SVERIGE: Kraftig varning till föräldrar

2022 10 28

Polisen i Jönköping och Södertälje riktar en skarp varning till alla föräldrar i respektive del av landet.

Varningen handlar om både en stor ökning av stök och brott i de småländska städerna Jönköping och Huskvarna, men också om en kraftig nyrekrytering av barn och unga till kriminella gäng.

Någonting som oroar polisen extra mycket är att vissa ungdomar som blandas in i brottsligheten inte är mer än tolv år gamla, rapporterar SVT.

– Det handlar om ungdomar som är ute på stan utan vuxnas närvaro och man blir inblandad i bråk och skapar bråk. Vi har sett exempel på rån, misshandel, olaga hot och narkotika bland annat, säger Maja Karlsson, kommunpolis i Jönköping.

"Föräldrar inte medvetna"

Polisen vänder sig nu till föräldrarna med en kraftig uppmaning om extra stor uppmärksamhet kring vem deras barn umgås med och var de befinner sig.

– Vi tror inte att föräldrar är medvetna om var deras barn befinner sig. Där ser vi det stora problemet. Vi vill uppmärksamma föräldrar att vara nyfikna och engagerade iv ar deras barn är under kvällar och helger, säger Maja Karlsson till SVT.

Skarpare uppmaning i Södertälje

En ännu skarpare uppmaning kommer från Södertäljepolisen. I ett inlägg på sociala medier ber man även föräldrar att hålla koll på om barnen samlar på sig nya eller dyra föremål.

– I samband med senaste tidens skjutvapenvåld har Södertäljepolisen konstaterat att det pågår nyrekrytering av ungdomar till gängkriminalitet. Vi ser att gängen får med sig allt yngre ungdomar som hjälper dem med kriminella handlingar exempelvis att förvara/bära vapen eller narkotika, framhåller polisen på Facebook.

Tvingas in i gäng

Myndigheten flaggar vidare för att barn och ungdomar kan tvingas in i kriminella gäng mot sin egen vilja.

– Det kan till exempel handla om att de hotas och utpressas efter att de fått saker av personer som vill locka in dem i kriminalitet (exempelvis mobiltelefon eller jacka).

Polisen tillägger:

– Det är därför viktigt att Du, som vårdnadshavare, är uppmärksam på vad Ditt barn gör. Ha extra koll på vilka han eller hon umgås med och om barnet till exempel kommer hem med nya eller dyra föremål eller att de rör sig med pengar som det är oklart var de kommer ifrån. Det kan också handla om att de plötsligt börjar bete sig annorlunda inför dig som vårdnadshavare.

Foto: S. Rodgerson

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen