Kraftig ökning av smittan i Sverige – Tegnell orolig inför julen

2021 11 27

Anders Tegnell är orolig inför julen och nu kommer rapporter om kraftig ökning av smittspridningen i Sverige.

De senaste siffrorna avseende smittspridningen är klart negativa.

Dålig start på veckan

– Den här veckan har börjat med en ganska kraftig ökning av antalet fall. Innan vi har data på vaccinerade respektive ovaccinerade är det inte helt lätt att att skilja på om det också har att göra med vår ändrade provtagningsindikation, med fler som rekommenderas testning. Men vi tror också att det rör sig om en reell smittspridning, säger Folkhälsomyndighetens Sara Byfors, till Expressen.

Läget sämst för ovaccinerade

Folkhälsomyndigheten konstaterar att smittkurvan för ovaccinerade är värre än smittkurvan för vaccinerade och det går helt i linje med forskningen – man löper större risk att smittas och att smitta vidare om man inte är vaccinerad.

Inte bra skydd mot smittspridning

Men även de som är vaccinerade kan smittas.

– Vaccinen skyddar väldigt bra mot allvarlig sjukdom och död men inte lika bra mot smittspridning, säger Sara Byfors.

Nya åtgärder vidtas

För att ytterligare motverka det dödliga coronaviruset har nu Folkhälsomyndigheten beslutat att vidta nya åtgärder. Det handlar om nya regler för vilka som ska stanna hemma vid smitta. Tidigare har det inte gällt vaccinerade.

Fler måste stanna hemma

– Nu justerar vi det här. Den som är vaccinerad behöver ändå stanna hemma och även testa sig om den har hushållskontakt, säger Sara Byfors till Expressen.

Ökad press på sjukvården

Från en rad länder kommer nu rapporter om kraftig ökad smittspridning och även ökad belastning på sjukvården och på intensivvårdsavdelningar.

I Sverige har vaccinationstakten avseende dos 3 gått långsamt och oron är nu påtaglig för att svenska pensionärer som fått två doser men ännu inte hunnit få sin tredje dos kan smittas och bli svårt sjuka.

Vore olyckligt till julen

Anders Tegnell uttrycker oro i DN kring den långsamma vaccinationstakten för dos 3.

– Vi skulle vilja att det gick fortare. Julen börjar närma sig. De här grupperna borde verkligen få en möjlighet att vaccinera sig. Det vore väldigt olyckligt med en stor spridning när vi träffas under julen, säger Anders Tegnell till DN.

Foto: Folkhälsomyndigheten

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen