Stor förändring vid svenska gränsen – efter onsdagens jättebesked

2024 02 15

Det uppger regeringen och SD på en pressträff.

Tidöpartierna går bland annat fram med följande förslag:

- Utökad rätt för tulltjänstemän att använda våld i tjänsteutövningen

-  Tulltjänstemän ska kunna kroppsvisitera personer i samband med förhör och i vissa fall i samband med kontroll

- Tulltjänstemän ska kunna avvisa eller avlägsna ordningsstörande personer

- Det ska bli enklare att stoppa transportmedel och kontrollera försändelser som förs in i eller ut ur landet. Tullverket ska bland annat få utökad rätt att samla in information från transportföretag.

”Otrygga situationer”

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 september 2024.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) kommenterar åtgärderna.

– Våra tulltjänstemän gör ett fantastiskt arbete för att strypa införseln av narkotika och vapen och därmed strypa den kriminella ekonomin.

– Det innebär samtidigt att många tulltjänstemän ofta hamnar i utsatta och otrygga situationer. Därför är jag så glad att vi kan presentera förslag som både ökar våra tulltjänstemäns trygghet och stärker Tullverkets kontroll- och brottsbekämpande verksamhet, säger ministern.

Jättebesked från Tullverket

Under 2023 beslagtog Tullverket dubbelt så stor mängd narkotika (11 000 kilo) som under föregående år (5 200 kilo).

De stora mängderna beslagtagen narkotika beror till stor del på att det gjorts historiskt många stora beslag.

Det uppger Tullverket i ett pressutskick.

–  När vi beslagtar de riktigt stora narkotikapartierna gräver det djupa hål i fickorna på de kriminella gäng som livnär sig på narkotikasmuggling. Att vi stoppar mycket narkotika beror på att vi blivit vassare men också att det finns en stor efterfrågan.

– Den som köper några gram till helgen ska veta att de direkt gynnar dem som ligger bakom de senaste årens våldsvåg, säger generaltulldirektör Charlotte Svensson.

Foto: Mette Ottosson Tullverket

Text: Redaktionen

Nya regler för din router – gäller från 11 september

2026 09 02

Det har Finlands motsvarighet till Säpo, Skyddspolisen, varnat för.

Enligt myndigheten har ryska hackare utnyttjat dåligt skyddade routrar i vanliga bostäder runt om i Europa. I korthet innebär det att många med en router för hemmabruk kan ha främjat ryskt cyberspionage, utan att veta om det.

– Kapade nätverksenheter har kunnat användas som en del av en så kallad operativ skyddsinfrastruktur, som både möjliggör att cyberspionagetrafik maskeras som vanlig nätverkstrafik och försvårar upptäckt, indentifiering och spårning av aktören, framhåller Skyddspolisen i ett uttalande.

Nya regler införs

Nu agerar EU.

Unionens nya lagstiftning Cyber Resilience Act (CRA) träder i kraft den 11 september och innebär betydligt hårdare krav på tillverkare av uppkopplade produkter, som routrar, datorer och mobiltelefoner.

Om en sårbarhet identifieras ska tillverkaren lämna en första varning inom 24 timmar och en fullständig anmälan inom 72 timmar, uppger EU-kommissionen.

För aktivt utnyttjade sårbarheter ska en slutgiltig rapport lämnas senast 14 dagar efter att en korrigerande åtgärd har vidtagits.

Tillverkarna ska också informera användare som påverkas av problemet. Vid behov ska användare även informeras om vilka åtgärder som de behöver vidta för att minska riskerna och konsekvenserna av den upptäcka sårbarheten.  

ANDRA LÄSER: Turkiet vill öppna Ukrainakorridor – i samtal med Kreml och Kyiv

Alla påverkas

Konsumenter i hela Sverige påverkas av den nya lagstiftningen.

– Förordningen gäller för alla produkter med digitala komponenter, både hårdvara och mjukvara, samt för produkternas hela livscykel. Med andra ord omfattas både tillverkare, importörer och distributörer som vill agera på EU:s inre marknad, rapporterar Svenska Institutet för Standarder, SiS.

LÄS OCKSÅ: En av fyra bilister gör fel vid däckbyte 

Foto: S. Phillips - Hostreviews.co.uk

Text: Redaktionen