Kraftig förändring för svenska folkets köpkraft

2023 01 25

En rekordinflation och en svag krona kommer att urholka svenskarnas köpkraft under 2023.

Den bedömningen gör Handelsbanken i sin senaste konjunkturprognos.

– Den höga inflationen i år betyder ungefär 35 000 kronor i förlorad köpkraft för ett genomsnittshushåll, säger bankens chefsekonom Christina Nyman.

Det innebär att ett genomsnittligt hushåll kommer få se sin köpkraft minska med drygt 3 000 kronor i månaden.

Riksbanken förväntas fortsätta höja styrräntan och tidigast 2024 ökar svenskarnas köpkraft igen när inflationen dämpas, enligt Handelsbankens konjunkturprognos.

– Tyvärr finns det ingen smärtfri lösning och på kort sikt urholkas köpkraften för många hushåll än mer av de högre räntorna, säger Christina Nyman.

Så blir styrräntan

Inflationen i Sverige är högre än i många andra länder.

Den har börjat tappa fart, men resan mot Riksbankens 2-procentsmål är lång, framhåller Handelsbanken.

För att lägre inflation ska bli verklighet kommer centralbankerna hålla styrräntorna högre än normalt hela vägen ut till 2025, enligt konjunkturprognosen.

Återhämtningen dröjer ända till 2025.

Det kommer att påverka räntorna i Sverige.

– Vi tror inte att räntor kommer tillbaka till de låga nivåer vi haft de senaste 15 åren. För Sverige räknar vi med att styrräntan kommer variera runt 2–2,5 procent på några års sikt, säger Christina Nyman.

Höga elpriser är här för att stanna

Handelsbanken räknar med att den gröna omställningen kommer att driva på inflationen i många länder under det kommande decenniet.

Det kommer att bidra till en mer åtstramande penningpolitik.

– Vi förväntar oss att höga energipriser blir en del av den nya vardagen. Klimatinvesteringar och en växande efterfrågan på gröna mineraler kan ytterligare trycka upp inflationen. Det finns dock ett flertal faktorer som skulle kunna dämpa inflationsimpulserna och på längre sikt är det möjligt att användningen av fossilfri energi till och med skulle kunna minska pristrycket något när den nya tekniken blir mer storskalig, förklarar Christina Nyman.

Då ökar köpkraften

Enligt konjunkturprognosen kommer hushållens köpkraft tidigast att öka under 2024.

– Under 2024 och 2025 förbättras hushållens köpkraft i takt med att inflationen dämpas, finanspolitiken blir mer expansiv och Riksbanken långsamt sänker styrräntan, framhåller Christina Nyman.

Ränteprognos Sverige kommande åren

Styrräntan

2022: 2.50 (2,25)

2023: 3,25 (2,75)

2024: 2,75 (2,25)

2025: 2,50

Källa: Handelsbanken

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Kunder till storbank varnas – förlorat 50 000 kronor

2025 11 04

Kunder till en storbank kan ha förlorat 50 000 kronor.

Valet av bank kan ha avgörande betydelse när man lånar pengar.

Nu visar en jämförelse att folk som har valt "fel" bank de senaste tio åren kan ha förlorat 50 000 kronor.

Kan ha förlorat 50 000

En genomgång från jämförelsesajten Zmarta visar att du kan ha förlorat stora summor pengar om du har valt fel bank för dina bolån de senaste tio åren, rapporterar SvD.

En genomgång av bankernas genomsnittliga snitträntor på rörliga bolån mellan 2015-2025, visar att skillnaderna är stora.

Storbanken Nordea är den bank som har tagit mest betalt för rörliga bolån, med en snittränta på 2,37 procent enligt tidningen.

Skandia har haft den lägsta snitträntan på 2,13 procent.

Enligt Zmarta innebär det att den som har ett lån på två miljoner kan ha förlorat nästan 50 000 kronor på att vara kund hos Nordea, som är dyrast, istället för Skandia, som är billigast.

– Det är en enorm skillnad, säger Zmartas hushållsekonom Ola Söderlind till tidningen.

Högre snitt idag

Överlag har storbankerna haft högre rörliga boräntor än de mindre bankerna. Förutom Nordea är det Länsförsäkringar, Swedbank och Handelsbanken som har varit dyrast.

Snitträntorna idag är också högre än snittet generellt de senaste tio åren. I september låg snittet på 2,77 procent, medan tioårssnittet ligger på 2,24 procent. Siffrorna för oktober lär dock bli lägre.

– Riksbankens senaste räntesänkning innebär att skillnaden kommer att minska när vi presenterar nya snitträntor för oktober. Men trots att räntan har fallit kraftigt var september-räntorna fortfarande betydligt högre än snittet under de senaste tio åren, säger Ola Söderlind till tidningen.

Besked imorgon

Imorgon onsdag ska Riksbanken ge ett nytt besked om styrräntan.

Beskedet väntas bli att styrräntan kommer att ligga kvar på 1,75 procent, vilket MarcusOscarsson.se har rapporterat om.

Riksbankschef Erik Thedéen har själv sagt att räntan lär ligga kvar på nuvarande nivå ett tag framöver. Prognoser har också visat att återhämtningen av ekonomin börjar ta fart.

Det finns dock riskfaktorer, vilket bland annat Länsförsäkringar har varnat för.

En större global händelse skulle kunna slå hårt mot svensk ekonomi, vilket i värsta fall kan leda till att Riksbanken höjer räntan igen, enligt Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg.

Foto: Christian Dubovan

Text: Redaktionen

”Inget gott kan komma ur detta” – dystert besked om kärnvapen

2025 11 04

USA:s president Donald Trump vill återinföra kärnvapentester och Rysslands diktator Vladimir Putin drar sig ur viktiga kärnvapenavtal.

Agerandet från världens två största kärnvapenmakter oroar Juha Honkonen, docent i militärteknologi vid Försvarshögskolan.

Honkonen befarar att världen är på väg in i en ny kärnvapenkappupprustning.

Om kärnvapenavtalet START mellan USA och Ryssland – som begränsar antalet strategiska och löper ut i februari – inte förnyas kommer antalet kärnvapen i världen att öka snabbt, befarar Honkonen.

– Om en sådan förhandlingsprocess bryts samman och förtroendet förloras, kommer det att bli mycket svårare att återgå till förhandlingsbordet. Det kommer sannolikt leda till att kärnvapenkapprustningen börjar om på något sätt, säger Honkonen till Iltalehti.

– Jag anser att det är mycket oroväckande att förhandlingslänken mellan de viktigaste kärnvapenmakterna kommer att brytas.

”Inget kan kan komma ur det”

Enligt Honkonen ”kan inget gott komma” från ett scenario där förhandlingarna mellan USA och Ryssland upphör.

– Förtroendet borde upprätthållas på någon nivå, säger han.

LÄS MER: Raseri mot Orbán – ”Specifikt stöd till Putin”

Trump anklagar Kina och Ryssland

Donald Trump har klargjort att USA kan komma att återuppta kärnvapentester.

– På grund av andra länders testprogram har jag instruerat krigsdepartementet att börja testa våra kärnvapen på lika villkor. Den processen kommer att påbörjas omedelbart, skrev presidenten på Truth Social i slutet av oktober.

Om uttalandet syftar på tester med skarpa kärnvapenladdningar vore det en dramatisk upptrappning. USA genomförde sitt senaste skarpa kärnvapentest 1992, Kina 1996 och Rysslands senaste kända test ägde rum 1990.

I en intervju med CBS;s ”60 Minutes” hävdar Trump att både Kina och Ryssland i hemlighet utför underjordiska kärnvapentester.

– Ryssland testar, Kina testar, men de pratar inte om det. Jag vill inte vara det enda landet som inte testar, säger presidenten.

LÄS OCKSÅ: Tung konkurs i Danmark – “Nordeuropas största”

Foto: Geralt

Text: Redaktionen