Kraftig prisförändring för chips och godis

2024 11 06

Snacks och godis är den varukategori som ökat mest i pris.

Det visar ny statistik från Matpriskollen.

Sedan oktober 2023 har priserna för snacks och godis ökat med hela 8,4 procent i genomsnitt. Det är 3,3 procentenheter mer än mejeriprodukter, som tar andraplatsen på prisökningslistan.

”600 miljoner kronor dyrare”

I genomsnitt ökade livsmedelspriserna med 0,2 procent i oktober, enligt Matpriskollen.

– 0,2 procent kan låta som en mycket liten siffra men det innebär faktiskt ungefär 600 miljoner kronor dyrare dagligvaror på årsbasis så det rör sig om ganska stora summor även om vi de senaste åren tyvärr sett betydligt högre ökningar än så, säger Matpriskollens vd Ulf Mazur i ett uttalande.

Enligt Mazur är prisökningarna på mejeriprodukter mest oroväckande.

– Det vi ser är dramatiskt då mejeriprodukter utgör hela 18 procent av totala dagligvaruförsäljningen. så det är en stor del av vad vi handlar och äter.

Tre produkter pekas ut

Tre mejeriprodukter noterade störst prisökningar i oktober. Det rör sig om matfett som ökade mest med 3,6 procent och mjölk & grädde med 2,4 procent.

Arla Foods och Norrmejeriers produkter utgjorde en stor del av prisuppgångarna.

– Ett Bregottpaket 500 gram, har nu ökat med 10 kronor sedan i våras. Nu steg det 5 kronor eller runt 10 procent. Priserna nu är på samma höga nivå som efter att kriget bröt ut 2022. Detsamma gäller smörpaketen från Arla. Ett laktosfritt smörpaket från Arla kostar nu cirka 75 kronor. En ökning med hela 7 kronor under oktober. Det är stora ökningar och tyvärr är det nog mer att vänta då matfettspriserna ökar i Europa, säger Ulf Mazur.

Därför stiger priset

Enligt Matpriskollen finns det tre anledningar till varför mejeripriserna ökar:

- Avräkningspriset till Arlas bönder har ökat 7 månader i rad och nu höjdes det även för november. Det är nu högre än 2022. Avräkningspriset reflekterar efterfrågan och utbud på mjölk i Europa. Sedan ett tag är efterfrågan mycket högre än utbudet och då stiger priserna och ersättningen Arlabönder i alla länder likaså. Mängden mjölk i Europa minskar och räcker helt enkelt inte till och då stiger priserna.

- Det andra är den Gröna omställningen, där vi i Sverige måste göra stora klimatinvesteringar för att klara våra klimatmål. Därför fonderar Arla Foods pengar så att man kan stötta initiativ på gårdarna för att göra insatser för biologiska mångfalden och på så sätt minska utsläppen eller användandet av fossila produkter. Det kan tex vara att testa nya foder för att få ner utsläppen av metangas. Det kostar bara för bonden, men man investerar för att möta klimatmålen.

- Det tredje är de ökande förpackningsavgifterna på grund av Producentansvaret för förpackningar som infördes 2023, där producenten av en produkt ska betala kostnaden för återtagningen. Kommunerna sköter insamlingen, men producenterna får notan och därefter vi konsumenter och den ökar hela tiden.

Källa: Matrpiskollen

Foto: A. Jostelius resp E. Doronila

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen