Stor förändring vid svenska gränsen – efter onsdagens jättebesked

2024 02 15

Tullverket kommer att få flera nya befogenheter.

Det uppger regeringen och SD på en pressträff.

Tidöpartierna går bland annat fram med följande förslag:

- Utökad rätt för tulltjänstemän att använda våld i tjänsteutövningen

-  Tulltjänstemän ska kunna kroppsvisitera personer i samband med förhör och i vissa fall i samband med kontroll

- Tulltjänstemän ska kunna avvisa eller avlägsna ordningsstörande personer

- Det ska bli enklare att stoppa transportmedel och kontrollera försändelser som förs in i eller ut ur landet. Tullverket ska bland annat få utökad rätt att samla in information från transportföretag.

”Otrygga situationer”

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 september 2024.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) kommenterar åtgärderna.

– Våra tulltjänstemän gör ett fantastiskt arbete för att strypa införseln av narkotika och vapen och därmed strypa den kriminella ekonomin.

– Det innebär samtidigt att många tulltjänstemän ofta hamnar i utsatta och otrygga situationer. Därför är jag så glad att vi kan presentera förslag som både ökar våra tulltjänstemäns trygghet och stärker Tullverkets kontroll- och brottsbekämpande verksamhet, säger ministern.

Jättebesked från Tullverket

Under 2023 beslagtog Tullverket dubbelt så stor mängd narkotika (11 000 kilo) som under föregående år (5 200 kilo).

De stora mängderna beslagtagen narkotika beror till stor del på att det gjorts historiskt många stora beslag.

Det uppger Tullverket i ett pressutskick.

–  När vi beslagtar de riktigt stora narkotikapartierna gräver det djupa hål i fickorna på de kriminella gäng som livnär sig på narkotikasmuggling. Att vi stoppar mycket narkotika beror på att vi blivit vassare men också att det finns en stor efterfrågan.

– Den som köper några gram till helgen ska veta att de direkt gynnar dem som ligger bakom de senaste årens våldsvåg, säger generaltulldirektör Charlotte Svensson.

Foto: Mette Ottosson Tullverket

Text: Redaktionen


Natoländer riskerar kritiskt dygn – Sverige kopplas in

2025 02 07

Imorgon lördag kommer Estland, Lettland och Litauen att bryta sig loss från Ryssland.

De tre baltiska Natomedlemmarna kommer då att kapa ledningarna till det stora ryska elsystemet.

Händelsen har förberetts i över tio år och beskrivs som en ny era då länderna till slut vänder blad från sitt sovjetiska förflutna.

Kritiskt dygn väntar

Men övergången är inte riskfri.

Ett kritiskt dygn väntar under mellanperioden när Baltikum inte tillhör något större synkronområde.

Ingenting får då gå fel.

Systemet är mycket känsligare och kan kollapsa vid tillräckligt stora störningar.

Av det skälet har Svenska kraftnät och deras kabel NordBalt kopplats in för att säkra upp baltländernas elsystem.

– Alla dessa länkar är likströmsledningar, men NordBalt spelar en mycket viktig roll då den har funktionalitet som kallas aktiv frekvensreglering. Det innebär att den kan hjälpa till att aktivt hålla frekvensen i det baltiska synkronområdet, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska Kraftnät, i ett uttalande.

Sveriges viktigaste bidrag

Den svenska myndigheten har under flera år följt de baltiska ländernas väg fram mot helgens historiska ögonblick.

Sjökabeln NordBalt, som går mellan Nybro i Småland och Klaipéda i Litauen, beskrivs som det viktigaste bidraget från Sverige i de tre ländernas frigörelseprocess.

– Proceduren på lördag inleds med att de baltiska staterna kopplar bort sina växelströmsledningar mot det ryska synkronområdet. Det baltiska elsystemet blir då en egen elektrisk ö, och innan de kan ansluta till det europeiska behöver de göra ett antal tester för att säkerställa att systemet är tillräckligt stabilt, säger Pontus de Maré. 

Ska vara redo på söndag

Frigörelsen från Ryssland är till stor del symbolisk.

De tre nationerna har inte köpt rysk eller belarusisk el sedan maj 2022 och skillnaden för ländernas invånare bör därmed bli marginell.

– Går allt som planerat kopplar man bort sig på lördag morgon, gör testerna och ansluter sig till Kontinentaleuropa tidig eftermiddag på söndagen, säger Pontus de Maré.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Krisbesked för Coop – “läget är alarmerande”

2025 02 07

Coops kris tycks inte veta vägs ände.

Matjätten, som fram till 1990-talet var Nordens största företagsgrupp, går med brakförlust.

Rörelseförlusterna för 2022 och 2023 landade på över 1,4 miljarder kronor och företaget saknar dessutom en permanent vd.

I Coop Syd, där bolaget har omkring 90 butiker, rasar förlusterna som värst, rapporterar Dagens Nyheter.

Och nu slår experterna larm igen.

– Läget är alarmerande efter år av ekonomiska bakslag. Coop Syd har inga muskler kvar trots försäljningen av tolv fastigheter i början av 2023, säger Thomas Ohlén, senior analytiker på Dagligvarunytt, till tidningen.

"Gigantiskt dråpslag"

Coop Syd är Coops tredje största förening. Dess vd Martin Runquist slutade plötsligt i januari efter fem år på posten. Coop själva vill inte kommentera om han avgick eller fick sparken, utan säger att skilsmässan skedde i samförstånd.

Vad som däremot är klart är att krisrubrikerna kring matjätten avlöst varandra under det senaste året.

Strax före jul kunde Dagligvarunytt efter en granskning konstatera att Coops mindre och medelstora butiker förlorat 200 000 kunder på bara ett år.

Över två år handlar det om 400 000 som sagt tack och hej och hittat nya butiker.

Branschtidningen kallade avslöjandet för ett “gigantiskt dråpslag” för Coop.

– Det indikerar att Coop Syd kommer att presentera nya svaga årssiffror när bokslutet väl blir klart, säger Thomas Ohlén till DN.

LÄS MER: Svensk matjätte ger besked – höjer priserna snart

"Måste stoppa blödningen"

Kundtappet är ytterligare en väckarklocka för Coop som alltså redan är hårt pressade.

Coops marknadsandelar har krympt ända sedan 60-talet och inför 2024 drog man ned på kostnader värda 300 miljoner kronor. Bland annat blev 100 personer av med jobbet som en konsekvens.

I somras tvingades kedjan även göra sig av med mängder av butiker i Danmark.

Om trenden inte går att vända kan Coop vara illa ute.

– Coop supermarkets kundstock sjunker snabbt. Kedjan måste få stopp på blödningen, sade Fredrik Bendz, analytiker vid undersökningsföretaget Yougov, till Dagligvarunytt i december.

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen