VAL 2022: Kraftig S-kritik mot ”trollande”

2022 08 31

Det rapporterar Aftonbladet Kultur med hänvisning till en dataanalys som experteten Alberto Escorcia har utfört.

Hans arbete har tidigare uppmärksammats av bland annat Al-Jazeera, The Guardian och Massachusetts Institute of Technology (MIT).

Escorcias analys fastslår att olika former av automatiserade konton används för att ge vissa inlägg en ökad spridning.

Främst handlar det om tweets från företrädare från SD och M.

Metoden bryter mot plattformens egna regler.

–  Väljarna och medierna får en skev bild av valdebatten på Twitter, och det finns tusentals konton som bryter mot företagets riktlinjer. Det råder inget tvivel om att företaget lätt skulle kunna se det icke-autentiska beteendet på de konton som används. Enligt deras egen policy borde samtliga involverade konton stängas av eller raderas direkt, skriver Aftonbladets Mattias Beijmo.

”Oerhört svagt ledarskap”

Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin reagerar kraftigt på uppgifterna.

Han kräver att Moderaterna agerar och redovisar vad de ska göra åt uppgifterna.

– Det är oerhört graverande att trollfarmar systematiskt lyfter tweets från Moderaternas officiella konto och deras högsta företrädare. Att Kristersson och Strömmer inte orkar ta tag i detta visar på ett oerhört svagt ledarskap, skriver Baudin i ett mejl till Omni.

"Måste hitta en ny dataexpert" 

Riksdagsledamoten Hanif Bali (M) är en av företrädarna som pekas ut i Alberto Escorcias datanalys. Enligt analysen får Balis inlägg en ökad spridning av automatiserade konton. 

Hanif Bali tar uppgifterna med en nypa salt.

– Det är inte sant, men de fick mig för en sekund misstänka att det är sant - men som kanske initierats av en tredje part. Så jag gjorde lite experiment. Verkar inte stämma. Jag tror Aftonbladet kultur måste hitta en ny ”dataexpert”, skriver han på Twitter.

Foto: Socialdemokraterna resp Riksdagen

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen