SVERIGE: Kraftig förändring för en miljon anställda

2022 12 09

En ny uppgörelse för omkring en miljon anställda inom bland annat vård, omsorg och räddningstjänst har tagits fram efter att fack och arbetsgivare enats om att stärka reglerna för dygnsvila.

– Överenskommelsen ger arbetstagarna rätt till minst elva timmars sammanhängande ledighet varje 24-timmarsperiod, rapporterar SR Ekot.

Det innebär även att scheman behöver läggas om.

− Arbetstagaren har rätt till minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje 24-timmarsperiod. Undantag från den regeln får bara göras om det finns skäl för det. Reglerna syftar till att säkerställa vila och återhämtning och därigenom värna medarbetarnas arbetsmiljö, säger Ulf Olsson, vice ordförande för förhandlingsdelegationen i Sveriges kommuner och regioner, SKR.

”Stor påverkan”

Enligt facket har det i flera verksamheter varit vanligt med en dygnsvila på endast nio timmar.

– Ja, det är väldigt vanligt att man inte får sina elva timmars dygnsvila inom en 24-timmarsperiod, utan den återhämtningen kan man få flera veckor senare i dag. Nu är det väldigt tydligt att det ska ske i direkt anslutning till ditt sista arbetspass och kan inte arbetsgivaren uppnå det så ska det finnas ett annat lämpligt skydd, säger Johan Ingelskog, facket Kommunals avtalssekreterare, till SR Ekot.

SKR:s förhandlingschef Jeanette Hedberg betonar att det nya beslutet kommer att medföra stora förändringar för både anställda och chefer.

– Det kan vara så att det här påverkar flera scheman. Det är ju inte så att vi minskar den arbetstid man ska jobba men däremot kommer det här kräva att man följer upp arbetstidsförläggningen på ett annat sätt, och det kan också föra med sig att man behöver göra en del förändringar i scheman, säger hon till SR Ekot.

Massiv EU-kritik

Ändringarna träder i kraft 1 oktober 2023.

Beslutet har fattats efter kraftig kritik från EU-håll. Den Europeiska unionen har ifrågasatt om kollektivavtalet Allmänna bestämmelser (AB) är förenligt med EU:s arbetstidsdirektiv i vissa delar.

Fakta

Följande parter har undertecknat överenskommelsen

  • Sveriges Kommuner och Regioner
  • Sobona - Kommunala företagens arbetsgivarorganisation
  • Svenska Kommunalarbetareförbundet
  • OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet
  • OFR:s förbundsområde Hälso- och sjukvård
  • Akademikeralliansen

Förhandlingar pågår fortfarande med Sveriges Läkarförbund och Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd.

Sammanfattning av de nya reglerna

Det ställs krav på att förläggning av ordinarie arbetstid vid behov ska anges i schema. Av schemat ska förläggning av ordinarie arbetstid och viloperioder framgå.

Det fastslås att regeln är att arbete och dygnsvila ska förläggas alternerande under varje period om 24 timmar. Arbetspass och jourpass kan endast förläggas i direkt anslutning till varandra i undantagsfall om det föreligger särskilda skäl i verksamheter med ansvar för liv, hälsa och säkerhet.

Bestämmelsen avseende dygnsvila skärps och förtydligas. Det fastslås att regeln är att arbetstagaren har rätt till minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar.

Dygnsvila kan i undantagsfall förkortas till som lägst 9 timmar vid förläggning av ordinarie arbetstid om det finns särskilda skäl i verksamheter med ansvar för liv, hälsa och säkerhet. Det ska göras en intresseavvägning mellan arbetstagarens behov av minst 11 timmars dygnsvila och verksamhetens behov:

- Dygnsvila kan tillfälligt förkortas vid en oförutsedd händelse som arbetsgivaren inte har kunnat förutse, påverka eller planera för.

- Det tydliggörs att arbetstagare som har fått sin dygnsvila inskränkt har rätt till kompenserande vila och i vilken omfattning.

Källa: Sveriges kommuner och regioner, SKR

Foto: Hush Naidoo Jade Photography resp ThisisEngineering RAEng

Text: Redaktionen

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Danmark har läxat upp USA

2025 05 09

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.  

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till  den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen