Kraftig kritik mot nytt kostråd

2023 06 19

För första gången på över tio år ska rekommendationerna uppdateras.

Men de nya kostråden kritiseras.

400 näringsexperter, som har granskat NNR:s rekommendationer, reagerar kraftigt på råden för ultraprocessad mat, rapporterar SvD.

”Felaktig framställning”

En uppmaning om att äta mindre ultraprocessad mat saknas i rapporten.

Det förvånar många näringsexperter.

Marit Kolby är livsmedelsbiolog och en av kritikerna.

Hon anser att de nya rekommendationerna ger en felaktig bild av konsekvenserna med ultraprocessad mat.  

–  I bakgrunds­artikeln konstateras det att det finns en solid evidens för att begränsa intaget av ultra­processad mat, men i utkastet till rapporten finns inga sådana råd. Kommittén framhåller också kunskaps­underlaget som begränsat och osäkert. Det är en felaktig framställning, särskilt gällande fetma och övervikt, säger Marit Kolby till SvD.

Risk för flera sjukdomar

Filippa Juul, livsmedelsforskare vid NY University School of Global Public Health, är en av författarna till bakgrundsartikeln.

Hon delar Marit Kolbys bedömning.

– Studierna visar entydigt att det finns starka samband mellan ultraprocessad mat och flera typer av hälsomarkörer, som dödlighet, fetma och diabetes. Jag står för det jag skrev i bakgrundskapitlet, men inte för det som kommittén har skrivit i slutrapporten, säger Filippa Juul till SvD

Svarar på kritiken

NNR-kommittén har svarat på kritiken.

De lyfter bland annat att begreppet ”ultraprocessad mat” omfattar flera matvaror som redan omfattas av de nya råden.

Kommittén anser även att det inte finns tillräckligt med kunskap om att ultraprocessad mat försämrar hälsan.

Fakta ultraprocessad mat

- Ultraprocessad mat är ett begrepp som syftar på livsmedel som har bearbetats ”mycket” eller på ett sätt som är negativt för hälsan.

-  Produkter med tillsatt fett och socker klassas som ultraprocessad. Exempelvis chips, glass, godis, choklad, sötade frukostflingor. Processat kött som korv och chark räknas också som ultraprocessad.

- Det finns många studier som visar att risken för fetma och kroniska sjukdomar ökar om man äter mycket ultraprocessad mat, men det finns även ultraprocessad mat som betraktas som hälosam.

- Exempel på livsmedel som skulle bidra till hälsosamma matvanor men som också klassas som ultraprocessade, beroende på vad de innehåller, kan vara:

• färdigmat som liknar det man skulle kunna laga själv, exempelvis soppa, fylld pasta, smörgås eller wrap, fryst pizza eller dumplings
• fullkornsbröd som har tillverkats industriellt och innehåller extra gluten
• grönsaksburgare som innehåller sojaprotein
• granola som innehåller fibrer som ger sötma
• smaksatt färskost med ett stabiliseringsmedel
• fettreducerad majonnäs med en emulgeringsmedel för att göra den 

Källa: Livsmedelsverket 

Foto: L Hansel

Text: Redaktionen

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 30

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen