SVERIGE: Kraftig förändring på arbetsmarknaden i januari

2023 02 17

Sysselsättningen i Sverige ökade rejält i januari.

Det visar den senaste statistiken från Statistiska centralbyrån, SCB.

I januari 2023 var 5 144 000 personer sysselsatta.

Det är en ökning med 114 000 jämfört med januari 2022.

– Vi ser en ökning av sysselsättningen i januari 2023 jämfört med samma månad 2022. Samtidigt ser vi inga stora förändringar i arbetslösheten men däremot minskar långtidsarbetslösheten, säger Michella Szukis, statistiker på Arbetskraftsundersökningarna på SCB.

Antalet arbetslösa var 422 000 och arbetslöshetstalet var 7,6 procent. Antalet långtidsarbetslösa minskade med 34 000 till 122 000.

– Säsongrensade och utjämnade data visar på en ökning av både antalet och andelen sysselsatta, och på en viss minskning av arbetslöshetstalet som var 7,2 procent, uppger SCB.

Minskad frånvaro

Antalet personer som var frånvarande från arbetet, i synnerhet på grund av sjukdom, minskade betydligt i januari 2023 jämfört med samma månad förra året.

Det förklaras till största del av den ovanligt höga sjukfrånvaron i januari 2022.

– I januari 2023 var antalet personer frånvarande hela veckan 654 000, vilket är en minskning med 163 000 jämfört med motsvarande månad föregående år, framhåller SCB.

Större arbetskraft

Procentuellt ökade sysselsättningsgraden med  1,1 procentenheter till 68,1 procent.

För kvinnor var sysselsättningsgraden 65,3 procent och för män var den 70,8 procent.

Antalet sysselsatta kvinnor var 2 422 000 i januari. Antalet sysselsatta män ökade med 60 000 till 2 722 000.

Fakta sysselsättning

- Sysselsättning är ett begrepp som i statistiken används för att visa hur många som arbetar. 

- En person räknas som sysselsatt när denna har utfört minst en timmes arbete under en referensvecka.

- Arbetet kan vara som anställd, egen företagare eller att man hjälper till i familjens företag.

Källa: Ekomomifakta.se

Foto: M. Bjork

Text: Redaktionen


JUST NU: Stort besked från Nordens länder – Natochefen imponerad

2025 11 13

De nordiska länderna går samman med de baltiska länderna.

Det handlar om ett omfattande nytt stöd till Ukraina.

De ukrainska soldaterna fortsätter att strida mot ryska styrkor – som just nu trycker på ordentligt kring Pokrovsk i de östra delarna av landet.

På torsdagen går de nordiska länderna samman med de baltiska länderna för ett nytt stort stödpaket till Ukraina, rapporterar Euronews.

Stort stödpaket

Sverige, Finland, Norge, Danmark, Island, Estland, Lettland och Litauen har gått samman för att skicka ett nytt stödpaket med militärt materiel till Ukraina.

Stödpaketet är värt omkring 500 miljoner dollar – knappt fem miljarder svenska kronor – och utgår från det så kallade PURL-initiativet där Ukrainas allierade finansierar amerikanska vapen som skickas till det krigshärjade landet.

Natochefen imponerad

Natochefen Mark Rutte tycks vara imponerad av de nordiska och baltiska länderna.

– Våra nordiska och baltiska allierade intensifierar sina insatser för att finansiera ytterligare ett paket med kritisk militär utrustning till Ukraina, säger han enligt Euronews.

– Denna utrustning är oerhört viktig när Ukraina går in i vintermånaderna och leveranser genom PURL flödar in i Ukraina.

Läs mer: Sjukdom från första världskriget upptäckt i Ukraina

Så mycket från Sverige

Sverige bidrar med cirka 600 miljoner kronor.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Sverige bidragit med cirka 90 miljarder kronor i militärt stöd till Ukraina. 

“Kommer fortsätta”

Försvarsminister Pål Jonson (M) kommenterar dagens besked.

– Bidraget stärker Ukrainas luftförsvarsförmåga och försvar mot Ryssland, säger han.

– Ryssland utgör ett hot mot Europa och Sverige kommer fortsatt agera med andra via finansiella, militära och humanitära medel för att stödja Ukraina och skydda Europa.

Läs mer: Macron säker: Här kommer nästa krig starta

Foto: Magnus Liljegren regeringskansliet

Text: Redaktionen


Flamingomissiler har slagit ner – Ryssland kan inte försvara sig

2025 11 13

Ukraina har gått till attack.

På torsdagen meddelar landets militär att dess styrkor har attackerat en oljeterminal på den ryskockuperade Krymhalvön och en oljedepå i Zaporizjzjaregionen.

Dessutom rapporteras det om flera explosioner i den ryska staden Orjol, som är belägen 350 kilometer söder om Moskva.

Avancerade kryssningsrobotar

Enligt uppgift ska Ukraina ha använt sig av långräckviddiga kryssningsrobotar av modellen Flamingo i attacken mot Orjol. Det ukrainsktillverkade vapnet anses för närvarande vara landets mest avancerade kryssningsrobot.

Drönare och robotar har även avfyrats mot militära mål i andra ryska regioner.

– Ukrainas generalstab bekräftar att samordnade attacker har genomförts mot ett dussintals militära och logistiska anläggningar över hela Ryssland och ockuperade ukrainska territorier, rapporterar Kyiv Post.

Skadeomfattningen av attacken utreds för närvarande, uppger generalstaben.

LÄS MER: ”Alla förbereder sig för krig” – Putinallierad slår larm 

Kan inte försvara sig

De senaste månaderna har Ukraina utfört flera framgångsrika luftattacker mot ryska energi- och försvarsanläggningar. Konsekvenserna märks redan – den ryska oljeproduktionen har minskat kraftigt efter att flera raffinaderier slagits ut.

Flera experter och bedömare menar att Ryssland har svårt att försvara sig mot angreppen. Landets luftförsvar har försvagats kraftigt av korruption, en pressad ekonomi och det utdragna kriget i Ukraina.

Att Ryssland dessutom är världens största land till ytan försvagar försvarsförmågan ytterligare, konstaterar Anders Puck Nielsen, militäranalytiker vid den danska försvarsakademin.

– Ryssland har svårt att försvara sig mot Ukrainas attacker, och det finns flera anledningar till det. För det första är Ryssland ett enormt land med många olika mål. För det andra har Ukraina fått längre räckvidd på sina vapen, säger han till TV2.

LÄS OCKSÅ: Akut kris: alla kan tvingas lämna Irans huvudstad

Foto: Ukrainas generalstab

Text: Redaktionen