Kraftiga amerikanska bombanfall – sker när som helst

2024 02 02

Amerikanska myndigheter bekräftar nu att en rad bombattacker har godkänts mot flera länder. 

Anfallen är ett svar på attackerna mot amerikanska mål som inträffat.

Vill undvika civila

Vädret kommer att vara en viktig faktor i tidpunkten för attackerna.

Detta eftersom USA har förmågan att utföra anfall i dåligt väder men föredrar att ha bättre sikt över utvalda mål.

Anledningen till detta är att man vill undvika att oavsiktligt träffa civila som befinner sig i området.

Det här kommer att ske

– Amerikanska tjänstemän har bekräftat att planerna har godkänts för en serie attacker, uppger CBS News.

Attackerna kommer genomföras under ett antal dagar.

Målen är riktat mot Irak och Syrien, och innefattar så väl iransk personal och anläggningar.

– Anfallen kommer som svar på drönare- och raketattacker riktade mot USA.

I söndags dödades tre amerikanska tjänstemän vid Tower 22-basen inne i Jordanien, nära den syriska gränsen.

Inga nya attacker

– Det har inte skett några nya attacker mot amerikanska trupplatser i regionen sedan den Iran-stödda milisen Kataib Hizbollah meddelade på onsdagen att de avbryter militära operationer mot amerikanska styrkor.

Ett antal Iran-stödda grupper i Mellanöstern har intensifierat attackerna mot USA.

Kriget i Israel

Den palestinska militanta gruppen, som har kontrollerat Gazaremsan i åratal, utlöste ett krig sin brutala attack den 7 oktober.

Israel har bedrivit en förödande offensiv i Gaza sedan den dagen.

Hamas säger att mer än 26 000 människor dödats, majoriteten av dem kvinnor och barn.

Israel insisterar på att de vidtar alla möjliga åtgärder för att undvika att skada civila, men uppger samtidigt att de kommer fortsätta sin offensiv tills Hamas förstörts.

Så hänger det ihop

– Iran är en viktig stödjare till Hamas och de många andra grupper som de stöder i hela regionen, inklusive Houthi-rebellerna i Jemen som har attackerat fartyg i Röda havet och Adenbukten.

Iran stödjer även Hizbollah i Libanon, som har ägnat sig åt regelbunden gränsbeskjutning med israeliska styrkor.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen


07 maj 26

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? 

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna. 

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

–  När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

–  Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen