Kraftig prisförändring för chips och godis

2024 11 06

Snacks och godis är den varukategori som ökat mest i pris.

Det visar ny statistik från Matpriskollen.

Sedan oktober 2023 har priserna för snacks och godis ökat med hela 8,4 procent i genomsnitt. Det är 3,3 procentenheter mer än mejeriprodukter, som tar andraplatsen på prisökningslistan.

”600 miljoner kronor dyrare”

I genomsnitt ökade livsmedelspriserna med 0,2 procent i oktober, enligt Matpriskollen.

– 0,2 procent kan låta som en mycket liten siffra men det innebär faktiskt ungefär 600 miljoner kronor dyrare dagligvaror på årsbasis så det rör sig om ganska stora summor även om vi de senaste åren tyvärr sett betydligt högre ökningar än så, säger Matpriskollens vd Ulf Mazur i ett uttalande.

Enligt Mazur är prisökningarna på mejeriprodukter mest oroväckande.

– Det vi ser är dramatiskt då mejeriprodukter utgör hela 18 procent av totala dagligvaruförsäljningen. så det är en stor del av vad vi handlar och äter.

Tre produkter pekas ut

Tre mejeriprodukter noterade störst prisökningar i oktober. Det rör sig om matfett som ökade mest med 3,6 procent och mjölk & grädde med 2,4 procent.

Arla Foods och Norrmejeriers produkter utgjorde en stor del av prisuppgångarna.

– Ett Bregottpaket 500 gram, har nu ökat med 10 kronor sedan i våras. Nu steg det 5 kronor eller runt 10 procent. Priserna nu är på samma höga nivå som efter att kriget bröt ut 2022. Detsamma gäller smörpaketen från Arla. Ett laktosfritt smörpaket från Arla kostar nu cirka 75 kronor. En ökning med hela 7 kronor under oktober. Det är stora ökningar och tyvärr är det nog mer att vänta då matfettspriserna ökar i Europa, säger Ulf Mazur.

Därför stiger priset

Enligt Matpriskollen finns det tre anledningar till varför mejeripriserna ökar:

- Avräkningspriset till Arlas bönder har ökat 7 månader i rad och nu höjdes det även för november. Det är nu högre än 2022. Avräkningspriset reflekterar efterfrågan och utbud på mjölk i Europa. Sedan ett tag är efterfrågan mycket högre än utbudet och då stiger priserna och ersättningen Arlabönder i alla länder likaså. Mängden mjölk i Europa minskar och räcker helt enkelt inte till och då stiger priserna.

- Det andra är den Gröna omställningen, där vi i Sverige måste göra stora klimatinvesteringar för att klara våra klimatmål. Därför fonderar Arla Foods pengar så att man kan stötta initiativ på gårdarna för att göra insatser för biologiska mångfalden och på så sätt minska utsläppen eller användandet av fossila produkter. Det kan tex vara att testa nya foder för att få ner utsläppen av metangas. Det kostar bara för bonden, men man investerar för att möta klimatmålen.

- Det tredje är de ökande förpackningsavgifterna på grund av Producentansvaret för förpackningar som infördes 2023, där producenten av en produkt ska betala kostnaden för återtagningen. Kommunerna sköter insamlingen, men producenterna får notan och därefter vi konsumenter och den ökar hela tiden.

Källa: Matrpiskollen

Foto: A. Jostelius resp E. Doronila

Text: Redaktionen

JUST NU: Polisen slår till mot ökänd grupp

2025 07 16

Hackergruppen NoName har genomfört flera cyberangrepp mot svenska myndigheter och mot finanssektorn.

Den ökända gruppen har bland annat legat bakom omfattande överbelastningsattacker mot riksdagen, Försvarsmakten och Skatteverket.

Nu har hackergruppen åkt på ett ordentligt bakslag.

Svensk polis har tillsammans med flera internationella aktörer lyckats skada stora delar av NoNames infrastruktur och verksamhet.

Insatsen, som går under namnet ”Operation Eastwood”, har varit mycket framgångsrik. Flera hundra servrar har slagits ut över hela världen och ett tiotals personer har gripits.

– Genom att vi har slagit ut flera C2-servrar och en omfattande del av deras digitala infrastruktur har vi orsakat avsevärd skada och kraftigt begränsat deras förmåga att slå mot myndigheter och finanssektorn i en nära framtid, säger Steffen Oxenvad, chef för komplexa cyberbrott på polisens nationella operativa avdelning, Noa.

Central roll

Sverige har haft en central roll i genomförandet av operationen, som har samordnats med Europol och Eurojust.

Förutom Sverige har flera andra länder deltagit i insatsen – bland annat Tyskland, Finland, USA och Frankrike.

Koppling till Ryssland

NoName har tydliga ideologiska kopplingar till Ryssland, enligt Polismyndigheten.

– Gruppen hade från början som primärt mål att attackera myndigheter i Ukraina. Efter hand har de skiftat fokus till att även rikta sig mot länder som anses ha stöttat Ukraina i kriget, många av dem inom Nato, skriver polisen.

Hackergruppens mest uppmärksammade cyberattack riktade sig mot Natotoppmötet i Haag i slutet av juni.

LÄS MER: Polisen går ut med Facebook-varning – “Kontot töms”

FAKTA: Operation Eastwood

En internationell operation som har samordnats av Europol och Eurojust
Förutom Sverige har Tyskland, Nederländerna, USA, Spanien, Schweiz, Frankrike, Italien, Tjeckien, Finland, Litauen ingått i operationen tillsammans med stöd från Belgien, Kanada, Estland, Danmark, Lettland, Rumänien och Ukraina.
Flera hundra servrar har slagits ut över hela världen
Två personer har gripits i Frankrike och Spanien och åtta arresteringsordrar har utfärdats av Tyskland, Frankrike och Spanien
Tolv personer har tagits med till förhör
24 husrannsakningar har ägt rum
En stor del av NoNames infrastruktur har förstörts.

Källa: Polisen

Foto: Polisen

Text: Redaktionen

JUST NU: Amerikanskt oljefält attackerat

2025 07 16

Amerikanska oljefält i norra Irak har attackerats.

En omfattande drönarattack har utförts mot anläggnignarna. Som en följd av attacken har oljeproduktionen stoppats, rapporterar Reuters.

Två oljefält– Khormala och Sarsang – har attackerats. Båda ligger i den kurdisktkontrollerade delen av Irak.

En stor brand har brutit ut vid anläggningen i Sarsang. Det finns inga uppgifter om personskador.

Attackerna ska ha utförts från områden som kontrolleras av Iranstödda miliser.

USA bekräftar

Den amerikanska ambassaden i Irak bekräftar uppgifterna.

– Ambassaden uppmanar den irakiska regeringen att "utöva sin befogenhet för att förhindra att väpnade aktörer kan genomföra liknande attacker mot platser på deras territorium”, rapporterar Newsweek.

Hotbild mot amerikanska militärer

Efter att kriget mellan Israel och den palestinska terrorgruppen Hamas eskalerat har attacker mot amerikanska trupper i Mellanöstern ökat.

Iranstödda milisgrupper i Irak ligger bakom flera av angreppen.

Israel krig i Gaza har upprepade gånger använts som ett svepskäl för att legitimera attacker mot amerikansk personal och militär. Ett dussintals robot- och drönarattacker har utförts mot amerikanska styrkor i Irak och Syrien sedan Gazakrigets start.

Skör vapenvila

Efter USA:s attack mot iranska kärnanläggningar i juni befarade omvärlden att konflikten i Mellanöstern skulle eskalera.

Men efter en mindre iransk hämndattack har en vapenvila slutits mellan USA, Israel och Iran.

Den islamistiska diktaturen är dock redo att slå tillbaka om landet attackeras igen. Det säger Irans högste ledare, Ayatolla Ali Khamenei, på onsdagen.

– Om fienden upprepar sin aggression kommer svaret att bli kraftfullare än det slag som de fick erfara under tolvdagarskriget, säger han i ett uttalande.

LÄS MER: Putin har fått tungt besked – direkt från toppminister

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen