JUST NU: Kraftig förändring för svenska hushåll inför julhandeln

2022 11 30

I takt med att julfirandet nalkas ökar även svenskarnas konsumtion. Julklappar ska handlas och mat ska stå på bordet när gästerna anländer den 24 december.

Men i år kan julhandeln bli mindre än vanligt.

Det indikerar den senaste statistiken från Medlingsinstitutets bearbetning av konjunkturlönestatistikens utfall.

Enligt preliminär statistik ökade lönerna i september med 2,6 procent.

Samtidigt minskade reallönen – lön uttryckt i den mängd varor och tjänster man kan köpa för den, justerat för inflation – med 6,9 procent.

Räknas effekterna av boräntekostnader in, minskade reallönen med hela åtta procent.

Det innebär i korthet att de svenska hushållens köpkraft inför julfirandet är betydligt svagare.

– Lönerna har inte följt med priserna uppåt, säger Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg.

Han tillägger:

– Köpkraften fortsätter att försämras så länge inflationen har den snabba uppgång som vi sett en tid nu. Varken i Sverige eller i andra jämförbara länder har lönerna utvecklats i takt med priserna, säger Petter Hällberg.

Trenden fortsätter 

Löneökningstakten för september följer samma trend som föregående månader.  

– Sedan vårens lokala löneförhandlingar har löneökningstakten under april till september legat nära genomsnittet för dessa månader, som uppgår till 2,9 procent. Fram till våren 2023 är det nu främst rekrytering och andra personaländringar som påverkar den sammanlagda löneökningstakten. Att döma av septemberutfallet verkar inte den utbredda personalbristen ha påverkat löneökningstakten, säger Petter Hällberg.

Dyrt med julmat i år

Svenskarnas köpkraft minskar. Samtidigt stiger inflationen.

Statistiska Centralbyrån, SCB, flaggar för att inköpet av årets julmat kan bli en extra dyr historia för hushållen.

–  Mycket på det julbord vi har satt ihop har under 2022 ökat mer i pris än den generella prisutvecklingen för livsmedel, som i sin tur utvecklats snabbare än inflationen, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

Han tillägger:

– Apelsiner, gravad och rökt lax samt sill är de produkter som stigit mest i pris. Apelsiner har blivit nästan dubbelt så dyra under året.

Priserna på gravad och rökt lax har sedan december 2021 stigit med 35,5 procent medan priset på sillkonserver stigit med 28,7 procent, uppger SCB.

Men samtliga varor har inte skjutit i höjden i samma utsträckning. 

– Det som stigit minst i pris är choklad, nötter och torkad frukt och griskött, säger Carl Mårtensson.

Prisutvecklingen för julmaten

Prisnivån för oktober 2022 jämfört med december 2021

Under 2022 har det generella priset på livsmedel stigit med 17 procent. 

Källa: SCB

Foto: H, Fin

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen