JUST NU: Kraftig smittspridning – Fler på sjukhus än vid omikronvågen

2022 12 29

Smittspridningen av covid-19 härjar nu kraftigt runt om i Sverige.

Nu ligger till och med ännu fler smittade inlagda på sjukhus än under omikronvågen som rasade i Sverige i januari 2022.

Rekordhöga antal

Läget avseende coronaviruset är nu dramatiskt i Sverige.

Smittspridningen är stor och antalet personer som lagts in på sjukhus och vårdas med covid-19 är nu uppe i rekordhöga antal.

Hela 2 179 personer har nu drabbats av coronaviruset och har covid-19 på sjukhusen runt om i Sverige.

Det uppger Socialstyrelsen nu på sin webbsida.

Myndigheten förklarar hur de mäter statistiken.

– Antal patienter med covid-19 i Sverige i slutenvård inklusive intensivvård rapporterat av regioner till Socialstyrelsen uppdelat på inrapporterat och en uppskattad total, förklarar myndigheten.

Värre än omikronvågen

Det är det högsta antalet under hela 2022.

När omikronvågen härjade som värst i januari och februari var det som mest 2 138 patienter och det antalet rapporterades den 13 februari, dagen före alla hjärtans dag.

– Vi bedömer samhällsspridningen som omfattande, säger statsepidemiolog Anders Lindblom.

Även områden med riskgrupper drabbas allt hårdare.

– Vi ser en ökning i antal fall av covid-19 inom hemtjänst och på SÄBO, säger statsepidemiologen.

Antalet döda ökar

Den allvarliga smittspridningen i Sverige leder även till att antalet dödsfall ökar.

– Det påverkar belastningen på vården och antalet avlidna, säger statsepidemiologen om den omfattande samhällsspridningen.

Dessvärre riskerar läget att bli ännu värre i januari.

– Det är för tidigt att säga när toppen i smittspridningen kommer att nås, framhåller statsepidemiolog Anders Lindblom.

Det allra högst antalet sjukhusvårdade registrerades 5 januari 2021. Då var det 2 972 personer.

Folkhälsomyndigheten slår fast att smittspridningen är omfattande även när det gäller influensa och RS-virus.

Ökning med 60 procent

På grund av julhelgen kan det vara en viss eftersläpning i data som rapporteras in och antalet diagnosticerade fall kan påverkas av tillfälligt förändrade sökmönster till vård och provtagning menar Folkhälsomyndigheten.

– Bekräftade fall av influensa har ökat med 60 procent mellan vecka 50 och 51.

– Sedan säsongen startade vecka 48 har ökningen av antal fall varit kraftig. Hittills är det influensatyp A som dominerar, betonar Folkhälsomyndigheten.

Myndigheten betonar att man ska vaccinera sig.

Foto: Region Uppsala

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen