Kraftig förändring gällande adhd i Sverige – på endast tre år

2023 11 28

Antalet adhd-diagnoser bland unga personer och barn fortsätter att öka kraftigt i Sverige.

Det uppger Socialstyrelsen i en ny granskning.

50 procent

Enligt myndighetens kartläggning har andelen barn och unga som fått en adhd-diagnos ökat med uppemot 50 procent de senaste tre åren.

Bland de yngsta barnen, 5-9 år, ökade antalet bekräftade adhd-diagnoser med närmare 45 procent under samma period.

”Exceptionell”

Sedan 2006, då Socialstyrelsens  började kartlägga förskrivningen av adhd-läkemedel i Sverige, har antalet adhd-diagnoser skjutit i höjden. 

Myndigheten beskriver uppgången som ”exceptionell”.

Totalt har för närvarande 190 000 personer en adhd-diagnos i Sverige.

Siffran väntas dessutom växa de kommande åren.

– Eftersom andelen som får diagnosen fortsätter öka och antalet nya fall inte visar någon  tendens att stanna av, räknar vi med att andelen som diagnostiseras kommer att fortsätta öka, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen.

Pojkar sticker ut

Ungefär 75 procent av alla skolbarn som diagnostiserats med adhd har påbörjat en läkemedelsbehandling.

– Utifrån de data vi har är det nu 10,5 procent av pojkarna och sex procent bland flickorna som har en adhd- eller add-diagnos, berättar Peter Salmi.

Socialstyrelsens utredare bedömer att antalet utfärdade adhd-diagnoser kommer att fortsätta att öka kraftigt den närmaste tiden.  

– Vi tror att andelen kommer att öka till 15 procent för pojkar och 11 procent för flickor innan utvecklingen skulle kunna plana ut. Men det bygger på att antalet nya fall inte fortsätter att öka.

Fakta adhd

- Adhd beskrevs tidigt som svårigheter med överaktivitet och uppmärksamhet hos barn och främst bland pojkar. Tillståndet förekommer dock hos såväl flickor som hos män och kvinnor.

- Utvecklingen sedan 2006 visar en kraftig ökning av andelen som diagnostiseras och ökningen har inte visat några tecken på att stanna av.

- Jämsides med ökningen av antalet diagnoser har även förskrivningen av adhd-läkemedel ökat i motsvarande grad.

Källa: Socialstyrelsen

Foto: B. Canning

Text: Redaktionen

JUST NU: Forskare larmar – ukrainska flyktingar har det sämst i Sverige

2025 04 03

Sverige är sämst i Norden på att ta emot ukrainska flyktingar, enligt en färsk undersökning.

Av de nordiska länderna har Sverige tagit emot minst antal ukrainska flyktingar. 

Dessutom väljer fler ukrainska flyktingar som kommit till Norden att lämna Sverige jämfört med de andra länderna.

Detta enligt en undersökning av de norska forskarna Aadne Aasland och Vilde Hernes.

Har tagit emot minst i Norden

Nu delar Aasland och Hernes med sig av sina resultat, i en debattartikel i DN.

Det visar sig att Sverige är det land i Norden som tagit emot minst antal flyktingar från Ukraina per capita – mindre än hälften så många som Norge och Finland.

Vidare ser forskarna att många fler väljer att lämna Sverige än övriga nordiska länder. 

“Lever som asylsökande”

En hel tredjedel av de ukrainska flyktingar som registrerats har nämligen valt att lämna Sverige, jämfört med tio procent som valt att lämna Finland och Norge.

Samtidigt är det vanligare att ukrainarna i Sverige är självförsörjande än i de andra nordiska länderna.

– I Norge och Danmark (och till viss del Finland) har de ukrainska flyktingarna i stor grad getts samma rättigheter till ekonomiskt stöd och integrationsinsatser som andra flykting­grupper – exempelvis språkkurs, introduktionsprogram och arbetsmarknadsåtgärder. I Sverige däremot fick ukrainarna fortsatt leva under samma villkor som asylsökande, även efter att de beviljats tillfälligt kollektivt skydd genom masskyddsdirektivet, skriver Aasland och Hernes.

“Påfallande okänt i Sverige”

De norska forskarna har intervjuat över 3000 ukrainska flyktingar. Nu frågar man sig varför ukrainarnas situation i Sverige inte har uppmärksammats till någon större grad.

– Sverige har visat stor solidaritet med Ukraina i sin utrikespolitik. Därför är det påfallande hur lite offentlig uppmärksamhet och debatt som de ukrainska flyktingarnas villkor har fått – och hur okänt det är att Sverige har bland de svagaste rättigheterna i Europa, skriver forskarna i tidningen.

Text: Redaktionen

Klassiskt ämne kan försvinna ur svenska skolor – “ett kulturarv”

2025 04 03

Intresseorganisationen RFSU riktar skarp kritik mot den nya läroplansutredningen.

En ny läroplansutredning togs emot av skolminister Lotta Edholm (L) i februari. 

Utredningen gör bland annat gällande att ett större fokus i läroplanen ska läggas på grundläggande kunskaper som att läsa, skriva och räkna – men också på en stärkt lärarroll.

– Lärarrollen är för svag i förhållande till föräldrar och elever. Det ställs oerhört höga krav på lärare idag – med nya läroplaner blir det lättare för lärare att tala om vad som krävs att man lär sig tidigt, säger Lotta Edholm till SVT.

“Värsta attacken i modern tid”

Nu lyfts dock en del oro kring den nya läroplanen. Detta från Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU.

– Utredningen föreslår att man ska stryka sexualundervisningen ur skolans mål och uppdrag. För oss är det här den värsta attacken på sexualundervisning som vi har sett i modern tid, säger Lina Fridén, ordförande för RFSU, till Expressen.

Bland annat föreslås att områdena sexualitet, samtycke och relationer – tidigare kända under namnet sex och samlevnad – ska omhändertas av kursplanen istället för läroplanen.

“Ett svenskt kulturarv”

Något som vore en “katastrof”, enligt RFSU.

Detta skulle nämligen innebära att rektorer inte längre behöver ansvara för att sexualundervisning genomförs, menar intresseorganisationen.

– Det är på många sätt ett svenskt kulturarv som man plockar bort där sexualundervisningen hela tiden förbättrats och stärkts de senaste decennierna. Det här skulle vara första gången vi börjar backa, säger Fridén enligt Expressen.

Kritik från Skolinspektionen

Så sent som i förra veckan kom Skolinspektionen med kritik om att sexualundervisningen i svenska skolor behöver förbättras.

– Granskningen visar att eleverna önskar mer samtal om verklighetsnära situationer. Den visar också att lärare tycker att det finns samtal som är svåra att genomföra på ett tryggt sätt i klassrummet på grund av att de kan vara känsliga eller utpekande, skriver Skolinspektionen i ett uttalande. 

Foto: I. Aleksic

Text: Redaktionen