Kraftig prisförändring för chips och godis

2024 11 06

Snacks och godis är den varukategori som ökat mest i pris.

Det visar ny statistik från Matpriskollen.

Sedan oktober 2023 har priserna för snacks och godis ökat med hela 8,4 procent i genomsnitt. Det är 3,3 procentenheter mer än mejeriprodukter, som tar andraplatsen på prisökningslistan.

”600 miljoner kronor dyrare”

I genomsnitt ökade livsmedelspriserna med 0,2 procent i oktober, enligt Matpriskollen.

– 0,2 procent kan låta som en mycket liten siffra men det innebär faktiskt ungefär 600 miljoner kronor dyrare dagligvaror på årsbasis så det rör sig om ganska stora summor även om vi de senaste åren tyvärr sett betydligt högre ökningar än så, säger Matpriskollens vd Ulf Mazur i ett uttalande.

Enligt Mazur är prisökningarna på mejeriprodukter mest oroväckande.

– Det vi ser är dramatiskt då mejeriprodukter utgör hela 18 procent av totala dagligvaruförsäljningen. så det är en stor del av vad vi handlar och äter.

Tre produkter pekas ut

Tre mejeriprodukter noterade störst prisökningar i oktober. Det rör sig om matfett som ökade mest med 3,6 procent och mjölk & grädde med 2,4 procent.

Arla Foods och Norrmejeriers produkter utgjorde en stor del av prisuppgångarna.

– Ett Bregottpaket 500 gram, har nu ökat med 10 kronor sedan i våras. Nu steg det 5 kronor eller runt 10 procent. Priserna nu är på samma höga nivå som efter att kriget bröt ut 2022. Detsamma gäller smörpaketen från Arla. Ett laktosfritt smörpaket från Arla kostar nu cirka 75 kronor. En ökning med hela 7 kronor under oktober. Det är stora ökningar och tyvärr är det nog mer att vänta då matfettspriserna ökar i Europa, säger Ulf Mazur.

Därför stiger priset

Enligt Matpriskollen finns det tre anledningar till varför mejeripriserna ökar:

- Avräkningspriset till Arlas bönder har ökat 7 månader i rad och nu höjdes det även för november. Det är nu högre än 2022. Avräkningspriset reflekterar efterfrågan och utbud på mjölk i Europa. Sedan ett tag är efterfrågan mycket högre än utbudet och då stiger priserna och ersättningen Arlabönder i alla länder likaså. Mängden mjölk i Europa minskar och räcker helt enkelt inte till och då stiger priserna.

- Det andra är den Gröna omställningen, där vi i Sverige måste göra stora klimatinvesteringar för att klara våra klimatmål. Därför fonderar Arla Foods pengar så att man kan stötta initiativ på gårdarna för att göra insatser för biologiska mångfalden och på så sätt minska utsläppen eller användandet av fossila produkter. Det kan tex vara att testa nya foder för att få ner utsläppen av metangas. Det kostar bara för bonden, men man investerar för att möta klimatmålen.

- Det tredje är de ökande förpackningsavgifterna på grund av Producentansvaret för förpackningar som infördes 2023, där producenten av en produkt ska betala kostnaden för återtagningen. Kommunerna sköter insamlingen, men producenterna får notan och därefter vi konsumenter och den ökar hela tiden.

Källa: Matrpiskollen

Foto: A. Jostelius resp E. Doronila

Text: Redaktionen

JUST NU: Hårda sanktioner mot Ryssland stoppas

2025 10 21

Ett lagförslag som skulle införa nya hårda sanktioner mot Ryssland stoppas tillfälligt.

Den amerikanska senaten lägger ett planerat förslag om nya hårda sanktioner mot Ryssland och dess handelspartner på is.

Beslutet fattades på begäran av Vita huset, som vill invänta resultatet av toppmötet mellan president Donald Trump och Vladimir Putin i Budapest, rapporterar Pravda.

Förslaget pausas

Senaten meddelar att lagförslaget, trots tvåpartistöd nu pausas för att inte underminera Trumps diplomatiska ansträngningar.

– Jag tror att de vill se hur mötet går med Putin, säger John Thune, republikansk majoritetsledare i senaten, till reportrar.

Thune betonar att han står i nära kontakt med senator Lindsey Graham, en av lagförslagets huvudförfattare, som koordinerar sina åtgärder med Vita huset för att avgöra om mötet kan bli produktivt.

En anonym källa uppger att lagförslaget i praktiken är ”totalstoppat” tills efter Trump-Putin-toppmötet.

Detta markerar en tydlig förändring från förra veckan, då Thune menade att det var dags att agera.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trumps möte med Putin på väg att kollapsa

Möte skjuts upp

Nya uppgifter har dock väckt tvivel om huruvida Trump-Putin-mötet överhuvudtaget kommer att bli av, enligt källor till CNN.

Mötet mellan USA:s utrikesminister Marco Rubio och Rysslands Sergei Lavrov, som skulle hållas denna vecka, har skjutits upp av okända skäl.

En källa vid Vita huset uppger till CNN att uppskjutningen beror på att Rubio och Lavrov har mycket olika uppfattningar om hur kriget i Ukraina kan avslutas.

– Deras senaste samtal visade att ryssarna inte har mjukat upp sina maximalistiska krav. Som en följd är det osannolikt att Rubio kommer rekommendera att Trump-Putin-mötet går vidare nästa vecka, säger källan till tidningen.

Datumet den 23 oktober nämndes som en möjlighet, men nu är det oklart när eller om förberedelserna kommer att återupptas.

Politisk osäkerhet

Lagförslaget för sanktioner har över 80 medförfattare, vilket skulle ge tillräckligt stöd för att övervinna ett eventuellt motstånd från Trump.

Men många republikaner har varit försiktiga med att driva frågan utan presidentens uttryckliga godkännande.

Om partiledningen skulle gå vidare utan Trumps stöd riskerar de att hamna i en politiskt utsatt position om Trump senare skulle motsätta sig lagförslaget.

LÄS MER: Allt ska bort – smocka mot Putin nu i veckan

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Natos giganter överens – stort besked för Trumps fredsplan

2025 10 21

Donald Trumps fredsplan för Ukraina får grönt ljus.

Beskedet kommer från tunga allierade inom Nato och EU tillsammans med Ukraina på tisdagen.

I ett gemensamt uttalande meddelar Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Italien, Polen, Norge, Finland, Danmark och Ukraina att samtliga ställer sig bakom fredsplanen från den amerikanska presidenten.

– Vi är alla enade i vår önskan om en rättvis och varaktig fred, som Ukrainas folk förtjänar, framhåller ländernas företrädare tillsammans.

Vill "frysa" kriget

I Trumps förslag ingår att frysa konflikten vid nuvarande frontlinjer.

Förhandlingar “om detaljer kan ske senare”, uttryckte Trump i helgen.

– Vi stöder starkt president Trumps ståndpunkt att striderna bör upphöra omedelbart och att den nuvarande frontlinjen bör vara utgångspunkten för förhandlingarna. Vi står fast vid principen att internationella gränser inte får ändras med våld, meddelar nu nämnda Natoländer tillsammans med Ukraina.

I veckan kommer EU-ledarna att samlas för att vidare diskutera hur arbetet med fredsplanen framöver ska utarbetas.

– Vi måste öka trycket på Rysslands ekonomi och försvarsindustri, tills Putin är redo att sluta fred. Vi utvecklar åtgärder för att utnyttja Rysslands obegränsade suveräna tillgångar till fullo så att Ukraina har de resurser det behöver.

EU varnar: fritt fram för Ryssland

Samtidigt har EU:s utrikespolitiska chef Kaja Kallas varnat för ett scenario där Ukraina måste lämna ifrån sig territorium i förhandlingarna.

Varningen kommer efter att Trumps chefsförhandlare Steve Witkoff pressat den ukrainska presidenten Volodymyr Zelenskyj att avstå Donbasregionen som en del av ett avtal om vapenvila.

– Om vi bara ger bort territorium, då skickar det ett budskap till alla att man bara kan använda våld mot sina grannar och få vad man vill, säger Kallas enligt Politico.

– Jag tycker att det här är väldigt farligt. Det är därför vi har internationell rätt på plats, så att ingen gör det.

LÄS MER: Trumps möte med Putin på väg att kollapsa

Blankt nej från Kreml

Under gårdagen uttalade sig Kreml om Trumps förslag på att frysa konflikten vid nuvarande frontlinjer.

Den ryska regimen säger blankt nej till ett sådant förslag. Kremls talesperson Dmitrij Peskov framhåller att Rysslands målsättningar med kriget kvarstår och att man inte har för avsikt att frysa frontlinjen.

– Det här ämnet har tagits upp flera gånger i ryska och amerikanska sammanhang. Varje gång har vi gett samma svar – och det svaret är välkänt: Rysslands ståndpunkt kommer inte att förändras, säger Peskov till den ryska tidningen Kommersant.

LÄS MER: Allt ska bort – smocka mot Putin nu i veckan

Foto: Simon Dawson / No 10 Downing Street

Text: Redaktionen