JUST NU: Kraftig förändring för svenska hushåll inför julhandeln

2022 11 30

Julen närmar sig i rask takt.

I takt med att julfirandet nalkas ökar även svenskarnas konsumtion. Julklappar ska handlas och mat ska stå på bordet när gästerna anländer den 24 december.

Men i år kan julhandeln bli mindre än vanligt.

Det indikerar den senaste statistiken från Medlingsinstitutets bearbetning av konjunkturlönestatistikens utfall.

Enligt preliminär statistik ökade lönerna i september med 2,6 procent.

Samtidigt minskade reallönen – lön uttryckt i den mängd varor och tjänster man kan köpa för den, justerat för inflation – med 6,9 procent.

Räknas effekterna av boräntekostnader in, minskade reallönen med hela åtta procent.

Det innebär i korthet att de svenska hushållens köpkraft inför julfirandet är betydligt svagare.

– Lönerna har inte följt med priserna uppåt, säger Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg.

Han tillägger:

– Köpkraften fortsätter att försämras så länge inflationen har den snabba uppgång som vi sett en tid nu. Varken i Sverige eller i andra jämförbara länder har lönerna utvecklats i takt med priserna, säger Petter Hällberg.

Trenden fortsätter

Löneökningstakten för september följer samma trend som föregående månader.

– Sedan vårens lokala löneförhandlingar har löneökningstakten under april till september legat nära genomsnittet för dessa månader, som uppgår till 2,9 procent. Fram till våren 2023 är det nu främst rekrytering och andra personaländringar som påverkar den sammanlagda löneökningstakten. Att döma av septemberutfallet verkar inte den utbredda personalbristen ha påverkat löneökningstakten, säger Petter Hällberg.

Dyrt med julmat i år

Svenskarnas köpkraft minskar. Samtidigt stiger inflationen.

Statistiska Centralbyrån, SCB, flaggar för att inköpet av årets julmat kan bli en extra dyr historia för hushållen.

– Mycket på det julbord vi har satt ihop har under 2022 ökat mer i pris än den generella prisutvecklingen för livsmedel, som i sin tur utvecklats snabbare än inflationen, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

Han tillägger:

– Apelsiner, gravad och rökt lax samt sill är de produkter som stigit mest i pris. Apelsiner har blivit nästan dubbelt så dyra under året.

Priserna på gravad och rökt lax har sedan december 2021 stigit med 35,5 procent medan priset på sillkonserver stigit med 28,7 procent, uppger SCB.

Men samtliga varor har inte skjutit i höjden i samma utsträckning.

– Det som stigit minst i pris är choklad, nötter och torkad frukt och griskött, säger Carl Mårtensson.

Prisutvecklingen för julmaten

Produktgrupp	Prisförändring (%)
Apelsiner	97,8
Gravad/rökt laxfisk	35,5
Sillkonserver	28,7
Ägg	24,8
Färsk lax	23,5
Potatis	9,7
Konfektyr (godis)	9,0
Choklad	8,1
Nötter och torkad frukt	7,9
Griskött	7,0

Livsmedel	17,0
KPI	9,0

Prisnivån för oktober 2022 jämfört med december 2021

Under 2022 har det generella priset på livsmedel stigit med 17 procent.

Källa: SCB

Foto: H, Fin

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland på väg att förlora kriget

2026 05 21

Ryssland uppges gå mot förlust på slagfältet i Ukraina.

Tidigare i veckan gav Kinas ledare Xi Jinping beskedet till Donald Trump att Vladimir Putin kan ångra den fullskaliga invasionen av Ukraina, uppgav Financial Times.

Mycket talar för att den kinesiska diktatorn har rätt.

Det framhåller Brett H. McGurk, global analytiker på CNN och tidigare säkerhetsrådgivare åt de tidigare presidenterna George W. Bush, Barack Obama, Joe Biden och Donald Trump under den sistnämndas förra mandatperiod.

– Putin hade hoppats att 2026 skulle bli året då hans styrkor – möjliggjorda av hans fördelar i fråga om massa och manskap – skulle bryta igenom frontlinjerna och erövra de omstridda regionerna i östra Ukraina. Det har inte hänt, framhäver analytikern till den egna kanalen och tillägger:

– Hittills är det Ukraina – inte Ryssland – som har uppnått nettoterritoriella vinster i år, tillsammans med att ha tillfogat Rysslands invasionsstyrkor massiva förluster.

"Extraordinära" förluster

Donald Trump har tidigare utgått från att Ukraina, i egenskap av en mindre makt, kommer att behöva göra eftergifter för att nå en fredsuppgörelse med Ryssland.

– Det antagandet, som, en gång var tveksamt, är nu falskt, menar Brett H. McGurk.

Analytikern pekar på västs uppskattningar om att ryska soldatförluster närmar sig eller överstiger 30 000-40 000 soldater i månaden.

Det anses vara en extraordinär siffra med tanke på att Ryssland inte gör några territoriella vinster.

– Trots enorma och växande förluster för Ryssland har Putin alltså föga att visa upp från sitt krig i Ukraina och trenderna verkar bara förvärras månad för månad, skriver McGurk.

LÄS MER: Ryska stridsflyg i luften – britterna fruktar katastrof

Uppmanar Trump att passa på

Två andra faktorer som talar för ett ryskt nederlag är den usla ekonomin och Ukrainas utökade förmåga att genomföra motattacker långt in i Ryssland.

Bett H. McGurk uppmanar Vita huset att ta vara på det förändrade läget.

– För Trump ligger den bästa chansen att avsluta kriget nu inte i att anta ukrainsk svaghet, som Trump har gjort hittills, utan i att erkänna Rysslands ökande sårbarhet. Det finns nu möjligheter att tvinga fram en uppgörelse på villkor som är acceptabla för Ukraina – och Washington bör använda den.

LÄS MER: 83 000 döda – chockbesked för Putin

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

S har vänt – grundlagen ska ändras

2026 05 21

En av Sveriges fyra grundlagar har idag fått ett första klartecken att ändras.

Det står klart efter en omröstning i Sveriges riksdag på onsdagen.

Sakfrågan det gäller är det förslag som Tidöpartierna tidigare lagt fram, nämligen möjligheten att dra in svenska medborgarskap för personer som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges “vitala intressen”.

Så som grundlagen idag är formulerad är det inte möjligt.

– Ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap, står det i den sjunde paragrafen i andra kapitlet av Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar.

S har svängt i frågan

På onsdagen togs alltså det första steget till att ändra lagen. Eftersom det är en grundlag som ska ändras krävs dock att förslaget klarar sig igenom en ny omröstning även efter höstens riksdagsval.

– Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande, framhålls i ett uttalande från Sveriges riksdag.

Klubbandet idag sker fyra månader efter att Socialdemokraterna svängt i frågan. Tidigare var partiet emot ändringen, men valde att byta sida i januari.

– Gängkriminaliteten kryper in i våra system, i domstolar, i politiska partier och annat, och då behöver vi få till en lagstiftning. Där tror vi att “vitala intressen” kan fungera väldigt bra. sade Amalia Rud Stenlöf (S), ledamot i riksdagens konstitutionsutskott, till SR då.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Ska användas mot gängledare

Anledningen till att S tidigare sade nej till Tidöpartiernas förslag var att “vitala intressen” inte var tillräckligt definierade.

– I motsats till flera andra länder finns det ingen möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som har förvärvat medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för allvarlig brottslighet. Att införa en sådan möjlighet handlar om att markera medborgarskapet betydelse och vår nolltolerans mot missbruk och allvarlig brottslighet, sade migrationsminister Johan Forssell (M) när utredningen lades fram förra året.

Det svenska medborgarskapet ska också kunna dras in om man fuskat eller hotat sig till beslutet. Indragningen kan bara gälla för den som har dubbelt medborgarskap och väntas framför allt kunna användas mot kriminella gängledare.

LÄS MER: Plötsligt stopp i Moskva

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen