Kraftig kritik mot nytt kostråd

2023 06 19

För första gången på över tio år ska rekommendationerna uppdateras.

Men de nya kostråden kritiseras.

400 näringsexperter, som har granskat NNR:s rekommendationer, reagerar kraftigt på råden för ultraprocessad mat, rapporterar SvD.

”Felaktig framställning”

En uppmaning om att äta mindre ultraprocessad mat saknas i rapporten.

Det förvånar många näringsexperter.

Marit Kolby är livsmedelsbiolog och en av kritikerna.

Hon anser att de nya rekommendationerna ger en felaktig bild av konsekvenserna med ultraprocessad mat.  

–  I bakgrunds­artikeln konstateras det att det finns en solid evidens för att begränsa intaget av ultra­processad mat, men i utkastet till rapporten finns inga sådana råd. Kommittén framhåller också kunskaps­underlaget som begränsat och osäkert. Det är en felaktig framställning, särskilt gällande fetma och övervikt, säger Marit Kolby till SvD.

Risk för flera sjukdomar

Filippa Juul, livsmedelsforskare vid NY University School of Global Public Health, är en av författarna till bakgrundsartikeln.

Hon delar Marit Kolbys bedömning.

– Studierna visar entydigt att det finns starka samband mellan ultraprocessad mat och flera typer av hälsomarkörer, som dödlighet, fetma och diabetes. Jag står för det jag skrev i bakgrundskapitlet, men inte för det som kommittén har skrivit i slutrapporten, säger Filippa Juul till SvD

Svarar på kritiken

NNR-kommittén har svarat på kritiken.

De lyfter bland annat att begreppet ”ultraprocessad mat” omfattar flera matvaror som redan omfattas av de nya råden.

Kommittén anser även att det inte finns tillräckligt med kunskap om att ultraprocessad mat försämrar hälsan.

Fakta ultraprocessad mat

- Ultraprocessad mat är ett begrepp som syftar på livsmedel som har bearbetats ”mycket” eller på ett sätt som är negativt för hälsan.

-  Produkter med tillsatt fett och socker klassas som ultraprocessad. Exempelvis chips, glass, godis, choklad, sötade frukostflingor. Processat kött som korv och chark räknas också som ultraprocessad.

- Det finns många studier som visar att risken för fetma och kroniska sjukdomar ökar om man äter mycket ultraprocessad mat, men det finns även ultraprocessad mat som betraktas som hälosam.

- Exempel på livsmedel som skulle bidra till hälsosamma matvanor men som också klassas som ultraprocessade, beroende på vad de innehåller, kan vara:

• färdigmat som liknar det man skulle kunna laga själv, exempelvis soppa, fylld pasta, smörgås eller wrap, fryst pizza eller dumplings
• fullkornsbröd som har tillverkats industriellt och innehåller extra gluten
• grönsaksburgare som innehåller sojaprotein
• granola som innehåller fibrer som ger sötma
• smaksatt färskost med ett stabiliseringsmedel
• fettreducerad majonnäs med en emulgeringsmedel för att göra den 

Källa: Livsmedelsverket 

Foto: L Hansel

Text: Redaktionen

Faktura på väg: Svenskar kan få höga böter

2026 08 05

Varningen kommer från Olle Haglund, jurist på Riksförbundet M Sverige.

Han flaggar för att olika böteskrav kan dimpa ner i svenska folkets brevlådor de kommande månaderna.

– Vi ser en tydlig topp under augusti och september. Många har kört genom länder som Danmark, Tyskland, Österrike, Italien och Ungern, och det är därifrån många böter kommer, säger Haglund till Jönköpings Posten.

1 500 kronor

Majoriteten av böterna handlar om hastighetsöverträdelser, missade vägavgifter och parkeringsböter.

Men det finns även andra fällor, som kan leda till omfattande bötesbelopp.

En sådan fallgrop är exempelvis ett nytt diamantformat vägmärke i Frankrike, som markerar att ett körfält är reserverat enbart för vissa fordon. Den som råkar köra i körfältet riskerar böter på hela 1 500 kronor, rapporterar bilsajten Carup.

Att omedvetet köra på fel väg är ett vanligt misstag, konstaterar Olle Haglund.

–  Man kanske kör in på ett torg i en medeltida stad utan att veta att det är förbjudet. Det är lätt hänt som turist när man inte är van vid att köra på ett visst ställe, säger han till JP.

Dolda fällan

Andra vanliga bötesfällor under bilsemestern är de miljözoner som finns i Europa. 

– Våra medlemmar har tillgång till ett omfattande informationsmaterial och personlig reserådgivning. Men varje år är det många andra som hör av sig efter att ha fått böter för missade vägavgifter och miljözoner, säger Katja Runestam Prinzell, bilreserådgivare på M Sverige.

ANDRA LÄSER: Kraftig sänkning vid pump 

Hela listan

Miljözoner blir allt vanligare i Europa. Allt fler städer förbjuder biltrafik i centrum, utom för fordon med tillstånd.

Riksförbundet M Sverige har listat de vanligaste vägavgifterna och miljözonerna i populära resmål:

• Belgien: Utlandsregistrerade bilar som vill köra i Antwerpen, Bryssel eller Gent måste uppfylla utsläppskraven och kostnadsfritt lista sig i en databas. Dieselbilar i miljöklass Euro 4 eller lägre betalar en avgift.
• Danmark: Dieseldrivna bilar måste uppfylla minst Euro 5-kraven för att få köras i de miljözoner som finns i Köpenhamn samt i Odense, Århus och Ålborg. Övervakningen sker elektroniskt.
• Frankrike: Flera städer har infört miljözoner, Zones à cirkulation restreinte. För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Vignette Crit´Air – sitta på vindrutan. Ett flertal områden i omfattas dessutom av tillfälliga, väderberoende miljözoner, zone de protection de l´air, som kan aktiveras från den ena dagen till den andra.
• Italien: Förbudskylten Zona Traffico Limitato ser man i många italienska städer. Den som bryter mot förbudet fotograferas och böterna letar sig hem till dig i Sverige. Har ZTL-skylten passerats flera gånger får du nya böter varje gång.
• Nederländerna: Miljözoner med dieselförbud (Milieuzonen). Påverkar dieselbilar och tyngre fordon. Övervakning sker via vägkameror.
• Norge: Vägavgifter kallas bompengar och är rätt vanligt förekommande. Personbilar betalar enklast med ett autopass som bör skaffas innan avresan.
• Portugal: Flera städer har begränsande trafikzoner, bland annat Lissabon där äldre fordon av miljöskäl inte får köra.
• Spanien: Större städer har infört lågemissionszoner som kräver en utsläppsdekal – Distintivo Ambiental – på bilen. Zonerna finns i fyra nivåer, den högsta tillåter endast eldrift. Utländska fordon kan inte skaffa de spanska miljödekalerna, men miljödekaler från Tyskland och Frankrike accepteras. Det finns även lokala bestämmelser, som olika körförbud i centrala Madrid, Barcelona och delar av Valencia.
• Tyskland: Ett sjuttiotal tyska städer har infört miljözoner Umweltzonen.  För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Feinstaubplakette – sitta på vindrutan. Gäller även el-bil.
• Frankrike, Italien, Spanien, Portugal: Flertalet motorvägar ägs och underhålls av privata bolag. Betala i bemannade betalstationer längs vägen eller när du svänger av, kontant eller med bankkort. ”Free-flow” med betalning on-line eller i särskild servicestation blir alltmer vanlig.
• Österrike, Schweiz, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern: Vid motorvägskörning krävs ett klistermärke på vindrutan eller den digitala varianten e-vignette. Vignetter finns för kortare eller längre perioder, i Schweiz enbart för ett helt år, och vignettelösa fordon bötfälls. Tunga husbilar kan behöva betala kilometeravgift.
• Bulgarien, Rumänien: Vignettesystem för alla vägar, inte bara motorvägar.
• Polen, Kroatien, Serbien, Nordmakedonien, Grekland, Turkiet: Helt eller delvis avgiftsbelagda motorvägar. Betalning i bemannade betalstationer.

LÄS OCKSÅ:Ryssarna avslöjade – skakande filmklipp visar 

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen