Efter att Donald Trump blev vald till nästa amerikanska president rusade börsen på andra sidan Atlanten.

I Sverige halkade indexen efter, men i dag torsdag har även svenska aktier fått fart efter Riksbankens räntesänkning.

Det rapporterar Dagens industri.

Tydlig uppgång

Indexet OMXSPI stiger med 1,6 procent och OMXS30 med 1,24 procent.

Bland dagens vinnare hittas Storskogen vars aktie rusar med hela 17 procent.

Andra bolag som gått starkt under torsdagen är Dometic Group som stiger med 6 procent, Corem Property Group som går upp med knappt 6 procent och Alleima som stiger med 5,8 procent.

Sänkte räntan igen

Imorse gav Riksbanken besked om att myndigheten sänker räntan med 0,5 procentenheter.

Den nya reporäntan är därmed 2,75 procent, och flera banker följer direkt och sänker bolåneräntorna.

Riksbanken menar att ytterligare sänkningar är att vänta.

– Om inflations- och konjunkturutsikterna står sig kan styrräntan fortsätta att sänkas vid nästa penningpolitiska möte i december och under första halvåret 2025, i linje med vad som kommunicerades i september, framhåller myndigheten.

Osäkerhet efter valet

Riksbanken understryker dock att det finns stora osäkerheter att ta hänsyn till.

– Den ekonomiska utvecklingen är för närvarande svårbedömd, särskilt i omvärlden och inte minst efter det amerikanska valet. 

– Det finns risker kopplade till bland annat den geopolitiska oron, den ekonomiska politiken i omvärlden, kronans växelkurs och den svenska konjunkturen, som kan påverka konjunktur- och inflationsutsikterna och leda till en annan utformning av penningpolitiken.

Även i USA

Även i USA har börsen gått mycket starkt de senaste dagarna.

Efter att indexet S&P 500 stigit med 2,5 procent i går onsdagen har ytterligare ett lyft - den här gången om 0,6 procent - noterats på torsdagen.

Ikväll meddelar Fed-chefen Jerome Powell den amerikanska centralbankens senaste räntebeslut.

Ekonomiska bedömare väntar sig en sänkning om 0,25 procentenheter under kvällen.

Foto: J. Zerdzicki

Text: Redaktionen

Det är klassiska Waxholms hotell som har skickat in en konkursansökan.

Hotellet har funnits sedan 1902 men har nu fått det tufft.

Det rapporterar Sveriges Radio.

“Det gick inte”

Ägaren Therese Liljeqvist förklarar situationen i ett känslosamt inlägg på Facebook.

– Det gick inte. Jag är helt förtvivlad idag för jag har nyss skickat in konkursansökan för Waxholms Hotell. Det är så sorgligt, men det finns ingen annan utväg när de sista halmstrån jag greppade efter inte visade sig hålla, förklarar hon.

– Jag sa upp hyresavtalet i juni och skulle lämnat sista september, och sen accepterade jag att driva hotellet vidare även i oktober för att ge fastighetsägaren ytterligare tid för att hitta en ny operatör. 

– Någon ny operatör har inte presenterats och att fortsätta att driva hotellet med nuvarande hyra och villkor går bara inte.

Efter 122 år

I oktober 1902 öppnade det nybyggda Waxholms Hotell under ledning av Augusta Karlsson. 

En tallrik smör, ost och sill med brännvin kostade då 55 öre, betonar hotellet via sin webbsida.

Krögarna Åke Söderquist och Nicky Forbes tog över driften av hotellet 1981 och lyckades locka mängder av besökare till hotellet.

– 1982 sändes tv-programmet Waxholms 1:an med Bengt Bedrup direkt från Waxholms Hotell och Badholmen som gav bra publicitet och lockade besökare, framhåller Waxholms hotell.

“Har kämpat hårt”

Therese Liljeqvist förklarar att hon ska “jobba igenom allt vad en konkurs kan innebära” och “sätta ny kurs”.

– Jag och all personal på hotellet har kämpat så hårt och det gör ont i själ och hjärta att det ändå slutar såhär, kanske med stängning och kanske med arbetslöshet, detta trots att så mycket har utvecklats positivt på hotellet. Men nu är det som det är. 

Hotellet kommer eventuellt att fortsätta vara öppet under november månad.

Det finns dock beslut som konkursförvaltaren måste ta som kan påverka driften och mycket är oklart gällande vad som blir av situationen framgent.

Arkivfoto: C. Cortijo

Text: Redaktionen

Det visar ny statistik från Matpriskollen. 

Sedan oktober 2023 har priserna för snacks och godis ökat med hela 8,4 procent i genomsnitt. Det är 3,3 procentenheter mer än mejeriprodukter, som tar andraplatsen på prisökningslistan.

”600 miljoner kronor dyrare”

I genomsnitt ökade livsmedelspriserna med 0,2 procent i oktober, enligt Matpriskollen.

– 0,2 procent kan låta som en mycket liten siffra men det innebär faktiskt ungefär 600 miljoner kronor dyrare dagligvaror på årsbasis så det rör sig om ganska stora summor även om vi de senaste åren tyvärr sett betydligt högre ökningar än så, säger Matpriskollens vd Ulf Mazur i ett uttalande.

Enligt Mazur är prisökningarna på mejeriprodukter mest oroväckande.

– Det vi ser är dramatiskt då mejeriprodukter utgör hela 18 procent av totala dagligvaruförsäljningen. så det är en stor del av vad vi handlar och äter.

Tre produkter pekas ut

Tre mejeriprodukter noterade störst prisökningar i oktober. Det rör sig om matfett som ökade mest med 3,6 procent och mjölk & grädde med 2,4 procent.

Arla Foods och Norrmejeriers produkter utgjorde en stor del av prisuppgångarna.

–  Ett Bregottpaket 500 gram, har nu ökat med 10 kronor sedan i våras. Nu steg det 5 kronor eller runt 10 procent. Priserna nu är på samma höga nivå som efter att kriget bröt ut 2022. Detsamma gäller smörpaketen från Arla. Ett laktosfritt smörpaket från Arla kostar nu cirka 75 kronor. En ökning med hela 7 kronor under oktober. Det är stora ökningar och tyvärr är det nog mer att vänta då matfettspriserna ökar i Europa, säger Ulf Mazur.

Därför stiger priset

Enligt Matpriskollen finns det tre anledningar till varför mejeripriserna ökar:

- Avräkningspriset till Arlas bönder har ökat 7 månader i rad och nu höjdes det även för november. Det är nu högre än 2022. Avräkningspriset reflekterar efterfrågan och utbud på mjölk i Europa. Sedan ett tag är efterfrågan mycket högre än utbudet och då stiger priserna och ersättningen Arlabönder i alla länder likaså. Mängden mjölk i Europa minskar och räcker helt enkelt inte till och då stiger priserna. 

- Det andra är den Gröna omställningen, där vi i Sverige måste göra stora klimatinvesteringar för att klara våra klimatmål. Därför fonderar Arla Foods pengar så att man kan stötta initiativ på gårdarna för att göra insatser för biologiska mångfalden och på så sätt minska utsläppen eller användandet av fossila produkter. Det kan tex vara att testa nya foder för att få ner utsläppen av metangas. Det kostar bara för bonden, men man investerar för att möta klimatmålen.

- Det tredje är de ökande förpackningsavgifterna på grund av Producentansvaret för förpackningar som infördes 2023, där producenten av en produkt ska betala kostnaden för återtagningen. Kommunerna sköter insamlingen, men producenterna får notan och därefter vi konsumenter och den ökar hela tiden. 

Källa: Matrpiskollen

Foto: A. Jostelius resp E. Doronila

Text: Redaktionen