kraftiga demonstrationer i Finland

2023 09 03

Tiotusentals människor är ute på gatorna i Helsingfors.

Under sommaren har det stormat ordentligt i den politiska världen i Finland.

Företrädare för den finländska regeringen, däribland landets finansminister, har anklagats för rasism efter att gamla blogginlägg fått nytt liv.

Statsminister Petteri Orpo har bett om ursäkt från regeringshåll under en presskonferens.

– Regeringen har nolltolerans för all form av rasism och extremism, vi godkänner ingen form av diskriminering och allt detta har slagits fast i regeringsprogrammet, sade Orpo enligt SVT.

Stora demonstrationer

På grund av skandalerna i den nya finska regeringen har stora demonstrationer ägt rum i Helsingfors under söndagen.

Tiotusentals personer har befunnit sig på gatorna för att protestera mot rasism, rapporterar Svenska Yle.

Helsingforspolisen menar att det rör sig om drygt tiotusen personer medan arrangörerna framhåller att så många som 25 000 kan ha deltagit.

Presenterat dokument

I anslutning till det som skett har Finlands regering nu enats om ett gemensamt dokument mot rasism.

Partierna förbinder sig i dokumentet att arbeta för likabehandling, jämställdhet och icke-diskriminering, rapporterar SR.

Samtidigt har oppositionen fått fram en misstroendeförklaring i riksdagen.

“Dubbla budskap”

En som har tagit del av presentationen är Elina Sagne-Ollikanen, som var med och arrangerade demonstrationen.

– Det är ett jätteviktigt budskap till hela Finlands befolkning och innehåller åtgärder som jag upplever kommer vara effektiva. Men när vi vet att den sannfinländska politiken länge har byggt på rasistiska idéer ger det här lite dubbla budskap, säger hon.

“Syns inte”

Demonstranten Mia Hafrén menar att det är bra att det förs en diskussion om rasism i landet.

– Först och främst tycker jag att om man sagt något och vill be om ursäkt för det ska man göra det så att man förstår att någon faktiskt har bett om ursäkt, för det tycker jag inte syns.

Foto: A. Vesakaran

Text: Redaktionen


Krisbesked för Coop – “läget är alarmerande”

2025 02 07

Coops kris tycks inte veta vägs ände.

Matjätten, som fram till 1990-talet var Nordens största företagsgrupp, går med brakförlust.

Rörelseförlusterna för 2022 och 2023 landade på över 1,4 miljarder kronor och företaget saknar dessutom en permanent vd.

I Coop Syd, där bolaget har omkring 90 butiker, rasar förlusterna som värst, rapporterar Dagens Nyheter.

Och nu slår experterna larm igen.

– Läget är alarmerande efter år av ekonomiska bakslag. Coop Syd har inga muskler kvar trots försäljningen av tolv fastigheter i början av 2023, säger Thomas Ohlén, senior analytiker på Dagligvarunytt, till tidningen.

"Gigantiskt dråpslag"

Coop Syd är Coops tredje största förening. Dess vd Martin Runquist slutade plötsligt i januari efter fem år på posten. Coop själva vill inte kommentera om han avgick eller fick sparken, utan säger att skilsmässan skedde i samförstånd.

Vad som däremot är klart är att krisrubrikerna kring matjätten avlöst varandra under det senaste året.

Strax före jul kunde Dagligvarunytt efter en granskning konstatera att Coops mindre och medelstora butiker förlorat 200 000 kunder på bara ett år.

Över två år handlar det om 400 000 som sagt tack och hej och hittat nya butiker.

Branschtidningen kallade avslöjandet för ett “gigantiskt dråpslag” för Coop.

– Det indikerar att Coop Syd kommer att presentera nya svaga årssiffror när bokslutet väl blir klart, säger Thomas Ohlén till DN.

LÄS MER: Svensk matjätte ger besked – höjer priserna snart

"Måste stoppa blödningen"

Kundtappet är ytterligare en väckarklocka för Coop som alltså redan är hårt pressade.

Coops marknadsandelar har krympt ända sedan 60-talet och inför 2024 drog man ned på kostnader värda 300 miljoner kronor. Bland annat blev 100 personer av med jobbet som en konsekvens.

I somras tvingades kedjan även göra sig av med mängder av butiker i Danmark.

Om trenden inte går att vända kan Coop vara illa ute.

– Coop supermarkets kundstock sjunker snabbt. Kedjan måste få stopp på blödningen, sade Fredrik Bendz, analytiker vid undersökningsföretaget Yougov, till Dagligvarunytt i december.

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen


Natoländer riskerar kritiskt dygn – Sverige kopplas in

2025 02 07

Imorgon lördag kommer Estland, Lettland och Litauen att bryta sig loss från Ryssland.

De tre baltiska Natomedlemmarna kommer då att kapa ledningarna till det stora ryska elsystemet.

Händelsen har förberetts i över tio år och beskrivs som en ny era då länderna till slut vänder blad från sitt sovjetiska förflutna.

Kritiskt dygn väntar

Men övergången är inte riskfri.

Ett kritiskt dygn väntar under mellanperioden när Baltikum inte tillhör något större synkronområde.

Ingenting får då gå fel.

Systemet är mycket känsligare och kan kollapsa vid tillräckligt stora störningar.

Av det skälet har Svenska kraftnät och deras kabel NordBalt kopplats in för att säkra upp baltländernas elsystem.

– Alla dessa länkar är likströmsledningar, men NordBalt spelar en mycket viktig roll då den har funktionalitet som kallas aktiv frekvensreglering. Det innebär att den kan hjälpa till att aktivt hålla frekvensen i det baltiska synkronområdet, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska Kraftnät, i ett uttalande.

Sveriges viktigaste bidrag

Den svenska myndigheten har under flera år följt de baltiska ländernas väg fram mot helgens historiska ögonblick.

Sjökabeln NordBalt, som går mellan Nybro i Småland och Klaipéda i Litauen, beskrivs som det viktigaste bidraget från Sverige i de tre ländernas frigörelseprocess.

– Proceduren på lördag inleds med att de baltiska staterna kopplar bort sina växelströmsledningar mot det ryska synkronområdet. Det baltiska elsystemet blir då en egen elektrisk ö, och innan de kan ansluta till det europeiska behöver de göra ett antal tester för att säkerställa att systemet är tillräckligt stabilt, säger Pontus de Maré. 

Ska vara redo på söndag

Frigörelsen från Ryssland är till stor del symbolisk.

De tre nationerna har inte köpt rysk eller belarusisk el sedan maj 2022 och skillnaden för ländernas invånare bör därmed bli marginell.

– Går allt som planerat kopplar man bort sig på lördag morgon, gör testerna och ansluter sig till Kontinentaleuropa tidig eftermiddag på söndagen, säger Pontus de Maré.

Foto: Nato

Text: Redaktionen