JUST NU: Kraftig ökning av smittspridningen i Europa

2022 07 10

Antalet fall av covid-19 ökar nu kraftigt på flera håll i Europa. I Frankrike har 908 000 smittats senaste veckan.

Den senaste statistiken över antalet smittade av coronaviruset visar att en kraftig ökning nu sker i flera länder trots att experterna framhållit att ökningar under sommarmånaderna inte varit sannolika tidigare.

Bör använda munskydd

I Frankrike har 908 000 personer smittats under den senaste veckan och i Italien rör det sig om 647 000 personer.

Orsaken är två nya varianter.

– Omikrons undervarianter BA.4 och BA.5, som nu är dominerande, orsakar en återkomst av epidemin runt om i landet, säger Frankrikes hälsominister Francois Braun rapporterar France 24.

Franska regeringen uppmanar nu befolkningen att använda munskydd vid trängsel samt att de mest sårbara vaccinerar sig ytterligare en gång.

Bland annat uppmanas fransmännen att använda munskydd när man vistas i kollektivtrafiken.

Kraftiga ökningar

Den senaste statistiken visar antalet nya fall för de senaste registrerade 7 dagarna samt förändringen jämfört med två veckor sedan avseende antalet fall respektive dödsfall:

                             Nya fall              Ökning               Dödsfall

Frankrike          908 000             +109 %              +55 %

Italien                647 000             +104 %              +55 %

Spanien             155 000             +31 %                 +95%

Storbrit.            143 000             +19 %                 + 23 %

Statistiken kommer från New York Times senaste uppdatering  i helgen. Då viss eftersläpning kan råda samt mörkertal är de verkliga siffrorna högre.

Sjunde våg

Frankrikes regering bedömer att det är en sjunde våg som nu slår mot landet.

– När vi möte ett virus som rör sig mer och snabbare måste vi skydda befolkningen och värna sjukvården, framhåller franska hälsoministern.

Läget är inte alls lika allvarligt som vid tidigare pandemivågor men uppgången just nu är betydande och franska regeringen bevakar utvecklingen noga.

Framförallt följer regeringen den ökade pressen som den senaste uppgången i antalet fall har på landets sjukvård.

Ökningarna i Frankrike och Italien är betydligt större än i två andra länder som drabbades hårt tidigare under pandemin – Storbritannien och Spanien. Även i de länderna ses uppgångar men inte alls i samma omfattning.

Utvecklingen i Sverige

Även i Sverige ses en ökning men från mycket låga nivåer. Samtidigt kan mörkertalet vara mycket stort då testningen inte är av samma omfattning som tidigare.

– Under vecka 26 rapporterades drygt 4 100 fall av covid-19. Med de efterrapporterade fallen borträknade ses en ökning på 33 procent mellan vecka 25 och 26, framhåller Folkhälsomyndigheten i sin senaste veckouppdatering.

Ökat fyra veckor i rad

Fallen och andelen positiva har ökat varje vecka de senaste fyra veckorna.

Vid tidigare smittvågor har ökningarna kommit först i södra Europa och efter ytterligare några veckor dragit in över Sverige. Om mönstret upprepas kan det leda till stora uppgångar i Sverige framöver.

Arkivfoto: Region Uppsala

Text: Redaktionen


BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen


Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen