11 mars 2026

Kraftig förändring för svenska kronan – i dag onsdag

2024 06 13

Den svenska kronan har lyft efter nya ekonomiska siffror från USA.

På onsdagen har nya inflationssiffror kommit in från andra sidan Atlanten.

Inflationstakten i USA var förvånansvärt låg, vilket ledde till att börser rusade i och med nya förhoppningar om räntesänkningar.

Samtidigt stiger den svenska kronan gentemot både dollarn och euron.

Det rapporterar Dagens industri.

Steg direkt

Kronan stärktes direkt efter de amerikanska inflationssiffrorna med 19 öre mot dollarn som tidigare under dagen handlades för 10,29 kronor.

Samtidigt steg kronan med 11 öre gentemot euron och handlades för 11,16 kronor.

Effekten har avtagit något senare under kvällen men det rör sig alltjämt om en kraftig förstärkning för kronan.

Just nu handlas en dollar för 10,37 kronor och en euro för 11,21 kronor.

Har varit tufft

Det har som bekant varit ett par tuffa år för den svenska valutan.

En dollar, som nu handlas för 10,37 kronor, handlades mot slutet av 2023 för 11,18 kronor som mest.

Euron, som nu handlas för 11,21 kronor, handlades under september 2023 för nästan 12 kronor.

Ökade förhoppningar

De svaga amerikanska inflationssiffrorna har gett hopp om att en räntesänkning kan komma så tidigt som i september.

Inflationen är dock alltjämt ett större problem i USA än i Europa, och centralbankschefen Jerome Powell understryker att jobbet inte är färdigt än.

– Vi ser dagens rapport som ett framsteg och som ett sätt att bygga upp förtroendet. Men vi anser oss inte ha det förtroende som skulle motivera att vi börjar lätta på ränteläget just nu, säger han enligt CNBC.

Behöver se mer

Vidare menar Powell att mer bevis behövs för att centralbanken ska kunna vara säker på att inflationskampen verkligen är över.

– Vi kommer att behöva se mer bra data för att stärka vårt förtroende för att inflationen rör sig hållbart mot 2 procent.

Den amerikanska ekonomin visar alltjämt styrka på arbetsmarknaden samtidigt som inflationen har lagt sig envist över tre procent, vilket gör att Fed har utrymme att vänta med räntesänkningar.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen