SVERIGE: Kraftig förändring för en miljon anställda

2022 12 09

En ny uppgörelse för omkring en miljon anställda inom bland annat vård, omsorg och räddningstjänst har tagits fram efter att fack och arbetsgivare enats om att stärka reglerna för dygnsvila.

– Överenskommelsen ger arbetstagarna rätt till minst elva timmars sammanhängande ledighet varje 24-timmarsperiod, rapporterar SR Ekot.

Det innebär även att scheman behöver läggas om.

− Arbetstagaren har rätt till minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje 24-timmarsperiod. Undantag från den regeln får bara göras om det finns skäl för det. Reglerna syftar till att säkerställa vila och återhämtning och därigenom värna medarbetarnas arbetsmiljö, säger Ulf Olsson, vice ordförande för förhandlingsdelegationen i Sveriges kommuner och regioner, SKR.

”Stor påverkan”

Enligt facket har det i flera verksamheter varit vanligt med en dygnsvila på endast nio timmar.

– Ja, det är väldigt vanligt att man inte får sina elva timmars dygnsvila inom en 24-timmarsperiod, utan den återhämtningen kan man få flera veckor senare i dag. Nu är det väldigt tydligt att det ska ske i direkt anslutning till ditt sista arbetspass och kan inte arbetsgivaren uppnå det så ska det finnas ett annat lämpligt skydd, säger Johan Ingelskog, facket Kommunals avtalssekreterare, till SR Ekot.

SKR:s förhandlingschef Jeanette Hedberg betonar att det nya beslutet kommer att medföra stora förändringar för både anställda och chefer.

– Det kan vara så att det här påverkar flera scheman. Det är ju inte så att vi minskar den arbetstid man ska jobba men däremot kommer det här kräva att man följer upp arbetstidsförläggningen på ett annat sätt, och det kan också föra med sig att man behöver göra en del förändringar i scheman, säger hon till SR Ekot.

Massiv EU-kritik

Ändringarna träder i kraft 1 oktober 2023.

Beslutet har fattats efter kraftig kritik från EU-håll. Den Europeiska unionen har ifrågasatt om kollektivavtalet Allmänna bestämmelser (AB) är förenligt med EU:s arbetstidsdirektiv i vissa delar.

Fakta

Följande parter har undertecknat överenskommelsen

  • Sveriges Kommuner och Regioner
  • Sobona - Kommunala företagens arbetsgivarorganisation
  • Svenska Kommunalarbetareförbundet
  • OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet
  • OFR:s förbundsområde Hälso- och sjukvård
  • Akademikeralliansen

Förhandlingar pågår fortfarande med Sveriges Läkarförbund och Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd.

Sammanfattning av de nya reglerna

Det ställs krav på att förläggning av ordinarie arbetstid vid behov ska anges i schema. Av schemat ska förläggning av ordinarie arbetstid och viloperioder framgå.

Det fastslås att regeln är att arbete och dygnsvila ska förläggas alternerande under varje period om 24 timmar. Arbetspass och jourpass kan endast förläggas i direkt anslutning till varandra i undantagsfall om det föreligger särskilda skäl i verksamheter med ansvar för liv, hälsa och säkerhet.

Bestämmelsen avseende dygnsvila skärps och förtydligas. Det fastslås att regeln är att arbetstagaren har rätt till minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar.

Dygnsvila kan i undantagsfall förkortas till som lägst 9 timmar vid förläggning av ordinarie arbetstid om det finns särskilda skäl i verksamheter med ansvar för liv, hälsa och säkerhet. Det ska göras en intresseavvägning mellan arbetstagarens behov av minst 11 timmars dygnsvila och verksamhetens behov:

- Dygnsvila kan tillfälligt förkortas vid en oförutsedd händelse som arbetsgivaren inte har kunnat förutse, påverka eller planera för.

- Det tydliggörs att arbetstagare som har fått sin dygnsvila inskränkt har rätt till kompenserande vila och i vilken omfattning.

Källa: Sveriges kommuner och regioner, SKR

Foto: Hush Naidoo Jade Photography resp ThisisEngineering RAEng

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen


10 dec 2025

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen