SVERIGE: Kraftig förändring för en miljon anställda

2022 12 09

En ny uppgörelse för omkring en miljon anställda inom bland annat vård, omsorg och räddningstjänst har tagits fram efter att fack och arbetsgivare enats om att stärka reglerna för dygnsvila.

– Överenskommelsen ger arbetstagarna rätt till minst elva timmars sammanhängande ledighet varje 24-timmarsperiod, rapporterar SR Ekot.

Det innebär även att scheman behöver läggas om.

− Arbetstagaren har rätt till minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje 24-timmarsperiod. Undantag från den regeln får bara göras om det finns skäl för det. Reglerna syftar till att säkerställa vila och återhämtning och därigenom värna medarbetarnas arbetsmiljö, säger Ulf Olsson, vice ordförande för förhandlingsdelegationen i Sveriges kommuner och regioner, SKR.

”Stor påverkan”

Enligt facket har det i flera verksamheter varit vanligt med en dygnsvila på endast nio timmar.

– Ja, det är väldigt vanligt att man inte får sina elva timmars dygnsvila inom en 24-timmarsperiod, utan den återhämtningen kan man få flera veckor senare i dag. Nu är det väldigt tydligt att det ska ske i direkt anslutning till ditt sista arbetspass och kan inte arbetsgivaren uppnå det så ska det finnas ett annat lämpligt skydd, säger Johan Ingelskog, facket Kommunals avtalssekreterare, till SR Ekot.

SKR:s förhandlingschef Jeanette Hedberg betonar att det nya beslutet kommer att medföra stora förändringar för både anställda och chefer.

– Det kan vara så att det här påverkar flera scheman. Det är ju inte så att vi minskar den arbetstid man ska jobba men däremot kommer det här kräva att man följer upp arbetstidsförläggningen på ett annat sätt, och det kan också föra med sig att man behöver göra en del förändringar i scheman, säger hon till SR Ekot.

Massiv EU-kritik

Ändringarna träder i kraft 1 oktober 2023.

Beslutet har fattats efter kraftig kritik från EU-håll. Den Europeiska unionen har ifrågasatt om kollektivavtalet Allmänna bestämmelser (AB) är förenligt med EU:s arbetstidsdirektiv i vissa delar.

Fakta

Följande parter har undertecknat överenskommelsen

  • Sveriges Kommuner och Regioner
  • Sobona - Kommunala företagens arbetsgivarorganisation
  • Svenska Kommunalarbetareförbundet
  • OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet
  • OFR:s förbundsområde Hälso- och sjukvård
  • Akademikeralliansen

Förhandlingar pågår fortfarande med Sveriges Läkarförbund och Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd.

Sammanfattning av de nya reglerna

Det ställs krav på att förläggning av ordinarie arbetstid vid behov ska anges i schema. Av schemat ska förläggning av ordinarie arbetstid och viloperioder framgå.

Det fastslås att regeln är att arbete och dygnsvila ska förläggas alternerande under varje period om 24 timmar. Arbetspass och jourpass kan endast förläggas i direkt anslutning till varandra i undantagsfall om det föreligger särskilda skäl i verksamheter med ansvar för liv, hälsa och säkerhet.

Bestämmelsen avseende dygnsvila skärps och förtydligas. Det fastslås att regeln är att arbetstagaren har rätt till minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar.

Dygnsvila kan i undantagsfall förkortas till som lägst 9 timmar vid förläggning av ordinarie arbetstid om det finns särskilda skäl i verksamheter med ansvar för liv, hälsa och säkerhet. Det ska göras en intresseavvägning mellan arbetstagarens behov av minst 11 timmars dygnsvila och verksamhetens behov:

- Dygnsvila kan tillfälligt förkortas vid en oförutsedd händelse som arbetsgivaren inte har kunnat förutse, påverka eller planera för.

- Det tydliggörs att arbetstagare som har fått sin dygnsvila inskränkt har rätt till kompenserande vila och i vilken omfattning.

Källa: Sveriges kommuner och regioner, SKR

Foto: Hush Naidoo Jade Photography resp ThisisEngineering RAEng

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Kalldusch för många hushåll – avdrag halveras

2026 03 05

Våren är på ingång och deklarationstiden står för dörren.

I år kommer beskedet från Skatteverket innebära en överraskning för många hushåll.

Skatteåterbäringen kommer bli lägre än normalt för många svenskar.

– Det kan bli en kalldusch för dem som tagit lite större lån och beräknat att de ska betala mindre. Har man redan en ansträngd ekonomi blir det här ytterligare en last som kan leda till att fler får betalningsproblem, uppger Finansinspektionens konsumentskyddekonom Moa Langemark, till DN.

Ränteavdrag minskar

Bakom den minskade återbäringen för många hushåll ligger den nya regeln kring ränteavdrag för blancolån.

Förslaget presenterades redan 2024 och i år träder de nya reglerna i kraft.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades.

– Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Fasas ut under två år

Inför årets deklaration halverade regeringen avdraget, där 30 procent av räntan tidigare har kunnat dras av på lån upp till 100 000 kronor.

Nästa år tas avdraget bort helt.

Men för den som har bostadslån finns en lösning för att fortsatt kunna göra avdrag framöver, om blancolånet bakas in i bostadslånet.

– Om man kan öka på ett lån med säkerhet och lägre ränta kan det vara positivt eftersom banken har en pant i bostaden om man inte kan betala tillbaka lånet, säger Moa Langemark, till DN.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Deklaration

Deklarationen finns att se på Skatteverkets hemsida genom att logga in på Mina sidor från den 6 mars.

Sista dagen för att deklarera är 4 maj.

Men för att få sin eventuella skatteåterbäring redan i april måste deklarationen in senast 31 mars.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, uppger Skatteverket.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen