JUST NU: Kraftig förändring för svenska hushåll inför julhandeln

2022 11 30

I takt med att julfirandet nalkas ökar även svenskarnas konsumtion. Julklappar ska handlas och mat ska stå på bordet när gästerna anländer den 24 december.

Men i år kan julhandeln bli mindre än vanligt.

Det indikerar den senaste statistiken från Medlingsinstitutets bearbetning av konjunkturlönestatistikens utfall.

Enligt preliminär statistik ökade lönerna i september med 2,6 procent.

Samtidigt minskade reallönen – lön uttryckt i den mängd varor och tjänster man kan köpa för den, justerat för inflation – med 6,9 procent.

Räknas effekterna av boräntekostnader in, minskade reallönen med hela åtta procent.

Det innebär i korthet att de svenska hushållens köpkraft inför julfirandet är betydligt svagare.

– Lönerna har inte följt med priserna uppåt, säger Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg.

Han tillägger:

– Köpkraften fortsätter att försämras så länge inflationen har den snabba uppgång som vi sett en tid nu. Varken i Sverige eller i andra jämförbara länder har lönerna utvecklats i takt med priserna, säger Petter Hällberg.

Trenden fortsätter 

Löneökningstakten för september följer samma trend som föregående månader.  

– Sedan vårens lokala löneförhandlingar har löneökningstakten under april till september legat nära genomsnittet för dessa månader, som uppgår till 2,9 procent. Fram till våren 2023 är det nu främst rekrytering och andra personaländringar som påverkar den sammanlagda löneökningstakten. Att döma av septemberutfallet verkar inte den utbredda personalbristen ha påverkat löneökningstakten, säger Petter Hällberg.

Dyrt med julmat i år

Svenskarnas köpkraft minskar. Samtidigt stiger inflationen.

Statistiska Centralbyrån, SCB, flaggar för att inköpet av årets julmat kan bli en extra dyr historia för hushållen.

–  Mycket på det julbord vi har satt ihop har under 2022 ökat mer i pris än den generella prisutvecklingen för livsmedel, som i sin tur utvecklats snabbare än inflationen, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

Han tillägger:

– Apelsiner, gravad och rökt lax samt sill är de produkter som stigit mest i pris. Apelsiner har blivit nästan dubbelt så dyra under året.

Priserna på gravad och rökt lax har sedan december 2021 stigit med 35,5 procent medan priset på sillkonserver stigit med 28,7 procent, uppger SCB.

Men samtliga varor har inte skjutit i höjden i samma utsträckning. 

– Det som stigit minst i pris är choklad, nötter och torkad frukt och griskött, säger Carl Mårtensson.

Prisutvecklingen för julmaten

Prisnivån för oktober 2022 jämfört med december 2021

Under 2022 har det generella priset på livsmedel stigit med 17 procent. 

Källa: SCB

Foto: H, Fin

Text: Redaktionen

Jätteökning mellan Sverige och USA

2026 06 17

Förra året minskade exporten med 9,2 procent, rapporterar analysföretaget Dun & Bradstreet.

Samtidigt noteras en kraftig ökning mellan Sverige och USA inom ett annat område. 

Den svenska importen från USA ökade med hela 20,3 procent.

Den uppseendeväckande ökningen kopplas också till Donald Trumps handelstullar.

– Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom, säger Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor, Dun & Bradstreet.

Papadimitropoulou bedömer att det rör sig om en tillfällig ökning.

– Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer, säger hon.

Andra marknader

Samtidigt som Sveriges export till USA minskar ökar den till andra länder. Bland annat noteras uppgångar till Danmark (2,3 procent) och Polen (5,2 procent).

Sveriges totala export ökade med 0,8 procent under fjolåret, trots nedgången på den amerikanska marknaden.

– Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade – vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning, kommenterar Theodora Papadimitropoulou.

– Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrera på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna.

ANDRA LÄSER: Viktig uppmaning till bilister – gäller nu på torsdag

Ädelmetaller och flygdelar  

Under 2025 ökade den svenska exporten av produkter med ett högt ekonomiskt värde – så kallade högvärdiga varor.

Exempelvis ökade exporten av ädelmetaller och flygkomponenter med 49,7 respektive 38,5 procent.

Samtidigt minskade exporten av många cykliska industrivaror som är beroende av det allmänna ekonomiska läget. Nedgångar noteras bland annat för fordon (−10,3 procent) och mineralbränslen (−15,6 procent).

–  Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor, säger Theodora Papadimitropoulou.

– Samtidigt ser vi att bolag justerar både vad de säljer och var de säljer det – mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet.

LÄS OCKSÅ: Nytt krav för körkort – ska testas på elbilar

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen