Kraftig förändring på bostadsmarknaden

2024 03 08

En stor förändring på den svenska bostadsmarknaden kan nu konstateras.

Efter en smärre chock under de senaste årens räntehöjningar har antalet affärer nu börjat öka igen – och det med besked.

I februari såldes 12 500 bostäder vilket är en ökning på tio procent jämfört med motsvarande månad 2023, enligt Svensk Mäklarstatistik.

Av dessa var 8 800 bostadsrätter och 3 700 villor och det senare innebär en ökning på hela 14 procent.

– Att fler affärer går till avslut är ett lovande tecken på att marknaden börjar vakna till liv efter en lång vinterdvala, säger Oskar Öholm, vd på Mäklarsamfundet.

Om trenden håller i sig återstår att se, men antalet affärer under januari och februari var ungefär lika många som samma period 2019.

I Storstockholm ökade priserna med en halv procent medan förändringen för Storgöteborg och Stormalmö låg på +0,1 respektive -1,1 procent.

"Visst vårtecken"

Banken SBAB och Booli:s indikator Bomarknaden är också optimistiska.

Medan Bomarknadstempen i januari inte visade på någon som helst tjällossning på bostadsmarknaden kan nu ett visst vårtecken skönjas sett till att annonstiderna sjunkit något den senaste tiden, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

– Normalt brukar särskilt villamarknaden vakna till liv under vårmånaderna

Det i kombination med nya signaler från Riksbanken om kommande räntesänkningar senast till sommaren borde få temperaturen att stiga lite ytterligare.

Dock fortsatt kyligt

SBAB uppmanar emellertid att behålla fötterna på jorden.

Läget är dock sammantaget fortsatt kyligt i Sverige som helhet liksom i alla tre storstadsområdena. Ett skäl till det är att det redan stora utbudet av lägenheter fortsätter att öka drivet av bland annat flera återpubliceringar, framhåller banken.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen


Nytt förbud på många arbetsplatser – två miljoner svenskar berörs

2024 10 31

Möjligheten att jobba hemifrån förbjuds nu i snabb takt.

Förändringen drivs på i många svenska företag i flera branscher.

Ett sådant förbud påverkar potentiellt två miljoner svenskar som under årets andra kvartal jobbade på distans.

Branschorganisationen Sveriges ingenjörer är kritisk. Ingenjörer är en av de yrkesgrupper där flest arbetar på distans, över 70 procent.

– En snabb och ogenomtänkt begränsning av distansarbetet kan få stora negativa konsekvenser. Ingen vinner på att backa in i framtiden, säger Johan Kreicbergs, chefsekonom på Sveriges Ingenjörer, i en kommentar.

Ser flera risker

Enligt organisationen har var fjärde fackklubb redan skärpt kraven på kontorsnärvaro under det senaste året.

Många företag som ännu inte agerat planerar att göra det inom kort.

Det visar Sveriges ingenjörers enkätundersökning som omfattar 476 fackklubbar och akademikerföreningar på arbetsplatser i hela Sverige.

– De företag som begränsar möjligheterna till distansarbete kommer få svårare att behålla sin nyckelpersonal, säger Johan Kreicbergs.

– Det finns också en risk för att den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden minskar. Ökad kontorsnärvaro kommer också ha negativa konsekvenser för klimatet genom den ökade bilpendlingen.

"Allvarliga konsekvenser"

Sveriges ingenjörer pekar på att ett förbud mot att jobba hemifrån kan få “allvarliga konsekvenser”.

Man hänvisar bland annat till en studie från Stanfords universitet som visar att begränsningar i distansarbete inte leder till bättre lönsamhet för företagen.

Dessutom ser organisationen risker med försämrad arbetsmiljö, större personalomsättning, ökade utsläpp från bilpendling och utökad geografisk rörlighet.

– Det finns ingen tvekan om att distansarbete går att kombinera med en extrem innovationsförmåga. Vad som passar bäst att utföra på kontoret respektive på distans kan variera mellan företag, arbetsuppgifter och individer. Det är viktigt att vi gemensamt mellan individ, fack och arbetsgivare försöker mejsla ut lösningar som passar bäst på respektive företag, säger Johan Kreicbergs.

Foto: Magnet Me

Text: Redaktionen


Klädkedja i konkurs – hade 27 butiker i Sverige

2024 10 31

Under sina glansdagar hade kedjan hela 27 klädbutiker i landet.

Men nu tycks framgångssagan definitivt vara till ända.

Efter ett par år av krisrubriker kastar nu klädkedjan Family House in handduken och går i konkurs, rapporterar flera medier.

– Jag ska annonsera ut rörelsen till försäljning, säger konkursförvaltaren Björn Christoffersson till Smålands-Tidningen.

Möttes av lapp i dörren

Det är det andra konkursbeskedet på fyra år för den klassiska kedjan.

Senast skedde det i januari 2021 då man ansökte om konkurs för sju av sina då 17 kvarvarande butiker. 

Vid det tillfället berodde det på pandemins effekter, men man räddades i sista stund av den tidigare ägaren Jan Karlsson som sedan sålde vidare bolaget till Vinditio Retail of Sweden – som i sin tur ägs av Spigan AB och JG Company Sweden AB.

I dagarna har dock kunder mötts av lappar i dörren till de åtta butiker som nu finns kvar. På lapparna står det att man håller stäng på grund av konkurs.

Beskedet gäller bland annat butikerna i Habo, Hultsfred, Tidaholm, Växjö, Osby, Eksjö och Åtvidaberg.

Hade tänkt att satsa

Det är moderbolaget Vinditio Retail of Sweden som lämnat in ansökan om konkurs.

Nyheten kommer efter att Family House, trots de senaste årens motgångar, framhållit att man är redo för att expandera och satsa på nytt, enligt Market.

När Family Houses butik i Alvesta stängde i somras lovade nuvarande ägare Mikael Ask att trenden inte skulle fortsätta.

– Det här är den sista vi lägger ner nu, sade han till Smålandsposten vid tillfället.

Försöker sälja vidare 

Någon mer konkret förklaring till konkursbeskedet har Family House ännu inte gett.

På lapparna som satts upp på butikernas dörrar står det bara att “mer information kommer”:

Enligt Björn Christoffersson är det viktigaste just nu att få igång verksamheten och hitta en köpare.

– Det verkar vara ett rätt så stort intresse för butikerna, säger konkursförvaltaren.

Family House grundades i Växjö 2006 och växte snabbt.

Pandemin, Rysslands krig mot Ukraina och lågkonjunkturen har dock av lokala medier pekats ut som faktorer som fällt klädkedjan.

Dålig lönsamhet var exempelvis förklaringen till att butiken i Alvesta stängde i somras.

Foto: A. Beliaikin

Text: Redaktionen