JUST NU: Kraftig förändring för svenska hushåll inför julhandeln

2022 11 30

Julen närmar sig i rask takt.

I takt med att julfirandet nalkas ökar även svenskarnas konsumtion. Julklappar ska handlas och mat ska stå på bordet när gästerna anländer den 24 december.

Men i år kan julhandeln bli mindre än vanligt.

Det indikerar den senaste statistiken från Medlingsinstitutets bearbetning av konjunkturlönestatistikens utfall.

Enligt preliminär statistik ökade lönerna i september med 2,6 procent.

Samtidigt minskade reallönen – lön uttryckt i den mängd varor och tjänster man kan köpa för den, justerat för inflation – med 6,9 procent.

Räknas effekterna av boräntekostnader in, minskade reallönen med hela åtta procent.

Det innebär i korthet att de svenska hushållens köpkraft inför julfirandet är betydligt svagare.

– Lönerna har inte följt med priserna uppåt, säger Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg.

Han tillägger:

– Köpkraften fortsätter att försämras så länge inflationen har den snabba uppgång som vi sett en tid nu. Varken i Sverige eller i andra jämförbara länder har lönerna utvecklats i takt med priserna, säger Petter Hällberg.

Trenden fortsätter

Löneökningstakten för september följer samma trend som föregående månader.

– Sedan vårens lokala löneförhandlingar har löneökningstakten under april till september legat nära genomsnittet för dessa månader, som uppgår till 2,9 procent. Fram till våren 2023 är det nu främst rekrytering och andra personaländringar som påverkar den sammanlagda löneökningstakten. Att döma av septemberutfallet verkar inte den utbredda personalbristen ha påverkat löneökningstakten, säger Petter Hällberg.

Dyrt med julmat i år

Svenskarnas köpkraft minskar. Samtidigt stiger inflationen.

Statistiska Centralbyrån, SCB, flaggar för att inköpet av årets julmat kan bli en extra dyr historia för hushållen.

– Mycket på det julbord vi har satt ihop har under 2022 ökat mer i pris än den generella prisutvecklingen för livsmedel, som i sin tur utvecklats snabbare än inflationen, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

Han tillägger:

– Apelsiner, gravad och rökt lax samt sill är de produkter som stigit mest i pris. Apelsiner har blivit nästan dubbelt så dyra under året.

Priserna på gravad och rökt lax har sedan december 2021 stigit med 35,5 procent medan priset på sillkonserver stigit med 28,7 procent, uppger SCB.

Men samtliga varor har inte skjutit i höjden i samma utsträckning.

– Det som stigit minst i pris är choklad, nötter och torkad frukt och griskött, säger Carl Mårtensson.

Prisutvecklingen för julmaten

Produktgrupp	Prisförändring (%)
Apelsiner	97,8
Gravad/rökt laxfisk	35,5
Sillkonserver	28,7
Ägg	24,8
Färsk lax	23,5
Potatis	9,7
Konfektyr (godis)	9,0
Choklad	8,1
Nötter och torkad frukt	7,9
Griskött	7,0

Livsmedel	17,0
KPI	9,0

Prisnivån för oktober 2022 jämfört med december 2021

Under 2022 har det generella priset på livsmedel stigit med 17 procent.

Källa: SCB

Foto: H, Fin

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 03

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han.

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus.

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare.

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen.

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen