2 okt 2026

Kraftig förändring för svenska folkets köpkraft

2023 01 25

En rekordinflation och en svag krona kommer att urholka svenskarnas köpkraft under 2023.

Den bedömningen gör Handelsbanken i sin senaste konjunkturprognos.

– Den höga inflationen i år betyder ungefär 35 000 kronor i förlorad köpkraft för ett genomsnittshushåll, säger bankens chefsekonom Christina Nyman.

Det innebär att ett genomsnittligt hushåll kommer få se sin köpkraft minska med drygt 3 000 kronor i månaden.

Riksbanken förväntas fortsätta höja styrräntan och tidigast 2024 ökar svenskarnas köpkraft igen när inflationen dämpas, enligt Handelsbankens konjunkturprognos.

– Tyvärr finns det ingen smärtfri lösning och på kort sikt urholkas köpkraften för många hushåll än mer av de högre räntorna, säger Christina Nyman.

Så blir styrräntan

Inflationen i Sverige är högre än i många andra länder.

Den har börjat tappa fart, men resan mot Riksbankens 2-procentsmål är lång, framhåller Handelsbanken.

För att lägre inflation ska bli verklighet kommer centralbankerna hålla styrräntorna högre än normalt hela vägen ut till 2025, enligt konjunkturprognosen.

Återhämtningen dröjer ända till 2025.

Det kommer att påverka räntorna i Sverige.

– Vi tror inte att räntor kommer tillbaka till de låga nivåer vi haft de senaste 15 åren. För Sverige räknar vi med att styrräntan kommer variera runt 2–2,5 procent på några års sikt, säger Christina Nyman.

Höga elpriser är här för att stanna

Handelsbanken räknar med att den  gröna omställningen kommer att driva på inflationen i många länder under det kommande decenniet.

Det kommer att bidra till en mer åtstramande penningpolitik.

– Vi förväntar oss att höga energipriser blir en del av den nya vardagen. Klimatinvesteringar och en växande efterfrågan på gröna mineraler kan ytterligare trycka upp inflationen. Det finns dock ett flertal faktorer som skulle kunna dämpa inflationsimpulserna och på längre sikt är det möjligt att användningen av fossilfri energi till och med skulle kunna minska pristrycket något när den nya tekniken blir mer storskalig, förklarar Christina Nyman.

Då ökar köpkraften

Enligt konjunkturprognosen kommer hushållens köpkraft tidigast att öka under 2024.

– Under 2024 och 2025 förbättras hushållens köpkraft i takt med att inflationen dämpas, finanspolitiken blir mer expansiv och Riksbanken långsamt sänker styrräntan, framhåller Christina Nyman.

Ränteprognos Sverige kommande åren

Styrräntan

2022: 2.50 (2,25)

2023: 3,25 (2,75)

2024: 2,75 (2,25)

2025: 2,50

Källa: Handelsbanken

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen