JUST NU: Kraftig ökning av smittspridningen i Europa

2022 07 10

Antalet fall av covid-19 ökar nu kraftigt på flera håll i Europa. I Frankrike har 908 000 smittats senaste veckan.

Den senaste statistiken över antalet smittade av coronaviruset visar att en kraftig ökning nu sker i flera länder trots att experterna framhållit att ökningar under sommarmånaderna inte varit sannolika tidigare.

Bör använda munskydd

I Frankrike har 908 000 personer smittats under den senaste veckan och i Italien rör det sig om 647 000 personer.

Orsaken är två nya varianter.

– Omikrons undervarianter BA.4 och BA.5, som nu är dominerande, orsakar en återkomst av epidemin runt om i landet, säger Frankrikes hälsominister Francois Braun rapporterar France 24.

Franska regeringen uppmanar nu befolkningen att använda munskydd vid trängsel samt att de mest sårbara vaccinerar sig ytterligare en gång.

Bland annat uppmanas fransmännen att använda munskydd när man vistas i kollektivtrafiken.

Kraftiga ökningar

Den senaste statistiken visar antalet nya fall för de senaste registrerade 7 dagarna samt förändringen jämfört med två veckor sedan avseende antalet fall respektive dödsfall:

                             Nya fall              Ökning               Dödsfall

Frankrike          908 000             +109 %              +55 %

Italien                647 000             +104 %              +55 %

Spanien             155 000             +31 %                 +95%

Storbrit.            143 000             +19 %                 + 23 %

Statistiken kommer från New York Times senaste uppdatering  i helgen. Då viss eftersläpning kan råda samt mörkertal är de verkliga siffrorna högre.

Sjunde våg

Frankrikes regering bedömer att det är en sjunde våg som nu slår mot landet.

– När vi möte ett virus som rör sig mer och snabbare måste vi skydda befolkningen och värna sjukvården, framhåller franska hälsoministern.

Läget är inte alls lika allvarligt som vid tidigare pandemivågor men uppgången just nu är betydande och franska regeringen bevakar utvecklingen noga.

Framförallt följer regeringen den ökade pressen som den senaste uppgången i antalet fall har på landets sjukvård.

Ökningarna i Frankrike och Italien är betydligt större än i två andra länder som drabbades hårt tidigare under pandemin – Storbritannien och Spanien. Även i de länderna ses uppgångar men inte alls i samma omfattning.

Utvecklingen i Sverige

Även i Sverige ses en ökning men från mycket låga nivåer. Samtidigt kan mörkertalet vara mycket stort då testningen inte är av samma omfattning som tidigare.

– Under vecka 26 rapporterades drygt 4 100 fall av covid-19. Med de efterrapporterade fallen borträknade ses en ökning på 33 procent mellan vecka 25 och 26, framhåller Folkhälsomyndigheten i sin senaste veckouppdatering.

Ökat fyra veckor i rad

Fallen och andelen positiva har ökat varje vecka de senaste fyra veckorna.

Vid tidigare smittvågor har ökningarna kommit först i södra Europa och efter ytterligare några veckor dragit in över Sverige. Om mönstret upprepas kan det leda till stora uppgångar i Sverige framöver.

Arkivfoto: Region Uppsala

Text: Redaktionen


11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen