Kraftig förändring för svenska folkets köpkraft

2023 01 25

En rekordinflation och en svag krona kommer att urholka svenskarnas köpkraft under 2023.

Den bedömningen gör Handelsbanken i sin senaste konjunkturprognos.

– Den höga inflationen i år betyder ungefär 35 000 kronor i förlorad köpkraft för ett genomsnittshushåll, säger bankens chefsekonom Christina Nyman.

Det innebär att ett genomsnittligt hushåll kommer få se sin köpkraft minska med drygt 3 000 kronor i månaden.

Riksbanken förväntas fortsätta höja styrräntan och tidigast 2024 ökar svenskarnas köpkraft igen när inflationen dämpas, enligt Handelsbankens konjunkturprognos.

– Tyvärr finns det ingen smärtfri lösning och på kort sikt urholkas köpkraften för många hushåll än mer av de högre räntorna, säger Christina Nyman.

Så blir styrräntan

Inflationen i Sverige är högre än i många andra länder.

Den har börjat tappa fart, men resan mot Riksbankens 2-procentsmål är lång, framhåller Handelsbanken.

För att lägre inflation ska bli verklighet kommer centralbankerna hålla styrräntorna högre än normalt hela vägen ut till 2025, enligt konjunkturprognosen.

Återhämtningen dröjer ända till 2025.

Det kommer att påverka räntorna i Sverige.

– Vi tror inte att räntor kommer tillbaka till de låga nivåer vi haft de senaste 15 åren. För Sverige räknar vi med att styrräntan kommer variera runt 2–2,5 procent på några års sikt, säger Christina Nyman.

Höga elpriser är här för att stanna

Handelsbanken räknar med att den gröna omställningen kommer att driva på inflationen i många länder under det kommande decenniet.

Det kommer att bidra till en mer åtstramande penningpolitik.

– Vi förväntar oss att höga energipriser blir en del av den nya vardagen. Klimatinvesteringar och en växande efterfrågan på gröna mineraler kan ytterligare trycka upp inflationen. Det finns dock ett flertal faktorer som skulle kunna dämpa inflationsimpulserna och på längre sikt är det möjligt att användningen av fossilfri energi till och med skulle kunna minska pristrycket något när den nya tekniken blir mer storskalig, förklarar Christina Nyman.

Då ökar köpkraften

Enligt konjunkturprognosen kommer hushållens köpkraft tidigast att öka under 2024.

– Under 2024 och 2025 förbättras hushållens köpkraft i takt med att inflationen dämpas, finanspolitiken blir mer expansiv och Riksbanken långsamt sänker styrräntan, framhåller Christina Nyman.

Ränteprognos Sverige kommande åren

Styrräntan

2022: 2.50 (2,25)

2023: 3,25 (2,75)

2024: 2,75 (2,25)

2025: 2,50

Källa: Handelsbanken

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 27

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml väntas lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

1999: Tjeckien, Ungern och Polen
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
2009: Albanien och Kroatien
2017: Montenegro
2020: Nordmakedonien
2023: Finland
2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

S har fått nog – ställer krav i regeringsfrågan

2026 10 26

Socialdemokraterna ställer krav på både Vänsterpartiet och Centerpartiet.

Om Sverige ska få en ny regering behöver V och C se över sina röda linjer i regeringsfrågan.

Det betonar S-toppen Anders Ygeman.

– Ska vi få en regering som ger Sverige en ny riktning på plats då krävs att Centerpartiet och Vänsterpartiet modifierar sina röda linjer som de drog upp i valrörelsen, och modifierar det utifrån valresultatet, säger han till Expressen.

Mittenalternativet har fallit

Kravet utfärdats efter att Elisabeth Thand Ringqvist återrapporterat sitt sonderingsuppdrag till talmannen Andreas Norlén under måndagen.

C-ledaren meddelade att det saknas förutsättningar att bilda hennes föreslagna mittenregering.

– Just nu kan vi begrava det, sade hon på pressträffen men tillade snabbt:

– Det kan finnas en möjlighet för mittenalternativ vid ett senare tillfälle.

Pekar ut Ulf Kristersson

Anders Ygeman anser att statsminister Ulf Kristersson (M) bör få nästa sonderingsuppdrag.

Han hänvisar till att Magdalena Andersson (S) har röstats ned i en statsministeromröstning och att Thand Ringqvist mittenalternativ har fallit.

– Då är det också rimligt att en annan statsministerkandidat prövas, säger Ygeman till Expressen.

Läs också: Flygbolag inför nytt krav – börjar gälla i Sverige

Det händer nu

Efter dagens besked kommer talmannen Andreas Norlén att kontakta partiledarna per telefon.

Under samtalen ska han diskutera hur regeringsbildningsprocessen ska gå vidare.

– Talmannen kommer att återkomma med besked om nästa steg i processen, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Det är ännu oklart om en statsministeromröstning kommer att hållas under veckan och i så fall när.

Andra läser: UPPGIFTER: Sverige halkar efter – uppmanas göra som Danmark

Foto: Andreas Lenner Socialdemokraterna resp Linnea Bengtsson Sveriges riksdag

Text: Redaktionen