Kraftig varning om antibiotika – läkare måste säga nej

2023 11 17

En av Sveriges regioner slår larm om en dödlig utveckling kopplat till antibiotikaresistens.

Antibiotika är livsviktigt för människor.

Men det kommer också med ett visst pris.

När antibiotika i onödan skrivs ut till patienter försämras immunförsvaret – och det gör folk mer mottagliga för att bli svårt sjuka i infektioner.

– Jag tror inte alla har förstått hur allvarligt problem det är med antibiotikaresistens, säger distriktsläkaren Charlotta Malmer Hagstam i ett pressmeddelande från Region Skåne.

På väg mot dödlig utveckling

Charlotta Malmer Hagstam är även ordförande i Strama Skåne som jobbar med att bevara antibiotika som effektivt läkemedel.

Hon uttrycker stor upprördhet över utvecklingen – och vart den är på väg.

Om ingenting görs kommer infektioner med antibiotikaresistenta bakterier att vara den vanligaste dödsorsaken i världen redan om drygt 25 år.

– När något är för jobbigt, för stort och inte precis omedelbart förestående har vi en tendens att stoppa huvudet i sanden. Problemet med antibiotikaresistens finns, har funnits i några decennier och accelererar hela tiden, säger Charlotta Malmer Hagstam.

Måste säga nej till patienter

Ju mer som används – desto snabbare ökar resistensen hos bakterierna.

Men enligt distriktsläkaren finns det en upplevelse att patienter både vill ha och kräver antibiotika.

– Då behöver man verktyg för att kunna hantera det på ett bra sätt. En sådan diskussion behöver inte sluta med konflikt utan det handlar om att berätta för patienten om varför antibiotika inte behövs, säger Charlotta Malmer Hagstam.

Hon tillägger:

– I en del fall kan det innebära mer skada än nytta för patienten. Antibiotika påverkar ens normalflora i flera månader. Det gör att man lättare riskerar att få infektioner och kanske svårare infektioner, fortsätter hon.

Skriv inte ut till friska barn

Charlotta Malmer Hagstam uppmanar bland annat att läkare inte ska skriva ut antibiotika till i övrigt friska barn mellan ett och tolv år för öroninflammation om inte trumhinnan spruckit.

Det är också viktigt att allmänheten förstår problemet med antibiotikaresistens – och att man inte underskattar kroppens förmåga att hantera infektioner.

– Precis som vi klarar av att läka ut virusinfektioner klarar vi av att hantera infektioner orsakade av bakterier, säger distriktsläkaren.

Foto: S. Bughdaryan

Text: Redaktionen


JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen


FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen