Kraftig jordbävning – minst 95 döda hittills

2025 01 07

En kraftig jordbävning skakar Tibet.

Jordskalvet ägde rum i natt i bergsregionen Himalaya nära Nepal i västra Kina.

Minst 95 personer har hittills förlorat livet, enligt lokala medier.

För närvarande saknas många detaljer i vad som har hänt men enligt de första uppgifterna ska människor ha dött i minst tre olika städer och byar, uppger AP.

I Nepals huvudstad, Katmandu, ledde jordbävningen till att invånare i panik sprang ut från sina hem efter att de väckts av skakningarna.

– Vi kände en mycket kraftig jordbävning. Hittills har vi inte fått någon rapport om skador eller fysiska förluster, säger Anoj Raj Ghimre som är distriktschef i Solukhumbu, precis nedanför Mount Everest.

Magnitud 7,1

Enligt amerikanska US Geological Survey handlar det om en jordbävning med magnitud 7,1. 

Det innebär att den räknas som ett jordskalv av den större kategorin, enligt richterskalan (se faktaruta nedan).

Skalvet var centrerat kring Tibetregionen PÅ cirka tio kilometers djup.

Omkring 800 000 människor ska ha känt av jordbävningen och det har rapporterats om flera efterskalv med magnituder upp till 4,4.

Dödade 70 000

Sydvästra delarna av Kina, Nepal och norra Indien drabbas ofta av jordbävningar

År 2008 dödades nästan 70 000 människor i den kinesiska provinsen Sichuan efter ett enormt skalv.

Sju år senare dog 9 000 personer i ett jordskalv med magnitud 7,8 nära Katmandu , vilket var den värsta jordbävningen som någonsin drabbat Nepal.

Fakta: Richterskalans intervaller

Jordskalv på 4,5 eller större är starka nog för att registreras globalt.

Nedan ser du skalans intervaller och vilken benämning som används för respektive intervall.

  • 0,0-2.0: Mikro
  • 2,0-2,9: Mycket små
  • 3,0-3,9: Mindre
  • 4,0-4,9: Lätt
  • 5,0-5,9: Medel
  • 6,0-6,9: Stark
  • 7,0-7,9: Större
  • 8,0-8,9: Stor
  • 9,0 eller större: Sällsynt stor

Arkivfoto: D. Goudreau

Text: Redaktionen

JUST NU: Covid-19 ökar – blixtinkallar till pressträff

2025 11 27

Regeringen och Folkhälsomyndigheten har kallat till en plötslig pressträff om smittspridningen i Sverige.

Influensan och covid-19 har fått fart.

Nu uppmärksammas saken på en direktsänd presskonferens där både regeringen och Folkhälsomyndigheten deltar.

– Vi kan de närmaste veckorna förvänta oss en ökning av smittspridningen, säger socialminister Jakob Forssmed enligt Aftonbladet.

"Dubbelt så många"

Enligt Olivia Wigzell, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten, rapporterades 187 fall av  säsongsinfluensa enbart förra veckan.

– Det var dubbelt så mycket som veckan innan, säger hon på samma pressträff.

Jakob Forssmed understryker att det är “hög tid att vaccinera sig” och uppmanar alla som inte gjort det och som tillhör en riskgrupp att göra så.

"Kommer se en ökning"

Erik Sturegård, tillförordnad statsepidemiolog, har tidigare på torsdagsmorgonen också talat om det pågående influensautbrottet.

Enligt experten kommer det tidigare än vanligt i år. Han säger även att det finns ett stort mörkertal med “betydligt större smittspridning", rapporterar SVT.

– Nu kommer vi se en ökad smittspridning under ett antal veckor eller någon månad, säger Erik Sturegård till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Tog godis med händerna i butik – så mycket tvingas han betala

Kan påverka sjukvården

Det är den så kallade k-varianten som gjort att smittspridningen dragit igång så pass tidigt på säsongen.

K–varianten är en ny mutation av influensaviruset och kan enligt Sturegård påverka sjukvården.

– Vi ser en risk att den här varianten lättare kan smita undan immunförsvarets skydd, vilket innebär att skulle kunna bli en tuffare influensasäsong än vanligt, sade Erik Sturegård till SvD förra veckan.

Symtomen är ofta feber, muskelvärk och allmänt dåligt mående.

Nuvarande vaccin skyddar mot svår sjukdom.

LÄS MER: Populära räkor i butiker utreds – kan vara farliga

Foto: Fusion Medical Animation resp Simon Samuelsson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kalldusch för skattebetalare: 3,6 miljarder kronor har hamnat fel

2025 11 27

Nu kommer ett stort larm om socialförsäkringen, som finansieras genom skatter och sociala avgifter.

Hela 3,6 miljarder kronor av ersättningar från socialförsäkringen har hamnat i gängkriminellas fickor, uppger Polismyndigheten och Försäkringskassan.

Totalt får 4 000 av Sveriges runt 62 000 gängkriminella individer en grundförsörjning från sjukpenning, sjukersättning eller olika arbetsmarknadsstöd, enligt granskningen.

– Den bekräftar än en gång att gängkriminella använder socialförsäkringen som grundinkomst och för att på så sätt skapa en fasad av vita inkomster, säger Nils Öberg, generaldirektör på Försäkringskassan.

Flera typer av ersättning

Sammanlagt beräknas 3,6 miljarder kronor ha betalats ut till gängkriminella individer. 

I genomsnitt har de gängkriminella fått ut omkring 1,5 miljoner kronor i sjukersättning, 900 000 kronor i sjukpenning och 600 000 kronor i arbetsmarknadsstöd.

Försäkringskassan ska gå igenom samtliga beslut på nytt för att stoppa utbetalningarna där det är möjligt. 

–  Vi ser en ökad gängkriminalitet som angriper hela samhället och vi jobbar nu på bred front för att säkra välfärdssystemet. Den här rapporten är ett resultat av att vi myndigheter nu kan dela information med varandra i betydligt större omfattning än tidigare. Därmed kan vi lättare slå sönder den kriminella ekonomin, säger Nils Öberg.  

LÄS MER: Vattenfall höjer avgifterna rejält 

FAKTA: Utdrag från granskningen

- Analysen har tittat på hur av polisen utpekade gängkriminella individer använder socialförsäkringen som en grundförsörjning, som bland annat ger en fasad i form av en vit inkomst.  

- De ersättningar som framförallt används som grundförsörjning är sjukersättning, sjukpenning och aktivitetsstöd (arbetsmarknadsstöd).  

- Analysen tittar också på i vilken omfattning underhållsstöd bidrar till gängkriminellas ekonomi.  

- Av de företag som sjukanmäler de gängkriminella individerna har ungefär en tredjedel nuvarande eller historiska företrädare som är andra gängkriminella. Över 80 procent av bolagen har någon koppling till andra gängkriminella.  

- I genomsnitt har de granskade individerna fått 1,5 miljoner kronor i sjukersättning, 900 000 kronor i sjukpenning eller 600 000 kronor i arbetsmarknadsstöd.  

- Sammanlagt har individerna över tid fått runt 3,6 miljarder kronor från dessa tre ersättningar.

Källa: Försäkringskassan

LÄS OCKSÅ: Omtyckt restaurangkedja riskerar konkurs

Foto: M. Washington

Text: Redaktionen