JUST NU: Kraftig förändring för svenska hushåll inför julhandeln

2022 11 30

Julen närmar sig i rask takt.

I takt med att julfirandet nalkas ökar även svenskarnas konsumtion. Julklappar ska handlas och mat ska stå på bordet när gästerna anländer den 24 december.

Men i år kan julhandeln bli mindre än vanligt.

Det indikerar den senaste statistiken från Medlingsinstitutets bearbetning av konjunkturlönestatistikens utfall.

Enligt preliminär statistik ökade lönerna i september med 2,6 procent.

Samtidigt minskade reallönen – lön uttryckt i den mängd varor och tjänster man kan köpa för den, justerat för inflation – med 6,9 procent.

Räknas effekterna av boräntekostnader in, minskade reallönen med hela åtta procent.

Det innebär i korthet att de svenska hushållens köpkraft inför julfirandet är betydligt svagare.

– Lönerna har inte följt med priserna uppåt, säger Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg.

Han tillägger:

– Köpkraften fortsätter att försämras så länge inflationen har den snabba uppgång som vi sett en tid nu. Varken i Sverige eller i andra jämförbara länder har lönerna utvecklats i takt med priserna, säger Petter Hällberg.

Trenden fortsätter 

Löneökningstakten för september följer samma trend som föregående månader.  

– Sedan vårens lokala löneförhandlingar har löneökningstakten under april till september legat nära genomsnittet för dessa månader, som uppgår till 2,9 procent. Fram till våren 2023 är det nu främst rekrytering och andra personaländringar som påverkar den sammanlagda löneökningstakten. Att döma av septemberutfallet verkar inte den utbredda personalbristen ha påverkat löneökningstakten, säger Petter Hällberg.

Dyrt med julmat i år

Svenskarnas köpkraft minskar. Samtidigt stiger inflationen.

Statistiska Centralbyrån, SCB, flaggar för att inköpet av årets julmat kan bli en extra dyr historia för hushållen.

–  Mycket på det julbord vi har satt ihop har under 2022 ökat mer i pris än den generella prisutvecklingen för livsmedel, som i sin tur utvecklats snabbare än inflationen, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

Han tillägger:

– Apelsiner, gravad och rökt lax samt sill är de produkter som stigit mest i pris. Apelsiner har blivit nästan dubbelt så dyra under året.

Priserna på gravad och rökt lax har sedan december 2021 stigit med 35,5 procent medan priset på sillkonserver stigit med 28,7 procent, uppger SCB.

Men samtliga varor har inte skjutit i höjden i samma utsträckning. 

– Det som stigit minst i pris är choklad, nötter och torkad frukt och griskött, säger Carl Mårtensson.

Prisutvecklingen för julmaten

Produktgrupp Prisförändring (%)
Apelsiner 97,8
Gravad/rökt laxfisk 35,5
Sillkonserver 28,7
Ägg 24,8
Färsk lax 23,5
Potatis 9,7
Konfektyr (godis) 9,0
Choklad 8,1
Nötter och torkad frukt 7,9
Griskött 7,0
   
Livsmedel 17,0
KPI 9,0

Prisnivån för oktober 2022 jämfört med december 2021

Under 2022 har det generella priset på livsmedel stigit med 17 procent. 

Källa: SCB

Foto: H, Fin

Text: Redaktionen


JUST NU: Pensionspengar ska rädda jättekonkurs

2025 10 21

Det gröna stålbolaget Stegra riskerar att gå i konkurs.

Stegra, som är beläget i Boden, behöver akut få in flera miljarder kronor för att rädda verksamheten.

Under tisdagen  höll bolagets styrelse ett krismöte. Detta efter att storägaren Harald Mix lämnat ägarrollen.  

Nu uppges Al Gores klimatfond Just Climate bli den nya huvudägaren i Stegra, enligt uppgifter till SvD.

En potentiell jättesmäll för svenska pensionssparare, uppger Affärsvärlden.

– Om investeringsbolaget Just Climate tar kontrollen över Stegra blir svenska pensionspengar i praktiken räddare av stålprojektet – bara månader efter att AP-fonderna bränt nästan 6 miljarder kronor på Northvolt, framhåller tidningens reporter Karolina Palutko Marcéus.

Krävs på svar

Andra AP-fonden har krävt Stegra på svar.

Än så länge har stålbolaget inte kommenterat uppgifterna.

– Vi har inga fler kommentarer i dag utan väntar på mer information från bolaget, säger Caroline Eking på Andra AP-fonden till Affärsvärlden.

LÄS MER: Skatten kan sänkas – för 1,2 miljoner hushåll

”Kommenterar inte enskilda möten”

Stegra ambition är att tillverka klimatsmart stål med hjälp av grön vätgas i tillverkningsprocessen i stället för kol.

Men bolaget blöder ekonomiskt.

Enligt uppgifter till Financial Times kan Stegra behöva få in 17 miljarder kronor – annars kan kapitalet ta slut inom kort.   

Under tisdagens krismöte samtalade styrelsen med investerare och långivare.

– Vi har meddelat att vi är in en finansieringsrunda och det är därför helt naturligt att vi träffar investerare, långivare och andra intressenter. Som ett projektfinansierat bolag gör vi det dessutom regelbundet för att informera dem om projektet, säger en talesperson för Stegra till EFN.

–  Vi kommenterar inte på enskilda möten och de är heller inte öppna för deltagare annat än de som är inbjudna, tillägger talespersonen.

LÄS OCKSÅ: Priskollaps nära – folkkär produkt kan störtdyka i pris 

Foto: Stegra pressbild 

Text: Redaktionen


21 oktober 2025

JUST NU: ”Bisarrt och absurt” – Trump kräver två miljarder

2025 10 21

Donald Trump kräver två miljarder.

USA:s president Donald Trump har tidigare varit föremål för ett antal brottsutredningar.

Som kompensation kräver nu Trump motsvarande över 2,1 miljarder kronor från det amerikanska justitiedepartementet.

Nu ska Trumps egna advokater och rådgivare fatta beslut i ärendet – vilket beskrivs som ”bisarrt”, ”absurt” och ett ”tydligt exempel på en etisk konflikt”.

”Saknar motstycke i amerikansk historia”

Donald Trump har alltså krävt ersättning för integritetskränkningar som han anser sig ha utsatts för i samband med utredningar mot honom under hans presidentvalskampanj.

De som ska fatta beslut om skadeståndskraven är personer som Trump själv har tillsatt på justitiedepartementet, rapporterar New York Times. Det handlar bland annat om Trumps egna advokater.

– Situationen saknar motstycke i amerikansk historia, eftersom Trump, en presidentkandidat, utreddes av federal polis och till slut vann valet och tog över just den regering som nu måste granska hans påståenden, rapporterar tidningen.

2023 lämnade Trump in ett skadeståndskrav efter en utredning om rysk valmanipulation och möjliga kopplingar till Trump-kampanjen 2016.

Året därpå lämnade han in ett liknande skadeståndskrav där han anklagade FBI för att ha kränkt hans integritet i samband med att de sökte igenom hans residens Mar-a-Lago efter hemligstämplade dokument.

Och nu ska beslut om skadeståndskraven alltså fattas av personer som Trump själv har tillsatt.

LÄS OCKSÅ: Zelenskyjs ilska mot Trump - beskedet förändrade allt

”Bisarrt och absurt”

Kritiker menar att intressekonflikten är uppenbar.

Bennett L. Gershman, professor i juridik vid Pace University, kallar det för "en parodi".

– Den etiska konflikten är så grundläggande och fundamental att du inte behöver en juridikprofessor för att förklara den, säger Gershman till tidningen.

– Och att sedan låta folk i justitiedepartementet avgöra om hans krav ska få gehör eller inte, och det är dessa människor som tjänar honom som avgör om han vinner eller förlorar. Det är bisarrt och nästan för absurt för att tro på, säger Bennett L. Gershman.

LÄS OCKSÅ: Tvärvändning om Trump och Putin

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen